1515

Utdelning är vinst för välfärd och jobb

LEDARE. Politiker ska inte ha åsikter om utdelningar. Välkapitaliserade bolag som bedömer det som lämpligt bör fortsätta enligt plan.

Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Di har de senaste dagarna skrivit om slopade utdelningar på grund av de ekonomiska effekterna av coronautbrottet. Företag har olika bevekelsegrunder för sina beslut. Men det är viktigt att styrelser och ägare inte faller till föga för det politiska tryck på dem som nu ökat rejält. 

På tisdagsmorgonen uppmanade finansmarknadsminister Per Bolund bankerna att stoppa årets utdelningar till aktieägarna. Detta gör ministern samtidigt som han konstaterar att bankerna är stabila. Tidigare har Riksbankschefen Stefan Ingves uppmanat bankerna att ”överväga hur svenska folket skulle ta emot ett besked om utdelningar”. Även han konstaterar dock att bankerna är välkapitaliserade. 

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen faller i ett pressmeddelande in i kören: ”Det är viktigt att bankerna nu agerar ansvarsfullt och stärker sin motståndskraft i det här kritiska läget...//...Under rådande omständigheter förväntar sig FI därför att dessa företag avstår från att dela ut medel till aktieägare”. (Här är det läge att påpeka att både politiker, FI och Riksbanken samtidigt vill att bankerna ska öka sin risk genom att låna ut mer till företag med problem.)

Uppmaningarna att slopa utdelningar till ägarna bygger på bilden att staten och skattebetalarna många gånger räddat affärsbankerna och att dessa därför är skyldiga att vara lyhörda. Men det är en myt. De belopp som bankerna i kris belastat staten med är små. Om detta har bland andra ekonomerna Daniel Barr och Hannah Pierrou förtjänstfullt skrivit flera gånger i tidskriften Ekonomisk Debatt. 

1990-talskrisen blev en förlust på 21 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP, när alla panter var sålda och statens utgiftsräntor räknats in. 2008-2009 års finanskris gav ett överskott på 12,4 miljarder, motsvarande 0,4 procent av BNP. I reda pengar rör det sig om ett nettounderskott på 8,6 miljarder från dessa två kriser. Det kan ställas mot att de fyra storbankerna bara under ett enskilt år, 2018, betalade vinstskatt på tre gånger det beloppet. Det är dags att lägga ner bank-shamingen. 

SEB och Swedbank har skjutit upp sina stämmor och därmed beslut om utdelningar. Handelsbanken skjuter på beslutet om utdelning. Nordea är numera finskt och behöver inte lyssna på Per Bolund.

Men inte bara S-ministrar ställer krav på bolagen. KD-ledaren Ebba Busch öppnade på tisdagen för att villkora stöd ”Om vi nu använder vanliga medborgares skattepengar//...// för att rädda bolag och jobb så måste man hantera det på ett ansvarsfullt sätt”. Hon syftar bland annat på att staten går in och betalar 75 procent av kostnaden för tillfälliga permitteringar.

Men som Di har visat (24/3) är bolagen återhållsamma, hittills har över 30 börsbolag dragit tillbaka utdelningar på 44 miljarder kronor. 25 miljarder av dessa pengar utgör ordinarie utdelning. I de flesta fall är det sannolikt ett finansiellt beslut. Exempelvis drog teknikkonsulten ÅF Pöyry på tisdagen tillbaka utdelningen ”till följd av det svårbedömda marknadsläge som coronautbrottet har medfört”. Svedbergs behåller utdelningen men skjuter fram datum för utbetalning.

Volvo behåller ordinarie utdelning, men skippar extrautdelningen. Därmed har de gått halva vägen. Som Di:s Anders Hägerstrand skriver (21/3) är nettokassan betryggande. Utdelningen är också en belöning till Volvos långsiktiga ägare som har en lång rad tunga år i bagaget. Den kan man inte rycka undan hursomhelst.

Det är stämman och ägarna som beslutar om utdelningar. Välkapitaliserade bolag som bedömer det som lämpligt bör fortsätta med utdelningarna, inte minst eftersom de gynnar hela samhället. Småspararna kommer använda pengarna. Stora belopp går till pensionsspararna. Mycket kommer att återinvesteras. När totalstoppet i samhället hävs flödar kapitalet tillbaka till företagen och bidrar till att få fart på ekonomin och jobben. Utdelningarna utgör en viktig del av det ekonomiska kretsloppet. Låt inte kortsiktiga politiska signaler förstöra det.


Innehåll från AlmiAnnons

Almi hjälper företag att bli mer hållbara och investerar i ny innovation som förbättrar klimat och miljö

Svenska företag som vill göra sin verksamhet mer hållbar kan vända sig till Almi.

I år har flera nya tjänster mot företag lanserats och riskkapitalverksamheten Almi Invest är dessutom Sveriges mest aktiva investerare för att skapa hållbarhet i startups.

– Almi kan vara en facilitator, en finansiär och en katalysator för hållbar tillväxt. Vi kan stötta företag i deras gröna omställning, säger Sara Brandt, vice vd och chef Affärsområde Företagspartner på Almi.

Almis uppdrag är att skapa en hållbar tillväxt i Sverige genom att erbjuda rådgivning, lån och riskkapital till små och medelstora företag. I uppdraget ingår att göra företagen mer hållbara.

– En hållbar affär är ofta en mer lönsam affär. Vi brukar säga att vi framtidsrustar företagen, säger Sara Brandt.

I år har Almi lanserats ett stort hållbarhetsprogram riktat mot svenska företag. I våras presenterades tjänsterna Framtidsdialog och Hållbarhetsworkshop. I somras lanserades det gröna lånet.

– Framtidsdialogen är en initial dialog där man tillsammans med kunden försöker att identifiera kundens mest relevanta hållbarhetsområden. Det är första steget för att titta på hållbarhet i relation till kundens affär. Nästa steg är en hållbarhetsworkshop där vi går djupare ner i det som är mest väsentligt för kundens affär. De områden som identifieras i väsentlighetsanalysen visar var företaget kan göra en positiv förflyttning och workshopen mynnar ut i en konkret handlingsplan, säger hon.

Grönt lån för att finansiera satsningar

Behövs finansiering kan Almi erbjuda ett grönt lån. Krediten kan användas för att finansiera gröna satsningar, som aktiviteter, utrustning eller en omställning som går i linje med de miljömålsättningar som EU satt upp.

– Hela poängen är att det ska göras så affärsorienterat och affärsnära som möjligt, genom att visa företaget hur de kan stärka sin affär genom ett ökat fokus på hållbarhet. Det kan till exempel handla om att utnyttja sina resurser bättre, ställa om sin produktionslinje eller förändra leverantörskedjan, säger Sara Brandt. 

Almi Invest – aktiva ägare som skapar innovation via entreprenörskap

Riskkapitalbolaget Almi Invest är Sveriges mest aktiva investerare i startups. Genom att investera ägarkapital utvecklas nya bolag med teknik och affärsmodeller som löser dagens utmaningar och skapar framtidens nya industrier. Almi Invest förvaltar åtta regionala fonder och en nationell GreenTech-fond.

Almi Invest GreenTech har investerat sedan 2017, är en av de första och främsta impact-fonderna i tidig fas inom klimat och miljö, inte bara i Sverige utan i Europa, med syfte att stötta bolag vars affärsidé är att kraftigt reducera utsläpp av växthusgaser.

– Vi går in tillsammans med privata investerare och tillför kapital, nätverk och kompetens för att få bolagen att växa. Vi arbetar aktivt i styrelserna, med ägarfrågor och bolagsstyrning för att stötta nya affärsmöjligheter och bygga framåtlutade bolag, säger Stefan Söderling, fund manager och vd på Almi Invest GreenTech.

Storleksmässigt är GreenTech-fondens investeringar på mellan 5 och 30 miljoner kronor inom områden som bland annat förnybar energi, hållbara transporter, cirkulära affärsmodeller, skogsbruk, jordbruk och avfallshantering.

– Vi är duktiga på domänområdena, ligger nära forskning och utveckling, har etablerade nätverk och investerar långsiktigt, något som entreprenörer och startups uppskattar, säger Stefan Söderling.

Om Almi

Almi investerar i framtida tillväxt. Vi erbjuder lån och affärsutveckling till företag som vill utvecklas och växa. Det omfattar såväl idéer med tillväxtpotential i tidiga faser som befintliga företag i en expansionsfas. Genom Almi Invest investerar vi riskkapital i företag i tidiga skeden med stor tillväxtpotential. Almi ägs av staten tillsammans med regionala ägare och finns nära företagen med 40 kontor över hela landet. 

Läs mer på: www.almi.se

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Almi och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?