ANNONS:
Till Di.se

Tysklands sak är vår

  • GRÄNS. Medelhavet är världens dödligaste flyktingpassage. Tyskland omprövar nu hela asylbegreppet, vilket kommer att få stora följder för Sverige. Foto: Santi Palacios

Der Spiegel, som är en grundlig tidning, gjorde i somras en serie om framtidens tyska migrationspolitik. Tidningen intervjuade Oxfordprofessorn i filosofi David Miller, tyska migrationsexperter, ekonomer, politiker, kustbevakningschefer i Medelhavet, flyktingar i Syrien, Niger, Bayern och på Malta och ansvariga i Mellanösterns flyktingläger.

Tyskland vet ju lika lite som alla andra om vilken slags migrationspolitik man ska ha framöver. Att bara utropa att "wir schaffen das" är lika lite en plan som "öppna era hjärtan".

Filosofiprofessorn sammanfattade slutsatsen bäst: om man ser en medmänniska som håller på att drunkna är det en moralisk plikt att hjälpa henne, men man behöver därefter inte adoptera henne. Människor som bokstavligen flyr för sina liv har rätt att ansöka om asyl, men de som reser från säkra flyktingläger har inte rätt. Istället, menar de intervjuade experterna, bör EU-länderna investera i flyktinglägren och göra dem socialt anständiga, strypa möjligheterna att söka asyl i EU och i stället arbeta med kvotflyktingar.

Debatten som följde är bakgrunden till att Friedrich Merz, en av de favorittippade kandidaterna till att efterträda Angela Merkel, i mitten på november ifrågasatte om asylrätten även fortsättningsvis ska vara inskriven i Förbundsrepublikens författning. Hans uttalande uppfattades som ett tabubrott, som han givetvis sedan backade ifrån, men han är onekligen något på spåret.

Den 6 till 7 december väljer CDU ny ordförande och därmed om inget oförutsett inträffar också snart ny kansler för Tyskland. Valet står mellan två kandidater. Annegret Kramp-Karrenbauer är partisekreterare i CDU och Merkels favorit. Hon har en bakgrund som regeringschef i Saarland och uppfattas som en förlängning av nuvarande linje.

Friedrich Merz har väckt mest uppmärksamhet eftersom han erbjuder ett alternativ. Han har varit utanför politiken i många år och mest arbetat som affärsjurist i Hamburg. Han är en utpräglad tysk högerliberal, håller hårt på EU och Nato, marknadsekonomi och familj, och har gjort sig känd som tidig kritiker av Merkels flyktingpolitik.

I tysk kontext har tiden gett honom rätt. Efter rekordåret 2015 med en miljon flyktingar pressas Tyskland fortfarande av stora flyktingströmmar. Drygt 250 000 personer söker asyl i Tyskland varje år och nivåerna förväntas bestå framöver. Tyskland är det klart största mottagarlandet och tar emot en tredjedel av alla som söker asyl i EU, följt av Frankrike och Grekland.

Migrationsfrågan har fått stora negativa effekter för de tyska etablerade partierna. Den har sprängt det förut mycket stabila politiska landskapet och etablerat ett nytt högerradikalt parti, AfD. Och den har skapat svår splittring med för Tyskland mycket viktiga grannländer som Polen och tvingat fram stora utgiftsökningar i offentliga budgetar.

För CDU och systerpartiet i Bayern CSU har migrationsfrågan varit lika förödande som för de svenska Moderaterna. Tyska kristdemokraterna tappar väljare till såväl högeralternativet som vänsteralternativet i kraft av De gröna.

CDU kommer att göra en revidering av migrationspolitiken, oavsett efterträdare. Och som så många andra frågor avgörs även flyktingfrågan i EU av hur Tyskland väljer att hantera sin egen migrationspolitik. Ett land som Sverige kommer till exempel inte att kunna avvika från tyska villkor.

Sverige har en annan sak gemensam med Tyskland, nämligen att man inte vet hur frågan ska lösas. Sedan 2015 avskräcker Sverige flyktingar med dåliga villkor. Det var en nödvändig broms, men är på sikt ingen bra politik. Att ställa stora grupper utanför skyddsnät och utbildning göder kriminalitet. Höstens skjutningar, sprängningar och skenande narkotikahandel visar vad som händer när man underinvesterar i människor och låter folk driva vind för våg. Men Sverige måste samtidigt minska migrationen och det går inte ihop med bra villkor, såvida man inte stänger möjligheten att söka asyl vid svensk gräns och i stället öppnar kvoter så folk kan flyga in utan att riskera livet. Medelhavet är världens dödligaste flyktingpassage.

Det hela kokar ner till rätten att söka asyl och vad det egentligen ska innebära i dagens rörliga värld. Här ligger nästa viktiga debatt och den är underutvecklad. Hittills har bara migrationsforskaren Joakim Ruist lyft frågan, liksom delvis Hans Rosling. Danska S är inne på samma spår. De svenska Moderaterna, SD och faktiskt Centerpartiet har principiellt resonerat på samma sätt, men inte formulerat politiska förslag. Det är hög tid.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies