ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Utdelning är vinst för välfärd och jobb

  • Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

LEDARE. Politiker ska inte ha åsikter om utdelningar. Välkapitaliserade bolag som bedömer det som lämpligt bör fortsätta enligt plan.

Di har de senaste dagarna skrivit om slopade utdelningar på grund av de ekonomiska effekterna av coronautbrottet. Företag har olika bevekelsegrunder för sina beslut. Men det är viktigt att styrelser och ägare inte faller till föga för det politiska tryck på dem som nu ökat rejält. 

På tisdagsmorgonen uppmanade finansmarknadsminister Per Bolund bankerna att stoppa årets utdelningar till aktieägarna. Detta gör ministern samtidigt som han konstaterar att bankerna är stabila. Tidigare har Riksbankschefen Stefan Ingves uppmanat bankerna att ”överväga hur svenska folket skulle ta emot ett besked om utdelningar”. Även han konstaterar dock att bankerna är välkapitaliserade. 

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen faller i ett pressmeddelande in i kören: ”Det är viktigt att bankerna nu agerar ansvarsfullt och stärker sin motståndskraft i det här kritiska läget...//...Under rådande omständigheter förväntar sig FI därför att dessa företag avstår från att dela ut medel till aktieägare”. (Här är det läge att påpeka att både politiker, FI och Riksbanken samtidigt vill att bankerna ska öka sin risk genom att låna ut mer till företag med problem.)

Uppmaningarna att slopa utdelningar till ägarna bygger på bilden att staten och skattebetalarna många gånger räddat affärsbankerna och att dessa därför är skyldiga att vara lyhörda. Men det är en myt. De belopp som bankerna i kris belastat staten med är små. Om detta har bland andra ekonomerna Daniel Barr och Hannah Pierrou förtjänstfullt skrivit flera gånger i tidskriften Ekonomisk Debatt. 

1990-talskrisen blev en förlust på 21 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP, när alla panter var sålda och statens utgiftsräntor räknats in. 2008-2009 års finanskris gav ett överskott på 12,4 miljarder, motsvarande 0,4 procent av BNP. I reda pengar rör det sig om ett nettounderskott på 8,6 miljarder från dessa två kriser. Det kan ställas mot att de fyra storbankerna bara under ett enskilt år, 2018, betalade vinstskatt på tre gånger det beloppet. Det är dags att lägga ner bank-shamingen. 

SEB och Swedbank har skjutit upp sina stämmor och därmed beslut om utdelningar. Handelsbanken skjuter på beslutet om utdelning. Nordea är numera finskt och behöver inte lyssna på Per Bolund.

Men inte bara S-ministrar ställer krav på bolagen. KD-ledaren Ebba Busch öppnade på tisdagen för att villkora stöd ”Om vi nu använder vanliga medborgares skattepengar//...// för att rädda bolag och jobb så måste man hantera det på ett ansvarsfullt sätt”. Hon syftar bland annat på att staten går in och betalar 75 procent av kostnaden för tillfälliga permitteringar.

Men som Di har visat (24/3) är bolagen återhållsamma, hittills har över 30 börsbolag dragit tillbaka utdelningar på 44 miljarder kronor. 25 miljarder av dessa pengar utgör ordinarie utdelning. I de flesta fall är det sannolikt ett finansiellt beslut. Exempelvis drog teknikkonsulten ÅF Pöyry på tisdagen tillbaka utdelningen ”till följd av det svårbedömda marknadsläge som coronautbrottet har medfört”. Svedbergs behåller utdelningen men skjuter fram datum för utbetalning.

Volvo behåller ordinarie utdelning, men skippar extrautdelningen. Därmed har de gått halva vägen. Som Di:s Anders Hägerstrand skriver (21/3) är nettokassan betryggande. Utdelningen är också en belöning till Volvos långsiktiga ägare som har en lång rad tunga år i bagaget. Den kan man inte rycka undan hursomhelst.

Det är stämman och ägarna som beslutar om utdelningar. Välkapitaliserade bolag som bedömer det som lämpligt bör fortsätta med utdelningarna, inte minst eftersom de gynnar hela samhället. Småspararna kommer använda pengarna. Stora belopp går till pensionsspararna. Mycket kommer att återinvesteras. När totalstoppet i samhället hävs flödar kapitalet tillbaka till företagen och bidrar till att få fart på ekonomin och jobben. Utdelningarna utgör en viktig del av det ekonomiska kretsloppet. Låt inte kortsiktiga politiska signaler förstöra det.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer