Annons

USA:s nästa steg är AI

Om Sverige är USA:s 51:a delstat ligger dess huvudstad på västkusten. Ingen annan svensk stad har delat den amerikanska ekonomiska historien med sådan lidelse som Göteborg. 

PÅ RULL. Sedan SKF korsade Atlanten för över 100 år sedan har företaget varit med i varje fas av den amerikanska industrialismen.
PÅ RULL. Sedan SKF korsade Atlanten för över 100 år sedan har företaget varit med i varje fas av den amerikanska industrialismen.

Samma dramatiska industriella omvandling här som där, samma kraftiga dominans av fordonstillverkare och motorvägar, samma distanserade inställning till politiken, samma känsla av att snart stå på randen till socialt, politiskt och ekonomiskt sammanbrott och därför samma behov av att alltid vara beredd att fly in i nästa globala tekniska våg.

Att betrakta det märkliga politiska läget i USA härifrån ger förtröstan. Det som har hänt i amerikanskt samhälle under 2010-talet är egentligen en upprepning av en historia som aldrig tar slut.

Det var några viktiga dogmer som efter första världskriget förvandlade den amerikanska väldiga landmassan till världens rikaste land: Låt folk, företag och kapitalbildning vara fria. Håll regeringen långt borta. Business är en säkrare grund än staten. Reglera inte ny teknik.

Calvin Coolidge, president under det extremt dynamiska 1920-talet, hade som mål att vanligt folk inte skulle märka om regeringen upphörde att existera. Han gjorde en dygd av att göra så lite som möjligt.

Men folket under hans styre genomgick en revolution i form av nya tekniska vågor. Alan Greenspan påminner i sin bok ”American Capitalism” om hur snabbt det gick. Massbilismens genombrott på 20-talet skapade en helt ny frihet, en helt ny ekonomi och en mycket mer effektiv logistik. Före första världskriget kostade en bil tre årsinkomster, i mitten av 1920-talet kostade den tre månadslöner. Alla som kunde skaffade bil.

Den snabba elektrifieringen under samma tid befriade fabrikerna från otympliga ångmaskiner och hemmen från smutsigt och tungt arbete. 1929 hade 80 procent av de amerikanska hushållen dammsugare.

Den privata radioindustrin fick nöjes- och musikbranschen, främst jazz, att explodera. Aktien för 1920-talets mediesuccébolag, General Electrics Radio Corporation, steg med många tusen procent och radiokändisarna tjänade som storbolagsdirektörer, vilket la grunden för populärkulturens starka grepp, de fria kommersiella etermedierna och i dag de sociala. (I Sverige var privat radio som bekant förbjudet fram till 1993.)

Självklart blev det börskrasch och 30-talskris men den ekonomiska och kulturella kraft som byggdes upp under mellankrigstiden kom att dominera världen för lång tid. USA har gått segrande ur alla kriser sedan dess.

Vad som händer i USA när dammet från presidentvalet har lagt sig märks tydligt hos Göteborgs kanske mest globaliserade bolag, SKF SKF B +0,85% Dagens utveckling , som fungerar som ett slags sensor på världens industrier. Efter att man korsade Atlanten 1912 har SKF varit med i varje fas av den amerikanska industrialismen. Nu förbereder man sig för nästa industriella revolution: artificiell intelligens.

Det är kanske svårt att tänka sig ett tänkande kullager men det är en central tanke hos SKF. Hur får man ett kullager att lära känna sig själv, dra slutsatser av alla tidigare erfarenheter av temperaturer, varvtal, kavitationsljud, vibrationer, ojämnheter i flödet, föroreningar i oljan samt inhämta kunskaper från andra kullagers liknande liv och därefter göra kvalificerade prognoser om framtiden?

Målet är att ett kullager i en fabrik eller vindkraftverk eller i något annat stort som snurrar aldrig ska gå sönder utan i stället med hjälp av sensorer och AI-system i god tid meddela nästa tid för service. SKF vill egentligen inte ”sälja kullager” men intelligent rotation.

Göteborgs fordonsindustri tänker likadant. Vilka affärsmodeller kan man skapa av ett fordon som snart inte bara kör själv, utan kan inhämta och bearbeta kunskap om sig själv, om andra fordon, om sin omgivning, sin förare och andra förare? Vad kan man producera och sälja om man kan göra säkra prognoser om transportbehov för sina kunder, för städer, för dag och natt, vinter och sommar?

De höga P/E-talen för USA:s big tech är inte bara en ny inflation utan också en förväntan om att amerikansk ekonomi står på randen till ett nytt tekniskt och kommersiellt genombrott med AI.

Bubblor kommer att brista men den digitala ekonomi som mognade ut under 2010-talet kommer att förädlas och omvandlas med en enorm kraft under 2020-talet. De stora globala digitala plattformarna är alla amerikanska utom några få som finns i Kina.

Detsamma gäller de stora informationsmolnen där AI kommer att utvecklas snabbast. Inte ett enda finns i Europa. Det är ett amerikanskt bilmärke som tagit täten i nästa steg för bilismen och som får VW:s vd att känna sig som Nokia inför Iphone. Inget europeiskt bilmärke har kommit i närheten av Teslas position.

EU har av integritetsskäl i praktiken förbjudit intelligent självkörande teknik. I USA är den fri. Och det är inte BBC eller SVT eller ARD/ZDF som gör riktigt kvalificerad tv-produktion utan en amerikansk kommersiell börssuccé, Netflix.

Det som hänt under amerikanskt 2010-tal är återigen en snabb teknisk och ekonomisk omvandling med sociala konsekvenser för grupper som inte hänger med, politiska konvulsioner och en stark känsla av sammanbrott.

Den amerikanska samhällsmodellen har alltid haft en karaktär av chansning. Européer brukar förfasa sig men i efterhand tenderar vi att vara tacksamma för att någon håller fast vid en fri ekonomi och tar risken med ny teknik.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?