ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
De utsatta företagarna

Underskatta inte säkerhetsbranschen

  • Foto: Andreas Hillergren/TT, Andreas Hillergren

LEDARE. Moderaterna berättade på måndagen att de vill låta polisen anlita 2000 ordningsvakter för att öka tryggheten på gator och torg och i kommersiella lokaler. Det är helt rätt tänkt.

Kloka partier är numera ense om att polisen behöver förstärkas med tusentals personer för att möta den nya mer omfattande kriminaliteten i Sverige. Men det kommer att ta många år att utbilda och bemanna upp dem. Därför måste man hitta nya vägar här och nu. Ett bra sätt är att låta säkerhetsbolag avlasta mer kvalificerade poliser. 

Diversifiering, outsourcing och avlastning bör dessutom vara en del i den långsiktiga planen för hur framtidens polisstyrka ska byggas upp. Erfarna poliser bör ta hand om de svåra brotten, medan nya grupper kan ha en kortare utbildning, runt ett år, för att sköta enklare polisiära uppgifter. Gatupatrullering är en given sådan. Trafikövervakning en annan. 

Redan i dag sköter säkerhetsbolagen i stor utsträckning bevakningen av allmänna platser. Och för många privata företag, inte minst handeln, har privata bevakningstjänster blivit en nödvändig kostnad för att kunna hålla verksamheten i gång. 

Man kan diskutera om polisen ska direktanställa eller hyra in personal för att sköta sådant som patrullering, och vissa transporter för polisen, till exempel av personer som ska förhöras. Poängen är att samverkan mellan säkerhetsbolag och myndigheter ökar, och att polisen avlastas. Samtidigt är det bra om samhället tvingas ta en del av kostnaderna för att det ignorerat en ökad brottslighet under lång tid. 

En undersökning gjord av Enterprise Surveys (Världsbanken 2015) fann att 40 procent av de 600 undersökta företagen i Sverige haft kostnader för stöld och vandalisering. Det ska jämföras med snittet på knappt 23 procent för rika ekonomier i undersökningen. 85 procent av företagen i Sverige betalar för säkerhetslösningar, jämfört med 61 procent i snitt i övriga länder. 

Bland företagen med över hundra anställda är det bara en procent som inte betalar för privata säkerhetslösningar. Men de mindre har inte råd. Den otrygghet och kundflykt som kriminella skapar hindrar småföretagen från att expandera i utsatta områden, där de behövs så väl. De enda jobb som tillkommer är svarta jobb, och jobb i gängens tjänst. Det är väl belagt att områden där maffia och gängkriminalitet dominerar har lägre BNP-utveckling än andra. Det har bland annat Daron Acemoglu och James Robinson visat i ”Why Nations Fail” (2012).

Låt inte de forskare som marginaliserar utvecklingen och talar om sociala faktorer kidnappa debatten. De har rätt i att ursprunget, en bra uppväxtmiljö, är viktigast av allt. De har också rätt i att en del av polisens förebyggande arbete går ut på att bygga relationer till lokalsamhället. Men förebyggande arbete löser inte en akut situation. Säkerhet måste etableras för att ett område ska kunna fungera. En stor del av brotten utförs också av utländska ligor. Man måste ta tag i problemen när de uppstår.

Då gäller det att använda de resurser som står till buds. Låt säkerhetsbolagen ta ytterligare ansvar för övervakning på offentlig plats och utöka deras utbildning och befogenheter. Företagen kan mobilisera resurser och agera mycket snabbare än om myndigheterna själva ska anställda. Utöka användningen av övervakningskameror. Studier (Mikael Priks 2015) visar att rånen i tunnelbanan sjönk med 60 procent efter införandet av trygghetskameror och ordningsvakter. Om droghandel och våld flyttar till nya platser, låt kamerorna flytta med.

Företagen anser numera att kriminalitet och konkurrens från svarta sektorn utgör större problem än finansiering och skatter. Och endast en tredjedel av allmänheten har förtroende för att Sverige ska klara utmaningen med lag och ordning under de kommande åren. Regeringen måste visa att de har fel. De partier som ställer sig i vägen för lösningarna tar på sig ett tungt ansvar för utvecklingen på svenska gator och torg, och på skolgårdarna, de närmaste åren.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer