Annons

Lotta Engzell-Larsson: Utan riskkapitalister stannar Sverige

EQT firar i dagarna en stor seger. Riskkapitalbolaget har dragit in 110 miljarder kronor och tackat nej till nästan lika mycket i sin senaste fond, EQT VIII.

Bild:Oskar Omne

Det blir Europas näst största aktiva fond, vilket manifesterar Sveriges roll som en av Europas ledande riskkapitalistnationer. Det bör svenska politiker ta med sig och inse betydelsen av.

Dessutom innebär det att EQT hittills har dragit in motsvarande 500 miljarder kronor sedan starten 1994. De övriga fyra största svenskbaserade konkurrenterna har tillsammans fått in 355 miljarder genom åren, det gör totalt 855 miljarder. 

70 procent av kapitalet till EQT VIII kommer från tidigare investerare, alltså nöjda kunder som kommer tillbaka. Dit hör Andra och Sjätte AP-fonderna. Utan det förtroendet skulle verksamheten tvingas stänga ned, det är svårt att locka kapital till en ny fond efter en som floppat. 

Riskkapitalbolagen är, och har i 25 år varit, en enorm kraft i svenskt näringsliv. 80 procent av allt riskkapital i den mogna sektorn (buy out/utköp), som EQT tillhör, kommer från utländska investerare, främst institutioner. Genom att skaffa utländskt kapital gör riskkapitalfonderna det möjligt för svenska bolag att växa och utvecklas på ett sätt som inte varit möjligt utan dem. Alla företag av viss storlek behöver kapital, men också en idé, för att nå sin potential.

Vem skulle annars ha gjort det i Sverige? Institutionerna och investmentbolagen äger inte hela bolag och är inte tillräckligt aktiva (vilket hänger ihop), och de få privata ägarna med tillräckliga finansiella muskler (Carl Bennet, Rune Andersson och några till) räcker inte. 

Riskkapitalisterna har starkt bidragit till att ställa om och rationalisera företag och branscher. De köpte och utvecklade när konglomeraten löstes upp och statsmonopol såldes. Smolket i bägaren är välfärdssektorn, där spelets regler blivit osäkra, och några av de tidiga aktörerna, som Caremas tidigare ägare Triton, skadat branschens rykte när de duckat inför problem. 

Allt pekar dock på att de kan spela en central roll nu när nästa stora evolutionära steg tas, digitaliseringen och AI. Riskkapitalisterna har pengarna, drivkraften och är på väg att skaffa sig kunskapen. Eftersom man kan tjäna stora pengar där har de inga problem att dra till sig humankapitalet.

De riktigt stora noterade bolagen har själva resurser att skaffa sig kompetens, det är svårare för de mellanstora. Där kommer riskkapitalisterna in i bilden, eftersom det är deras främsta målgrupp.

EQT-partnern Per Franzén sa till Di digital 26/3 2017 att "de viktigaste verktygen för att bygga bra bolag de närmaste 5-10 åren kommer att vara digitala”. EQT gick därför 2015 utanför sitt kärnområde, mogna branscher, och startade en mindre venturefond för unga bolag. 

Där jobbar bland andra it-entreprenören Hjalmar Winbladh och Kees Koolen, som investerade tidigt i Uber och varit vd för Booking.com. Genom detta nya interna kluster fångar EQT upp de idéer som finns i nystartade företag, samtidigt som de lär sig av dem och kan implementera den kunskapen i traditionella branscher. Insikten är att frågan om hur digitala verktyg kan förbättra verksamheten måste upp på varje styrelsemöte.

Det är svårt för den företagsledning som inte har en ägare med såväl helikopterperspektiv och internationell erfarenhet som spjutspetskompetens att få med den digitala potentialen. Inte som en plikt, utan med insikten att det är på väg att bli en hygienfaktor. 

Hur gör man för att ana det som ännu inte syns, var får AI bredast genomslag? 

En sak är helt klar, och det är att den offentliga sektorn får svårt att ligga i framkant i den digitala utvecklingen. Där saknas ofta både kapital, kunskap och intresse. Vilken betydelse får det för exempelvis vårdens utveckling?

Det är svårt att inte se det historiska värde som riskkapitalisterna haft för Sveriges näringsliv.Sannolikt blir den här ägartypen ännu viktigare i den fas vi nu befinner oss i. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AliviaAnnons

Så kan du försäkra dig om att få rätt cancervård inom garanterad tid

65 000 svenskar drabbas av cancer varje år men färre än hälften får vård i tid.

Närmare 20 procent kan också få en felaktig diagnos som inte leder till rätt vård.

Vårdbolaget Alivia har nyligen lanserat en cancervårdsförsäkring som kompletterar den offentliga cancervården och möjliggör att fler får rätt diagnos och rätt vård inom garanterad tid.

Cancer är en av våra stora folksjukdomar. Den medicinska kvalitén i den offentliga vården är oftast god, men samtidigt beror den på var i landet man bor och vilken läkare man träffar. Väntetiderna skiljer också väldigt mycket regionalt.

I Sverige kan det dessutom ta flera år innan onkologiska kliniker runt om i landet uppnår samma policy för hur man använder läkemedel och behandlingar som godkänts och som kanske redan erbjuds i andra länder.

Sammantaget kan det leda till att svenska cancerpatienter inte får bästa möjliga vård.

Alivias cancervårdsförsäkring överbryggar denna risk.

Second Opinion ger flera fördelar

Centralt i försäkringen är en oberoende så kallad Second Opinion som alltid görs, för att säkerställa att den första cancerdiagnosen är korrekt. 

– Upp till 20 procent av alla diagnoser och behandlingar förändras vid en Second Opinion. Det betyder att två av tio personer alltså får en reviderad diagnos eller behandling. Det är därför det är så viktigt att utföra en Second Opinion, säger Kent Andersson, vd på Alivia.

En Second Opinion är möjlig att få inom den offentliga vården, men i praktiken sker den bara i 10 procent av fallen. Ofta är den inte heller helt oberoende utan sker av en kollega till behandlande läkare, vilket minskar möjligheten till kritisk granskning.

Alivias Second Opinion genomförs av företagets medicinska panel som består av både svenska och utländska experter. Många av dem är professorer inom olika delar av onkologi.

En av dem är Roger Henriksson, professor och överläkare i tumörsjukdomar vid Umeå Universitet och tidigare chef på Radiumhemmet på Karolinska Universitetssjukhuset. 

– Nya behandlingsmetoder mot cancer bygger ofta på molekylärbiologiska förändringar i cellerna. I den Second Opinion som Alivia utför ingår ofta molekylärbiologiska analyser av tumörvävnaden, för att se om dessa nya behandlingar fungerar, säger han och tillägger:

– Tyvärr fungerar inte Second Opinion-verksamheten inom offentlig vård i Sverige på det sätt som den borde göra. Allt för få människor får information om Second Opinion, än färre får tillgång till den hjälp och stöd som det kan innebära.

Alivias experter stöder behandlande läkare

Med rätt diagnos bekräftad tar Alivias experter ett samtal med patienten och den behandlade läkaren för att eventuellt justera vården.

Enligt Kent Andersson finns ingen större kvalitetsskillnad på den vård som erbjuds mellan privat och offentlig vårdgivare i Sverige. Skillnaden finns i tillgången till vården, och här kan Alivias försäkring spela en viktig roll.

–  Vi erbjuder vård inom hela EU. Har man fått en cancerdiagnos och det är kö i Sverige som sträcker sig utanför acceptabla tidsramar får patienterna möjlighet till snabbare behandling på ett annat sjukhus i Europa, förklarar han.

Här ingår diagnostiseringsmetoder och behandlingar som ännu inte godkänts i Sverige, men som Alivias medicinska panel kan rekommendera om det är relevant.

I försäkringen ingår också en personlig vårdsamordnare.

– Det är jätteviktigt. Det finns alltid en sjuksköterska hos oss som följer patienten genom hela vårdförloppet och har koll på när man ska på behandling. Vårdsamordnaren för en dialog med patienten, anhöriga och vårdgivare så att man inte hamnar mellan olika stolar som så ofta sker inom den offentliga vården. Det finns ingen annan försäkring som täcker detta, säger Kent Andersson.

Förebyggande arbete genom Alivia

Ytterligare en tjänst som ingår i Alivias cancervårdsförsäkring är det förebyggande arbetet, som går ut på att få försäkringstagaren att själv påverka de riskfaktorer som orsakar cancer, som rökning, kost och motion.

– Vi har ett digitalt frågebatteri där man får svara på ett dussintal frågor. Därefter får man en utvärdering och feedback på varje fråga, med tips på vad man kan göra för att minska risken att få cancer. Genom att upprepa detta en gång i månaden bygger vi en riskprofil som gör det hela tydligt. Då blir man medveten om hur man kan reducera sina riskfaktorer. Ingen annan försäkring har denna systematiserade approach till riskminimering, bara förmaningar säger Kent Andersson.

Alivias cancervårdsförsäkring kan tecknas av såväl företag för sina anställda som privatpersoner. Snittpriset per månad för en anställd är så lågt som knappt 100 kronor. Försäkringsgivare är Euro Accident, norska Knif och franska SCOR.

Fakta om Alivia

Genom att säkra tillgången till rätt diagnos och rätt vård inom garanterad tid ser vi till att den drabbade och dess närstående får bästa tänkbara förutsättningar i händelse av cancer. 

Alla ska ges möjlighet att få tillgång till den bästa kunskapen som finns inom cancervården och på detta sätt öka möjligheterna till ett långt liv med kvalitet.

Alivia Insurance AB är registrerad vårdgivare hos Socialstyrelsen och registrerad försäkringsförmedlare vars verksamhet står under Finansinspektionens tillsyn. 

Tala med din försäkringsförmedlare eller läs mer på www.alivia.se

Mer från Alivia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Alivia och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?