1515

Underskatta inte britterna

Med ett klart sämre avtal än medlemskapets går Storbritannien på fredag ut ur EU. Uppgörelsen i förra veckan kommer att fördyra och försvåra handel för brittiska företag och försämra förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i landet.

EUROPÉ. Om det finns en lång linje som är konstant genom århundradena så är det britternas motstånd till allt som liknar en pankontinental stormakt. Den linjen kommer rimligen att fortsätta.
EUROPÉ. Om det finns en lång linje som är konstant genom århundradena så är det britternas motstånd till allt som liknar en pankontinental stormakt. Den linjen kommer rimligen att fortsätta.Foto:Paul Grover

Men det var det värt, tycks såväl den brittiska regeringen som den allmänna opinionen tycka. Stödet för Brexit har hållit i sig på ungefär samma nivå sedan folkomröstningen för fyra år sedan, trots de utmattande utträdesförhandlingarna och de uppenbart sämre villkoren som icke-medlem.

Det säger något om de egentliga stämningarna i den opinion som drivit ett av Europas viktigaste länder ut ur den Europeiska unionen. Brexit handlade om nationell suveränitet och om motstånd till bygget av en europeisk överstat.

Det är ett drama som kommer att fortsätta och kanske förvärras.

Hur EU utvecklas utan Storbritannien står ganska klart efter ett år med den nya EU-kommissionen. Unionen tog ett stort och kanske avgörande steg i juni då den för första gången skaffade en statsskuld som en del i krispolitiken under pandemin. Sverige och tre andra mindre länder kämpade emot in i det längsta men förlorade. De upplånade pengarna ska delas ut direkt till stater och företag och på sikt betalas tillbaka med gemensamma skatter. De skattebaser som diskuteras är amerikanska digitala plattformar och koldioxid.

Med en egen europeisk skuldpolitik och egna europeiska skatter har EU nu fått en egen finanspolitik och det förändrar unionens karaktär. Euron fungerar precis som Kohl och Mitterrand tänkte sig. Ett gemensamt mynt skapar ett oåterkalleligt gemensamt öde och binder ihop medlemsländerna till något som alltmer liknar en stat. Det finns inga statslösa valutor och det finns inga andra alternativ än att hålla ihop.

Med britterna kvar som medlemmar hade detta aldrig hänt. Men nu går det undan och länder som Sverige har inte en chans att hålla emot.

Om man lyssnar på EU-företrädare kan man ibland få känslan att Storbritannien i och med Brexit försvinner från europeisk politik. Men så är det ju inte. Landet kvarstår som europeisk stormakt, har en nyckelroll i den europeiska säkerhetsordningen och är tillsammans med Frankrike den enda europeiska kärnvapenmakten.

Storbritannien har också genom historien haft ett avgörande inflytande på kontinenten. Och om det finns en lång linje som är konstant genom århundradena så är det britternas motstånd till allt som liknar en pankontinental stormakt. Den linjen kommer rimligen att fortsätta. Allt som Storbritannien har stått för inom EU-systemet kommer att finnas kvar. London kommer, i stort och smått, att försöka förhindra framväxten av en stark kontinentalmakt. Storbritannien har en annan vision om Europa och särskilt den nuvarande premiärministern är en europeisk ideolog. Att Boris Johnson har en idé om London är uppenbart men han har också en idé om Europa och den står i skarp kontrast till Bryssels nuvarande inriktning.

På ett paradoxalt men i längden bekymmersamt sätt har han en strategisk partner hos en annan statsledare som också har en idé om Europa: Vladimir Putin. Rysslands mål är att försvaga och till slut helst upplösa de två europeiska blocken, EU och Nato. Ett nationalstaternas Europa skapar större frihet för Moskva att fritt förhandla med Berlin, Paris och London utan hänsyn till besvärliga småstater och med större möjligheter att skapa en buffert av svaga grannar.

Ytterligare en destabiliserande faktor är och förblir det amerikanska ledarskapet. I januari byter USA president, men om det Republikanska partiet inte rehabiliterar sig är Washington en nyckfull partner. Trump utmärkte sig som uttalad motståndare till EU som idé, men även George W Bush var skeptisk till den europeiska enhetstanken och gick helst direkt till medlemsländerna.

Om fyra år kan trumpismens världsbild återkomma till Vita huset, kanske med Donald Trump i huvudrollen. Ingen tysk kansler lägger sitt lands framtid i händerna på en sådan skyddsmakt.

Den svenska europapolitiken har också förändrats sedan inträdet 1995. Sekelskiftets entusiasm är lagt sig. Både Moderaterna och Socialdemokraterna distanserar sig från EU. Stödet för att gå in i eurozonen är minimalt. Näringslivet tycks ha gett upp frågan.

Ett normalt europeiskt land har euron som valuta och är med i Nato. Sverige är det enda land som har dubbelt utanförskap. Vi bidrar i praktiken till geopolitisk splittring i norra Europa. Vad värre är tycks vi inte ha någon genomtänkt idé om varför. Sammanhållningen inom EU och Nato är en förutsättning för Sveriges frihet och välstånd. Den handlingsfrihet som Sverige tror sig uppnå genom att ställa sig utanför är i bästa fall en illusion, i värsta fall farlig då den inbjuder till utpressning.

Än så länge har frågan inte ställts på sin spets, men den kommer. Att inte ingå i eurozonen är politiskt riskabelt, det visar såväl Brexit som de antieuropeiska stämningarna i Polen och Ungern (som inte heller har euro som valuta.) Med Storbritannien utanför EU riskerar Sverige att dras med i något som liknar en långsam swexit. Om man vill annorlunda är det hög tid att visa det.


Innehåll från KIAAnnons

Därför stiger andrahandsvärdet på elbilar och laddhybrider

Lägre klimatpåverkan, smartare funktioner och lägre driftskostnader.

Fördelarna med att köra en elbil eller laddbar bil är många.

Dessutom visar siffror att laddbara bilar får ett allt starkare andrahandsvärde.

– Vi märker att efterfrågan på laddhybrider och rena elbilar ökar, både när det gäller nya och begagnade bilar, säger David Lilja, press- och kommunikationschef på Kia Sweden.

Extern länk: Kia EV6 – den nya generationens elbil 

Under årets tredje kvartal bytte totalt 367 347 begagnade bilar ägare i Sverige, enligt statistik från Vroom.

Efterfrågan på begagnade bilar är stor och det har gjort att priserna har stigit, och speciellt har priserna ökat för begagnade laddhybrider och elbilar.

Utvecklingen av elbilar sker allt snabbare men produktionskapaciteten är fortfarande begränsad. Det – i kombination med att räckvidden på el och hybridbilar är tillräcklig för många människors behov – gör att andrahandsvärdet på laddbara bilar är högt.

”Framtidssäkert köp”

Forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har presenterat undersökningar som dessutom visar att värdeminskningen för en elbil är lägre än vad tidigare undersökningar fastställt. Resultatet visar att elbilar tappar mindre i värde än till exempel bensinbilar.

– Att köpa en laddbar bil är ett tryggt och framtidssäkrat köp för kunder i dag. Att driftkostnaderna för att äga en elektrisk bil blir relativt låga gör att andrahandsvärdet på el- och laddhybrider är högt, säger David Lilja.

Marknadsledande

Kia har i dag ett av de bredaste modellprogrammen av laddbara bilar i Sverige och är marknadsledande på laddbara bilar. Målet för Kia i Sverige är att alla nya Kia-bilar som säljs år 2024 ska vara laddbara.

Kia har i dag ett stort utbud av laddbara bilar och den elektrifierade Kia Niro-familjen är Sveriges mest sålda bilmodell till privatpersoner. Dessutom har den sjusitsiga familje-suven Kia Sorento Plug-In Hybrid med fyrhjulsdrift och låga 38 g/km CO2 blivit populär bland annat tack vare hög säkerhet, prisbelönt design och lång räckvidd på el.

Ultrasnabb laddning

Samtidigt som intresset för laddbara bilar ökar lanserar nu Kia nya spännande modeller helt framtagna för eldrift. En av de bilarna som redan nu är en storsäljare är nylanserade Kia EV6, den första av sju bilar som bygger på den dedikerad elbilsplattformen E-GMP.

Med ny teknik har EV6 utrustas med möjlighet till ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Elbilen har stöd för 800 volts-teknik, vilket gör det möjligt att snabbladda batteriet från 10 till 80 procent på bara 18 minuter och 4,5 minuters laddning ger en räckvidd på 100 km.

EV6 har en räckvidd på upp till 528 kilometer på en laddning, enligt WLTP.

Fyra modeller

Samtliga versioner av EV6 – totalt fyra till antalet – på den svenska marknaden kommer med det stora batteriet på 77,4 kWh, och batteriets placering i golvet skapar rymlighet i kupén och ett platt golv för bästa komfort.

Kia EV6 släpps först i tre olika versioner: EV6, EV6 Plus och GT Line och i slutet av nästa år kommer en fjärde version – toppmodellen Kia EV6 GT. Den sistnämnda är fyrhjulsdriven med dubbla elmotorer – en på fram- och en på bakaxeln. Kia EV6 GT har sammanlagt 585 hästkrafter. 0 till 100 km/h klaras av på 3,5 sekunder och topphastigheten anges till 260 km/h.

Och som alla bilar från Kia ingår sju års nybilsgaranti, som även gäller EV-batteriet.

Detta påverkar naturligtvis också andrahandsvärdet för en elbil positivt. Garantin är bunden till bilen och övergår till nästa ägare om man väljer att sälja sin elbil under garantiperioden.

Så ska Kia lyckas ställa om till laddbara bilar till 2024

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?