”En kraftfull grön återstart för att jobba Sverige ur krisen”. Det var en av fyra huvudpunkter vid finansministerns presentation av vårbudgeten. Men det finns inte så mycket grönt i budgeten. Framför allt inte kopplat till en återstart.
S/MP-regeringen arbetar sedan flera år för att styra företag, konsumtion och investeringar mot fossilfritt. Ett viktigt verktyg är det klimatpolitiska ramverk som antogs 2017, med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045.
Det man hittar i budgeten är dock mycket begränsat och rör mestadels små summor. Den enda större posten är ”medel till regionerna att hålla igång kollektivtrafiken under pandemin” som får en miljard kronor.
”Miljökompensation för godstransporter” (150 miljoner kronor) är högst relevant, liksom ökat solcellstöd. Men det är oklart varför ”Stöd till kultur och idrott” (som får totalt 5,5 miljarder) hamnar under klimatrubriken.
”Åtgärder mot nedskräpning och en satsning på naturnära jobb för unga” är utmärkt. Men det har inget med klimatet att göra och sommarjobb kan faktiskt inte i statsbudgeten klassas som en grön åtgärd för kraftfull ekonomisk återhämtning.
Beteckningen ”gröna investeringar” klistras nu på så gott som alla offentliga och privata satsningar man vill få genomslag för. Det är i grunden positivt att den typen av krav ställs, men politiken bör inte medverka till en urvattning av begreppet. Det pågår redan på finansmarknaden, där gröna obligationer och lån är stekheta. Redan under första kvartalet passerade nyutfärdade hållbara obligationer hela förra årets nivå. Men den gröna nyansen är otydlig.
Enligt Bank of Americas vd Brian Moynihan kräver nu i princip alla investerare ESG-märkta (environment,social, governance) tillgångar. Efterfrågan är därför större än tillgången. Det gör bristen på relevanta regleringar och tillsyn kring vad märkningen faktiskt betyder än viktigare. Kraven bör dock inte vara allt för detaljerade, det minskar transparens och effektivitet och blir bara ännu en tung byråkratisk börda. Man bör också samråda med USA.
Utan tydlighet är risken stor att så kallade gröna investeringar inte är särskilt gröna och inte heller gör någon nytta.
