1515
Annons

Uppgifterna om Brå är extremt illavarslande

LEDARE. De som talar vackert om de fria institutionerna men samtidigt använder dem för den egna och goda saken spelar ett högt spel. De är ett existentiellt hot – i förlängningen mest mot sig själva. 

SJUNG UT. Justitieminister Morgan Johansson (S) måste omgående ta bladet från munnen om den påstådda politiseringen av Brå. Stämmer de? Hur långt upp går det? Vad visste han?
SJUNG UT. Justitieminister Morgan Johansson (S) måste omgående ta bladet från munnen om den påstådda politiseringen av Brå. Stämmer de? Hur långt upp går det? Vad visste han?Foto:Henrik Montgomery/TT

Överallt är oberoende institutioner i gungning. I USA attackerar presidenten domare, polisen och underrättelsetjänsten. I Israel har premiärministern börjat göra samma sak. I Polen och Ungern kringskärs den fria pressen. Och i Sverige anmodade 17 kulturchefer i dagarna regeringen att stärka skyddet för den fria konsten. 

Det sistnämnda exemplet är intressant eftersom man med fog kan hävda att somliga undertecknare inte lever som de lär, utan snarare ganska aktivt styrt kulturen i rätt och god riktning. Filminstitutets vd Anna Serner håller inte med, utan menar att man ”jobbat med strukturer” (SVT 16/12).

Vad hon egentligen säger är att chefen avgör vad som är politik och inte – precis den ordning som oberoende institutioner syftar till att förhindra.

Tisdagens avslöjande att Brottsförebyggande rådet, enligt en studie vid Linköpings Universitet, ska ha ändrat i rapporter för att tillfredsställa politiker och chefer är egentligen en variant på samma problem, men allvarligare.  

Brå är en oberoende myndighet som tar fram officiell statistik, utvärderar reformer och målar vår gemensamma verklighetsbild av brottslighet och brottsbekämpning. Det gör den – eller ska den åtminstone göra – oavsett om regeringen leds av S, M, SD eller Piratpartiet. Det är hela poängen.

Men enligt forskarna påverkas slutsatser, både direkt från justitiedepartementet och indirekt genom chefer på myndigheten.

”Man kanske skriver på ett snällare sätt, mildrar kritik eller formulerar sig på ett sätt som gör att vissa saker inte framstår som problematiska. Det finns allt från konkret censurering av data till att man anpassar hela retoriken”, konstaterar en. 

Uppgifterna är extremt illavarslande och Justitieminister Morgan Johansson (S) måste sjunga ut, omgående. Stämmer de? Är politiseringen systematisk? Hur långt upp går den? Vad visste han? 

I värsta fall rör det sig om en praktskandal. Rent principiellt vore den då värre än Transportstyrelsen. I så fall är också ett misstroende i korten. 

Man ska akta sig för att dra förhastade slutsatser. En sak bör man dock vara klar över: De som talar vackert om de fria institutionerna men samtidigt använder dem för den egna och goda sakens skull spelar ett högt spel. De är ett existentiellt hot, i förlängningen mest mot sig själva. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Risk för ny cementkris

För drygt ett år sedan kastades Sverige in i en cementkris när Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan. Lösningen blev ett tillfälligt tillstånd som löper till sista december i år. Cementa har nu ansökt om tillstånd för fortsatt kalkbrytning i fyra år. De hoppas att tillståndet kan bli en brygglösning, till en kommande längre ansökan som ska gälla i över 20 år. Går inte den fyraåriga ansökan igenom, kan vi i höst återigen hamna i en cementkris.

CEMENTKRIS. Utan en ordentlig reformering av Miljöbalken kommer nya cementkriser uppstå i framtiden.
CEMENTKRIS. Utan en ordentlig reformering av Miljöbalken kommer nya cementkriser uppstå i framtiden.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Tillverkningen i Slite står i dag för 75 procent av den cement som används i Sverige. Cement som behövs för bostadsbyggande, infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnad och drift av gruvor. Enligt en konsekvensbedömning från branschen skulle en nedstängning av kalkbrottet vara förödande. Bara de direkta följderna skulle innebära runt 175 000 varsel, försenade byggprojekt och runt 20 miljarder i investeringsbortfall.

Det här skulle ske samtidigt som byggsektorn i stort har det allt tuffare. Boverket räknar med att bostadsbyggandet faller med mellan 30 och 40 procent nästa år, i jämförelse med 2021. 

Miljöbalken är kärnan i problemet. Processen för att få miljötillstånd är lång och osäker. Miljöbalken försvårar inte bara för cementproduktion, utan lägger även krokben för nya industrietableringar, gruvor och befintliga vattenkraftverk. Exempelvis har det inte öppnats en enda ny gruva, utanför befintligt tillstånd, sedan lagstiftningen kom på plats år 1999.

Mark- och miljödomstolen kommer i höst att pröva Cementas fyraåriga tillstånd. Tidigare i sommar lämnade Länsstyrelsen sitt yttrande till domstolen, där de är kritiska till förlängt tillstånd. Som argument används bland annat oro för beståndet av tre fjärilar: väddnätsfjärilen, svartfläckiga blåvingar och apollofjärilen. Utökad brytning väntas leda till ett bortfall om runt 50 individer – samtidigt som Gotland har runt en halv miljon. Det visar hur obalanserad lagstiftningen är.

Går Mark- och miljödomstolen på Länsstyrelsens linje väntar en ny cementkris. För att undvika att hamna i samma läge år efter år, behöver hela Miljöbalken reformeras. Göras mindre fundamentalistisk. Cementa i Slite, Preemraff i Lysekil och Bolidens projekt i Laver är bara några exempel på företag som hamnat i kläm.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera