”De som har investerat i dessa bankar kommer inte att skyddas. De tog en risk. Det är så kapitalism fungerar”, sa Biden.
En av dessa ägare är det svenska pensionsbolaget Alecta. Pensionsbolaget har investerat omkring 9 miljarder kronor i Silicon Valley Bank och 3 miljarder i Signature Bank, pengar som nu har gått förlorade. En tredje amerikansk nischbank, First Republic, som Alecta också har investerat i, tappade omkring 60 procent av sitt börsvärde när handeln inleddes i USA på måndagen.
”Vi måste fundera på vad vi har gjort fel i det här avseendet”, sa Billing till Di.
Det är ett understatement. För Alecta är detta ett praktfiasko, som bör mana till eftertanke. I synnerhet som investeringarna i de amerikanska bankerna gjordes på bekostnad av pensionsbolagets investeringar i Handelsbanken och Swedbank. Alecta sålde sina innehav i dessa två väldiversifierade och finansiellt starka banker i förhoppningen om att få bättre avkastning i tre nischbanker. Det väcker en berättigad undran om hur Alecta ser på risk.
Gick kraschen att förutse? I efterhand är det enkelt att svara ja. Silicon Valley Bank, SVB, hade en sårbar balansräkning. Banken var dessutom inriktad mot techsektorn, som i spåren av den snabba ränteuppgången har svårt att finansiera sig. Att kunderna började ta ut pengar från SVB borde alltså inte ha kommit som en överraskning för Alecta.
Om tillräckligt många kunder samtidigt väljer att ta ut sina pengar uppstår en så kallad bankrusning. Problemet blir akut om uttagen överstiger bankens likvida medel. SVB är inte ensamt om att ha hamnat här. Ett sådant händelseförlopp har fått banker att gå omkull sedan 1600-talet.
Kraschen i SVB väcker också, med rätta, frågor om tillståndet i techsektorn. Bolagens värderingar har till följd av ränteuppgången sjunkit kraftigt. Alla bolag, även jättar som Google och Amazon, sparar genom att sparka folk.
SVB hade vittgående affärsrelationer i denna sektor. Vilka spridningseffekter får kollapsen för techbranschen? Innovationer och ny teknik är det som driver den ekonomiska utvecklingen framåt och ökar välståndet. För det krävs riskvilligt kapital. Att sektorns husbank kollapsar kommer i alla fall inte att underlätta företagens möjligheter att växa och finansiera sig.
Det som inger hopp är hur mycket bättre beredskapen i USA och resten av västvärlden är för att hantera bankkriser. När man lät Lehman Brothers gå i konkurs hösten 2008 utlöstes en global finanskris som drog med sig den reala ekonomin. Detta kommer sannolikt inte att ske denna gång.
Tillsynsmyndigheter har i dag bättre kontroll på var riskerna finns. Kravet på hur mycket eget kapital bankerna behöver har ökat dramatiskt de senaste åren. De svenska bankerna är med sina starka balansräkningar bland de bäst kapitaliserade i Europa.
Det snabba agerandet i USA är välkommet. Finansminister Janet Yellen, centralbankschef Jerome Powell och bankövervakningsmyndigheten FDIC:s ordförande Martin Gruenberg beslutade efter överläggningar med president Biden att garantera alla insättningar i SVB.
Förhoppningsvis minimerar detta beslut skadeverkningarna i den redan ansträngda techsektorn. Bankernas ägare däremot går inte skadeslösa, vilket president Joe Biden underströk i sitt tal. Att skicka den signalen är viktigt. Den som inte behöver ta konsekvenserna för sitt handlande tenderar att ta för stora risker.
Att döma av det resoluta agerandet har amerikanska myndigheter tveklöst lärt sig något av finanskrisen 2008. Lehman Brothers-kaoset får aldrig upprepas.
Det är också betryggande att Finansinspektionen inte ser något hot mot det svenska finansiella systemet till följd av händelseutvecklingen i USA. Inte heller påverkas det svenska pensionssystemet av Alectas miljardförluster.
Därmed inte sagt att förlusten ska viftas bort. Alecta har all anledning att förklara varför riskfyllda amerikanska nischbanker bedömdes vara en bättre investering än stabila svenska storbanker.
