ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Utan snabbtåg kan Sverige bli frånåkt

  • När Danmark och Tyskland får ny väg- och järnvägstunnel 2028 kan Sverige hamna på efterkälken Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är dyrt att bygga snabbtåg men kan bli ännu dyrare att låta bli. 

Att göra framtidskalkyler är svårt. Att göra långsiktiga samhällsekonomiska sådana är i princip omöjligt. Koldioxidutsläppen är ett aktuellt exempel. Ingen kan säkert säga vad de kan ställa till med. Det gäller att göra så goda bedömningar som möjligt och sedan bestämma sig. Ju större risk för allvarliga konsekvenser desto viktigare att försäkra sig, även om det kostar.

Liknande svårigheter gäller kalkylen för de svenska höghastighetstågen. I ena vågskålen ligger stora, näraliggande kostnader för att bygga de nya banorna, i den andra två okända riskfaktorer som inte går att räkna på. 

Den ena faktorn är den tekniska utvecklingen, en möjlighet. Vem vet hur vi kommer att färdas några decennier fram i tiden, kanske med ”hyperloops” à la Elon Musk, elektriska flygplan eller i bil på eldrivna lastflak på motorvägar? Snabbtåg kan bli en obsolet teknik. 

Den andra är faror förknippade med att avstå från snabbtågen, som SJ-chefen Crister Fritzson skrev om på måndagens Di Debatt. När Danmark och Tyskland 2028 kopplas ihop med ny väg- och järnvägstunnel förbättras möjligheterna till kontakt mellan södra Sverige, Danmark och Tyskland och övriga kontinenten kraftigt. Tåget från Köpenhamn till Hamburg kommer att ta 2,5 timmar. Om inga nya svenska snabbtåg byggs kommer det att ta lika lång tid att åka från Malmö till Berlin som från Malmö till Stockholm, enligt Fritzson. Risken är uppenbar att Stockholm hamnar i bakvatten med okända konsekvenser.

Kunskap, idéer och service har blivit allt centralare för att bygga välfärd. För att få fart på idéarbetet och affärerna gäller det att kunna träffa kolleger och affärspartners, inte bara virtuellt utan även fysiskt, på nära håll och långt bort. För att kunna allt detta krävs någonstans att bo, och att partnern också kan hitta jobb. Undra på att välutbildade människor flockas i städer med goda kommunikationer. 

Hittills har Sverige klarat den omställningen väl, till fördel för jobben och tillväxten, även om glesbygden blivit lidande.  Men nätverksekonomin är känslig, om den kritiska massan blir för liten hotar stagnation eller relativ tillbakagång.

Därför är snabbtågsbeslutet precis som klimatförändringen till sist en försäkringsfråga. Frågan är inte bara om vi har råd att bygga ut, utan också om vi har råd att ta de risker som följer med att låta bli.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer