Annons

USA:s demokrati håller

LEDARE. Joe Biden har gott hopp att få flytta in i Vita huset. Rösträkningen blev utdragen, och sittande presidenten Donald Trump utropade sig för tidigt till valets segrare, och hävdade valfusk och att rösträkningen borde avbrytas.

VINNARLÄGE. Joe Biden och hustrun Jill Biden på scen för första gången efter valet. Hans hoppfulla framträdande stod i bjärt kontrast till Donald Trumps bisarra presskonferens ungefär samtidigt, där denne hävdade röstfusk och hotade med domstol för att avbryta rösträkningen.
VINNARLÄGE. Joe Biden och hustrun Jill Biden på scen för första gången efter valet. Hans hoppfulla framträdande stod i bjärt kontrast till Donald Trumps bisarra presskonferens ungefär samtidigt, där denne hävdade röstfusk och hotade med domstol för att avbryta rösträkningen.Foto:Andrew Harnik

På en presskonferens gjorde Trump uppseendeväckande uttalanden som är helt i linje med vad han tidigare sagt om röstningsprocessen. Detta kan i värsta fall undergräva tilltron till valsystemet och bidra till oroligheter i ett uppjagat amerikanskt valklimat.

Trumps uttalanden kan leda till kaos, inte bara på gator och torg, utan också för den politiska debatten på kort sikt. Han ser till att hans efterträdare får en riktigt dålig start. En brända jordens taktik.

USA är ett polariserat samhälle med våldet som granne. Landet har problematisk historia även i närtid med rasförtryck och attentat. I Donald Trump ser vi just nu det sämsta av ledarskap. Han har dessutom skaffat sig en stark ställning i det republikanska partiet där färre makthavare under senare delen av mandatperioden har opponerat sig offentligt. Trumpifieringen av det politiska samtalet kan prägla partiet för lång tid.

Men den amerikanska demokratin kommer att klara sig. Donald Trump har inte makt över valprocessen – den ligger hos delstaterna. Att hota med att ta valsammanräkningen till domstol innebär inte att han har makt över rättssystemets avgöranden. I själva verket vakar domstolssystemet lika mycket över presidentens agerande som andra makthavares.

USA har ett starkt maktdelningssystem. Det skyddar, skulle man kunna säga, USA från presidentens makt. Delstaterna har en tydlig jurisdiktion. Kongressen balanserar. Domstolen värnar konstitutionen.

USA:s president har egna befogenheter på det utrikespolitiska området. Därför har omvärlden under de gångna åren fått känna av president Trumps ryckighet. Motsvarande makt har han inte inrikespolitiskt – grundarfäderna gjorde sitt jobb i en tid då ett ”yttre hot” snarast ansågs komma från Washington än från andra länder. Den egna delstaten skulle vara i fokus.

Presidenten har dock en utnämningsmakt som kan användas mer eller mindre omdömesgillt. Det gäller givetvis Högsta domstolen, något som är varje presidents privilegium – i dragkamp med kongressen.

Även utnämningsmakten (i Trumps fall kanske uppsägningsmakten är mer aktuell) i administrationen och de federala myndigheterna är viktig. Men i realiteten är inflytandet över de federala myndigheterna delat, vilket brukar visa sig i återkommande budgetbråk mellan kongressen och Vita huset, med utgiftsstopp som vanlig ingrediens.

Det vi såg från Vita huset när Trump framträdde var ett övergrepp mot demokratins värden, ett uttryck för en vulgariserad syn på samhällets institutioner där valsystemet ingår. Men han har inte monterat ned institutionerna, det kan han inte, tvärtom kommer de att hålla emot.

Nu dröjer slutresultatet i USA. En snabb rösträkning brukar vara betydelsefull för tilltron till ett valsystem, det ser vi runt om i världen. För varje dag som går ökar oron för att det är något otillbörligt som sker. Detta är dock en farhåga som är mest aktuell i länder som saknar transparens. Om exempelvis ett svenskt valresultat skulle bli flera dagar försenat, som faktiskt har skett, påverkar det inte förtroendet. Inte ens oegentligheter som upptäcks får några större konsekvenser, förutsatt att de instanser som ska hantera sådana händelser gör sitt jobb.

Rösträkningskaoset i Florida 2000, när det stod mellan George W Bush och Al Gore, hade besvärande ingredienser, med hålkortsmaskiner som inte fungerade och flera andra brister. Beslut om omräkning är inte en önskvärd utveckling när tilliten för systemet står på spel.

Men det amerikanska decentraliserade valsystemet klarade sig. Det är delstaterna som ansvarar. Rösträkningen och besluten runt detta sker lokalt vilket är den grundläggande beståndsdelen, och det är här förtroendet är extra viktigt. Summeringen på större geografiska nivåer, och nationellt, kan alltid dubelkollas.

I USA finns en allvarlig och berättigad kritik om tillgången till röstning. I korthet att det på många håll är svårt att få tillgång till röstning och att det har varit resultat av en medveten politik. Just nu är inte detta uppe för diskussion, dessa dagar handlar det om själva rösträkningen och vad som händer med valresultatet. Dessutom verkar valdeltagandet bli mycket högt med amerikanska mått, vilket förhoppningsvis kommer att få bestående positiva följder i USA:s demokrati.

Om rösträkningen utfaller till Donald Trumps nackdel kommer han säkert att göra ytterligare märkliga och upprörande uttalanden. Han kan också använda den återstående presidenttiden till att låsa fast beslut antingen av ideologiska skäl eller för att göra starten besvärlig för efterträdaren. Men han kommer att lämna ifrån sig makten – det ser det amerikanska systemet till.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?