1515

Tysklands sak är också Sveriges

LEDARE. Tvisten i Europa om finansiell hjälp till drabbade länder fortskrider.

DRAGKAMP. Kommissionens återhämtningsförslag på onsdagen ligger linje i med det fransk-tyska, långt ifrån "de fyra sparsamma".
DRAGKAMP. Kommissionens återhämtningsförslag på onsdagen ligger linje i med det fransk-tyska, långt ifrån "de fyra sparsamma".Foto:Jean-Francois Badias AP Photo

Efter det fransk-tyska återhämtningsförslaget förra veckan, som slog ned i det europeiska samarbetet som en blixt från klar himmel, var det under onsdagen EU-kommissionens tur att presentera sitt återhämtningsinitiativ.

Ordföranden Ursula von der Leyen föreslår ett återhämtningsstöd på 750 miljarder euro, vid sidan av förslaget till långtidsbudget för 2021-2027 på 1,1 tusen miljarder euro. I likhet med det fransk-tyska förslaget ska 500 miljarder euro av återhämtningspengarna ges ut i form av bidrag, resterande 250 miljarder som lån.

Både kommissionens och den fransk-tyska axelns förslag skiljer sig drastiskt från helgens utspel av Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. De menar att ett återhämtningsinstrument under inga omständigheter får finansieras genom gemensam skuldsättning, som är förutsättningen i både det fransk-tyska förslaget och från kommissionen. Medel ska ges ut i form av lån, inte bidrag. Samtidigt betonas att storleken på EU-budgeten ska begränsas.

I kampen mellan ”sammanhållningens vänner” och ”de fyra sparsamma”, har kommissionen föga förvånande ställt sig på de förstnämndas sida.

Att Tyskland under våren sällade sig till de Sydeuropeiska ländernas position var kanske det första bakslaget för den återhållsamma gruppen. Tysklands övergång har exempelvis fått Finland, en av de sparsammas likasinnade, att överväga frågan.

Även Wolfgang Schäuble, Tysklands tidigare finansminister och en välkänd förespråkare för en stram finansiell doktrin, menar att coronakrisen kräver bidrag. Tyskland har ett ”övergripande egenintresse att Europa återhämtar sig”. Så vad har fått tyskarna att överge sin benhårda position?

Under eurokrisen i början av 2010-talet var Tysklands mål att valutaområdet skulle överleva. I dag ser riskerna annorlunda ut. Bilindustrin, som är Tysklands viktigaste tillväxt- och jobbmotor, blöder under coronakrisen. Produktionskedjor, med flera leverantörer hemmahörande i Italien, har brutits och anställda inom industrin permitterats.

Vd:n för tyska Continental, en av världens största fordonsunderleverantörer, har frågat sig vad meningen med Europa är om vi inte ”hjälper varandra på ett rättvist sätt”. Volkswagens vd kräver större europeisk solidaritet - gemensam upplåning kan hjälpa Grekland, Italien och Spanien. Trycket på den tyska regeringen har varit hårt. Företag behöver att andra länders marknader fungerar.

Merkels omvändning, framför allt efter den illavarslande domen från författningsdomstolen i Karlsruhe, är därför ganska logisk. Den borde inte vara mycket mer avlägsen för Sverige.

Enligt kommissionen tjänar Sverige årligen 300 miljarder kronor på att ha tillgång till den inre marknaden. Som ofta framhålls är vi ett omvärldsberoende land. Av vår totala varu- och tjänsteexport 2017 stod den inre marknaden för 69 respektive 68 procent. För varu- och tjänsteimporten är siffrorna 76 respektive 79 procent.

Det finns flera områden där Sverige bör slå vakt om en återhållsam linje. Många av unionens utgifter kan med fördel bantas eller förkastas helt och hållet. Kvalificerad majoritet i skattefrågor är ett otyg som aldrig bör se dagens ljus. Här har Sverige en viktig roll att fylla.

Men när unionen befinner sig i en kris utan motstycke är det inte rätt tillfälle att kräva stramare budget och villkorade lån. Det befäster Sveriges roll i Europas periferi.

Det tål att upprepas att EU har en central roll för Sveriges ekonomiska välstånd och vår annars marginaliserade roll på den internationella arenan. Sådana fördelar har ett pris. Få av de som nu motsätter sig ekonomiska åtaganden i EU är lika högljudda om våra betalningar till FN, där vi är den sjätte största finansiella bidragsgivaren.

Sverige borde lita på Tysklands omvärdering av situationen som Europa befinner sig i. Svällande budgetar och ökade utgifter bör ifrågasättas, men det finns tillfällen när det är påkallat. Det går inte att förneka att det här är ett sådant.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?