1515

Underskatta inte risken för nya krig

LEDARE. ”Börjar man ändra gränser, så kommer blod att flyta” sade dåvarande utrikesminister Carl Bildt i en Ekots lördagsintervju från 2014. Lägg till aggressiv nationalism och en polariserande populism som exploaterar människors rädslor samt utnyttjar etniska och religiösa motsättningar. Och några auktoritära politiska ledare på det. Då får du ett inferno. En närmast perfekt storm för blodiga konflikter och krig.

STORMAKTSAMBITIONER. I flera länder i Europa sträcker despoterna på sig för att breda ut sina länder, öka sin makt och skjuta fram sin roll i världen De har rustat upp militärt och ökar konfliktretoriken. Ryssland leder vägen in en potentiellt ny krigsperiod – flera följer efter.
STORMAKTSAMBITIONER. I flera länder i Europa sträcker despoterna på sig för att breda ut sina länder, öka sin makt och skjuta fram sin roll i världen De har rustat upp militärt och ökar konfliktretoriken. Ryssland leder vägen in en potentiellt ny krigsperiod – flera följer efter.Foto:Alexei Nikolsky

Vår kontinent har en historia av att bedriva krig för att flytta gränser och flytta länder – ofta relaterat till drömmar om att uppnå en stormaktsstatus. Minnena av andra världskriget frambringade en europeisk utveckling som syftade till att minska betydelsen av gränser. Inte framgångsrikt från dag ett på 1950-talet. Det förtryckande Sovjetunionen, järnridån som klöv Europa itu, krigen på Balkan och militärdiktaturerna kring Medelhavet påminner oss om att även den andra halvan av 1900-talet var en svår tid. Men det var vetskapen om vad gränser har haft för betydelse för lidandet i Europa som gjorde att det ändock växte en idé om en gränslös kontinent.

I den andan grundades föregångarna till det europeiska unionsprojektet. Syftet var fred. Men även närmare samarbete som skulle leda till ekonomisk tillväxt, välståndsökningar och garanterade människors rättigheter i alla nationer. Framgångarna är otvetydiga. Åtminstone för de nationer som blivit medlemmar i gemenskapen.

Det gamla Europa lever kvar i flera av de länder som valde en annan väg. Nationen ska återigen bli erkänd som en stormakt och invånarna ska få upprättelse – landet ska äntligen bli stort igen. I dagens Ryssland, Turkiet och på Balkanhalvön frodas drömmar om svunna tider.

Spänningarna ökar, konflikterna tilltar och krig i Europa blir en allt mer realistisk farhåga därför att politiska ledare spär på antagonismen och vill rita om kartan. Egentligen är kriget redan här.

Ryssland har illegalt ockuperat områden i Georgien och Moldavien. I Ukraina bedriver Kreml ett mer aktivt krig som skördat cirka 13 000 människoliv och där Krimhalvön ockuperats. Turkiet har sedan 1974 ockuperat drygt en tredjedel av Cypern och har under året intensifierat sina försök att tvinga fram en tvåstatslösning för ett turkiskt Nordcypern. Vilket är en statsbildning Turkiet är ensamt om i världen att erkänna som legitim. Turkiet understödde även Azerbajdzjans krigföring mot Armenien över den omstridda enklaven Nagorno-Karabach.

På Balkan har det inte blivit lika allvarligt, men det ligger helt klart i farans riktning. Serbien erkänner inte Kosovos statsbildning och kräver att landet ska inkorporeras. I Bosnien-Hercegovina fortsätter Milorad Dodik, serbernas representant i det tre medlemmar stora presidentrådet, att förneka folkmordet i Srebrenica. Han går så långt som att hävda att den nystiftade lagen mot förintelseförnekelse i Bosnien innebär att nationen måste upplösas och att entiteten Serbiska republiken måste slutas upp i Serbien.

Retoriken känns igen från förkrigstiden på 1980-talet. 20 år har gått sedan vapnen tystnade på den krigsdrabbade halvön – väldigt få lärdomar tycks ha dragits för att undvika framtida konflikter.

Risken för eskalation annorstädes i Europa är betydande. Turkiet kränker återkommande grekiskt och cypriotiskt luft- och vattenrum. Belarus tar ständigt små steg på en stig mot att införlivas i Ryssland. Och Moskva verkar förbereda en förnyad offensiv mot Ukraina – denna gång med ambitionen att skapa Storryssland. Putin har placerat runt 80 000 reguljära soldater vid den ukrainska gränsen, förnekar att Ukraina är ett självständigt land och bedyrar att ukrainarna alltid varit ett med Ryssland.

I september är det val till parlamentet i Ryssland. Valen är allt annat än fria och Putins parti Enade Ryssland kommer att vinna valet till Statsduman, men Putin uppskattar inte att vara så skadeskjuten i opinionen som han är nu. Historiskt sett har det betytt tid för krig – det brukar öka Putins popularitet. Och när gasledningen Nord Stream 2 till Tyskland snart är färdigställd förlorar Ukraina det geopolitiska övertaget att rysk gas till Europa behöver fraktas genom Ukraina.

Kärleken till freden, och föreställningen att känslan är universell, har gjort oss blinda inför att det finns krafter som inte drar sig för att använda våld för att uppnå politiska mål. Sverige lär inte drabbas i första taget, men om Europa sätts i brand kommer vi och vårt sätt att leva påverkas.


Innehåll från TableauAnnons

Därför är data detaljhandelns nyckel till konkurrenskraft

– För att lyckas hantera pandemins utmaningar behöver detaljhandlare använda data på effektivast möjliga sätt, säger Fredrik Holmgren, nordisk säljchef på Tableau.

Detaljhandeln har varit pressad under de senaste åren – något som förstärkts ytterligare under covid-19-pandemin. Från skiftet till e-handel och till det ökade fokuset på hållbarhet har ingen annan bransch varit med om så stora förändringar, inte bara gällande hur försäljningen sker utan också var den sker.

Att ändra sin affärsstrategi kan vara lukrativt men också skapa nya utmaningar. Med ständigt ökande förväntningar och krav behöver detaljhandlare förutse och möta sina kunders behov oavsett var de handlar. Handlarna behöver också en robust försörjningskedja som fungerar för deras organisation. Det är inte enkelt, men det är görbart. Genom att använda rätt data vid rätt tidpunkt kan detaljhandelsföretag fatta bättre, mer flexibla och mer lönsamma beslut. Genom Tableaus samarbete med hundratals detaljhandlare runt om i världen, och här i Sverige, har de kommit fram till följande:

1. Kraven på försörjningskedjan

Kundernas föränderliga krav gör det svårare att hitta sätt att effektivisera sin verksamhet på. Att behöva förändra sin försörjningskedja för att möta dessa krav innebär förlorad värdefull tid. För att kunna vara agil och göra snabba förändringar är det viktigt att ha full insyn i alla delar av försörjningskedjan; från inköp till leverans. Att upptäcka och möta nya kundtrender och behov i realtid ger detaljhandlare en klar fördel mot sina konkurrenter när det kommer till att fånga kundernas intresse. En övergripande bild av realtidsdata du samlat in kommer att hjälpa din verksamhet att ligga steget före, reducera svinn i inköpsprocessen och hålla jämna steg med kunderna.

2. Sömlösa omnikanal-upplevelser

Det räcker inte längre att bara erbjuda en fantastisk fysisk eller digital upplevelse. Kunder vill ha, och förväntar sig, samma nivå av service oavsett var de handlar. De efterfrågar enkelhet. Pandemin har gjort oss mer bekväma och förstärkt behovet av att kunna shoppa online. För att vinna i den nya verkligheten behöver detaljhandlare förstå sina kunder helt och hållet, kunna förutspå deras beteenden och ge dem vad de behöver innan de själva ens vet.

3. Kunden i centrum

För att kunna konkurrera måste kunden alltid vara i centrum. Genom att hämta data som möjliggör beslut baserade på fakta och siffror i realtid kan du prioritera både kundens och din verksamhets behov. Post-pandemi kommer handlare att fortsätta se förväntningar och preferenser förändras bland kunderna allt eftersom marknaden förändras. Att fatta kloka och informerade beslut är det enda sättet att garantera fortsatt framgång och det enda sättet att göra detta på är att ha en tydlig förståelse för sin data.

4. Prissättning

Kvalitet och prisvärdhet är några av kundernas huvudkrav idag men detaljhandlare måste balansera detta mot sina egna behov av ökade marginaler och kostnadseffektivitet. Lösningen hittar vi i att skapa dataledda produkter och prissättningsstrategier. Att ge dina team verktyg för att djupdyka i försäljning, produkt och prisdata ger dem insikter som behövs för att kunna fatta viktiga beslut. Om du förstår vad som händer både på marknaden och hos dina kunder kan du skräddarsy din produkt och prissätta på ett sätt som maximerar din verksamhets framgång. Att utnyttja data kommer att bli en nyckel till innovation, återhämtning och tillväxt, nu och framåt. Alla företag kommer att ha sina egna prioriteringar och problem och Tableau kan ge råd kring hur man bäst hämtar in och applicerar data för att möta dessa.

Vill du veta mer? Ladda ned Tableaus senaste e-book för detaljhandeln här.

Mer från Tableau

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tableau och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?