Ur arkivet: Trump pratade Ericsson med Löfven

Den 20 juli i år ringde USA:s president den svenska statsministern. Samtalet är mest känt för att Trump efteråt twittrade om en amerikansk musikant som då satt i svenskt häkte, misstänkt för misshandel.

Sommarens telefonsamtal mellan Stefan Löfven och Donald Trump handlade om Ericssons framtid. På bilden regeringscheferna i Vita huset.
Sommarens telefonsamtal mellan Stefan Löfven och Donald Trump handlade om Ericssons framtid. På bilden regeringscheferna i Vita huset.Foto:Henrik Montgomery/TT

Men Trump hade andra ärenden att prata om. Det viktigaste var Ericssons roll i det framtida 5G-nätet. Om USA gör allvar av hotet att helt blockera kinesiska företag från att leverera teknologi till 5G innebär det i praktiken att USA blir tungt beroende av Ericsson, och delvis Nokia.

Då blir Ericsson inte längre ett företag bland andra utan en del av amerikansk nationell säkerhet. Därmed följer restriktioner om vem som äger Ericsson, vilka leverantörer Ericsson har i sina värdekedjor och vilka nationaliteter (läs kineser på KTH) som finns i forskningsmiljöer där Ericssons teknologi utvecklas.

Det spelar naturligtvis också roll, ur amerikansk synvinkel, att kinesiska företag inte levererar tekniken till det kommande svenska 5G-nätet.

Stora frågor alltså.

USA har tryckt på en längre tid för att svenskarna ska förstå sin unika roll i nästa steg för internet. 5G blir som ett mega-wifi där allting kan och kommer att kopplas upp. De självkörande bilarna, alla nya smarta hus, hela Amazons distribution och så klart försvarsmakterna kommer att gå på 5G.

Svenska Ericsson är tillsammans med kinesiska Huawei och finska Nokia de tre företag som anses kunna tekniken. USA har inte ett enda företag som kan konkurrera globalt med 5G-teknik. 

På försvarskonferensen i Sälen i januari talade Scott Baum. Han är ansvarig för Pentagons analyser av vilka inhemska och utländska industrier som är avgörande för amerikansk krigföring. Han var mycket tydlig. ”Ericsson är ett nationellt säkerhetsintresse för USA och för vår kollektiva säkerhet.” Och ”vi kan inte tillåta att Kina tar över vår digitala infrastruktur”.

Vad Stefan Löfven svarade Trump i juli vet vi inte, men han kunde rimligen lugna honom med att regeringen inom kort skulle ta två snabba initiativ för att säkra svensk teknologi och därmed göra Sverige mindre osäkert för USA.

Den 22 augusti tillsattes en utredare för att ge förslag på hur staten ska kunna hindra utländska uppköp och investeringar i svenska företag som är viktiga för svensk säkerhet. Utredaren ska ge förslag på kriterier och vilken myndighet som ska ansvara för granskning av utländska investeringar. Direktivet innehåller formuleringar som även syftar på möjligheter att stoppa försäljningar av större aktieposter i företag som anses viktiga för svensk säkerhet.

Veckan efter, den 29 augusti, presenterade regeringen ett lagförslag som ska kunna blockera utländska aktörer från att leverera teknik till svenska 5G-nät. Lagen ska expressbehandlas och börja gälla 1 december i år för att kunna användas inför 5G-auktionen som väntas dra i gång efter nyår. Det blir i praktiken teleoperatörerna som får ansvaret för att deras nät inte innehåller teknik som kan ”orsaka skada på Sveriges säkerhet”. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ges ett slags vetorätt. Telia, Tele2 och Telenor tar alltså en risk om de har känslig Huawei-teknik i sina nät.

Det ser onekligen ut som att Sverige är på väg att sälla sig till de än så länge få västländer som blockerar kinesisk informationsteknologi. I EU har Polen och Tjeckien gått den vägen. Australien gjorde det redan förra året med motiveringen att tekniken i 5G är ett så stort steg att tidigare dogmer om fri konkurrens och internationell öppenhet måste omprövas. Kinas nya underrättelselag stipulerar att kinesiska medborgare och företag kan tvingas rapportera till kinesisk underrättelsetjänst, även när de befinner sig utomlands, varför de inte kan släppas in i 5G. Australien väger tungt då landet är med i det anglosaxiska underrättelsesamarbetet.

Men det finns skäl till att större delen av den fria världen ännu inte har gått med i USA:s tech-krig mot Kina. Ett skäl är tekniskt. Om USA är ett globalt centrum för molntjänster har Kina blivit världens utvecklingsmotor för telekomteknologi. Huawei har flest 5G-patent i världen, nästan dubbelt så många som Ericsson. Inget stort företag kan ensamt leverera 5G. De behöver varandra. Om man stänger ute Huawei riskerar 5G i väst att bli dyrt och långsamt jämfört med Kinas. Huaweis vd sa i en intervju med Economist i fredags att han kan tänka sig att sälja 5G-patenten till ett företag i väst som då skulle kunna använda den kinesiska tekniken utan Huaweis inblandning. Det är ett smart sätt att syna USA:s kort.

Ett andra skäl är samspelet mellan teknik och spionage. Att Kina spionerar är självklart, men ska vi därför betrakta all kinesisk kommunikationsteknologi som en säkerhetsrisk? Då faller ganska många affärsmodeller, bland annat Apples. Storbritanniens och Tysklands modell med teknisk granskning av känsliga produkter är en mer rimlig väg. Därtill har världens cybersoldater ganska goda möjligheter att bryta sig in i nät utan att de har en egen hårdvara där.

Ett tredje skäl för Sverige är omsorgen om företag som Ericsson. Det kan tyckas patriotiskt ansvarsfullt och kanske lönsamt att bejaka USA:s syn på Ericsson som en del av sitt nationella intresse, men är det egentligen bra för Ericsson att investera i en framtid som är beroende av politiskt tycke och smak? ”Nationell säkerhet” är inget neutralt begrepp och rymmer alltför ofta opportunism, populism och protektionism. USA:s nuvarande politiska ledning kan till exempel förklara vilken bransch som helst som ett nationellt säkerhetsintresse. Ericssons guldålder kom när företaget frigjorde sig från det statliga monopolet och totalförsvaret och blev ett marknadsbaserat, konkurrensutsatt exportbolag. Och är det bra att åter begränsa utländska aktörers rätt till större aktieköp i svenska företag?

Ett fjärde skäl är den kinesiska marknaden. Ericsson har avsiktsavtal med kinesiska operatörer och har goda möjligheter att bli en av huvudleverantörerna till 5G-nätet i Kina. USA är stort men Kina är större. Om Sverige stänger ute Huawei kan Kina stänga ute Ericsson.

Ett femte skäl är spelreglerna för en värld där Kina är den dominerande ekonomiska makten. Att beivra spionage och bekämpa den kinesiska regimens syn på mänskliga fri- och rättigheter är självklarheter, men inte att bekämpa kinesisk ekonomisk och teknisk utveckling. Fri och global konkurrens är kärnvärden i västs samhällsmodell. Målet är att Kina ska acceptera den, inte att vi ska anamma Kinas protektionism och politiska styrning av företag.

Och i den mån Trump i samtalet med Löfven gjorde som med Danmarks statsminister och la ett bud, inte på Grönland men på Ericsson, så bör alla inblandade säga nej. Amerikanskt ägande av stora svenska företag har inte rosat marknaden.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?