Annons

Tysklands sak är också Sveriges

LEDARE. Tvisten i Europa om finansiell hjälp till drabbade länder fortskrider.

DRAGKAMP. Kommissionens återhämtningsförslag på onsdagen ligger linje i med det fransk-tyska, långt ifrån "de fyra sparsamma".
DRAGKAMP. Kommissionens återhämtningsförslag på onsdagen ligger linje i med det fransk-tyska, långt ifrån "de fyra sparsamma".Foto:Jean-Francois Badias AP Photo

Efter det fransk-tyska återhämtningsförslaget förra veckan, som slog ned i det europeiska samarbetet som en blixt från klar himmel, var det under onsdagen EU-kommissionens tur att presentera sitt återhämtningsinitiativ.

Ordföranden Ursula von der Leyen föreslår ett återhämtningsstöd på 750 miljarder euro, vid sidan av förslaget till långtidsbudget för 2021-2027 på 1,1 tusen miljarder euro. I likhet med det fransk-tyska förslaget ska 500 miljarder euro av återhämtningspengarna ges ut i form av bidrag, resterande 250 miljarder som lån.

Både kommissionens och den fransk-tyska axelns förslag skiljer sig drastiskt från helgens utspel av Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. De menar att ett återhämtningsinstrument under inga omständigheter får finansieras genom gemensam skuldsättning, som är förutsättningen i både det fransk-tyska förslaget och från kommissionen. Medel ska ges ut i form av lån, inte bidrag. Samtidigt betonas att storleken på EU-budgeten ska begränsas.

I kampen mellan ”sammanhållningens vänner” och ”de fyra sparsamma”, har kommissionen föga förvånande ställt sig på de förstnämndas sida.

Att Tyskland under våren sällade sig till de Sydeuropeiska ländernas position var kanske det första bakslaget för den återhållsamma gruppen. Tysklands övergång har exempelvis fått Finland, en av de sparsammas likasinnade, att överväga frågan.

Även Wolfgang Schäuble, Tysklands tidigare finansminister och en välkänd förespråkare för en stram finansiell doktrin, menar att coronakrisen kräver bidrag. Tyskland har ett ”övergripande egenintresse att Europa återhämtar sig”. Så vad har fått tyskarna att överge sin benhårda position?

Under eurokrisen i början av 2010-talet var Tysklands mål att valutaområdet skulle överleva. I dag ser riskerna annorlunda ut. Bilindustrin, som är Tysklands viktigaste tillväxt- och jobbmotor, blöder under coronakrisen. Produktionskedjor, med flera leverantörer hemmahörande i Italien, har brutits och anställda inom industrin permitterats.

Vd:n för tyska Continental, en av världens största fordonsunderleverantörer, har frågat sig vad meningen med Europa är om vi inte ”hjälper varandra på ett rättvist sätt”. Volkswagens vd kräver större europeisk solidaritet - gemensam upplåning kan hjälpa Grekland, Italien och Spanien. Trycket på den tyska regeringen har varit hårt. Företag behöver att andra länders marknader fungerar.

Merkels omvändning, framför allt efter den illavarslande domen från författningsdomstolen i Karlsruhe, är därför ganska logisk. Den borde inte vara mycket mer avlägsen för Sverige.

Enligt kommissionen tjänar Sverige årligen 300 miljarder kronor på att ha tillgång till den inre marknaden. Som ofta framhålls är vi ett omvärldsberoende land. Av vår totala varu- och tjänsteexport 2017 stod den inre marknaden för 69 respektive 68 procent. För varu- och tjänsteimporten är siffrorna 76 respektive 79 procent.

Det finns flera områden där Sverige bör slå vakt om en återhållsam linje. Många av unionens utgifter kan med fördel bantas eller förkastas helt och hållet. Kvalificerad majoritet i skattefrågor är ett otyg som aldrig bör se dagens ljus. Här har Sverige en viktig roll att fylla.

Men när unionen befinner sig i en kris utan motstycke är det inte rätt tillfälle att kräva stramare budget och villkorade lån. Det befäster Sveriges roll i Europas periferi.

Det tål att upprepas att EU har en central roll för Sveriges ekonomiska välstånd och vår annars marginaliserade roll på den internationella arenan. Sådana fördelar har ett pris. Få av de som nu motsätter sig ekonomiska åtaganden i EU är lika högljudda om våra betalningar till FN, där vi är den sjätte största finansiella bidragsgivaren.

Sverige borde lita på Tysklands omvärdering av situationen som Europa befinner sig i. Svällande budgetar och ökade utgifter bör ifrågasättas, men det finns tillfällen när det är påkallat. Det går inte att förneka att det här är ett sådant.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Resurs BankAnnons

Resurs Bank skapar hållbar lönsamhet när handeln förändras

Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank
Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank

Under lång tid har hållbarhetsfrågan och den cirkulära ekonomin vänt upp och ner på handeln och i dagsläget möter handlare också helt nya utmaningar där kunder håller hårdare i sina pengar. Förmågan att snabbt ställa om sin verksamhet blir därför allt viktigare, framför allt när nya oförutsedda omvärldsfaktorer nu tydligt påverkar handeln. Att väga in ansvarsfull kreditgivning och erbjuda flexibla betallösningar är två sätt att skapa hållbar lönsamhet och stå starkare i en osäker värld.

Nya utmaningar bidrar också till utveckling, nya kundresor och nya erbjudanden. Resurs Bank är en av de största leverantörerna av betallösningar på den nordiska marknaden och har lång erfarenhet av att i nära samarbete med sina partners möjliggöra detta omställningsarbete.

– Vill man få återkommande kunder kan man inte bara konkurrera med pris. Istället behöver man utmärka sig som en aktör som snabbt förstår kunderna behov och kan ställa om även när det blåser upp till storm. En viktig aspekt är att erbjuda olika alternativ av betallösningar i kombination med en noggrann kreditbedömning som ger kunderna ökad handlingskraft, trygghet och flexibilitet. Därför erbjuder vi bland annat prenumerationslösningar som ger kunden möjlighet att använda en produkt utan att äga den och därmed istället få en månadsavgift som går att avsluta, säger Anna Nauclèr, CCO på Resurs Bank.

Resurs Checkout – en omnilösning

När konsumenter ändrar sitt sätt att handla är det viktigare än någonsin med en omnilösning som håller ihop kommunikation och betallösningar i både e-handel och butik.

– Med Resurs Checkout får handlare en omnilösning som gör det smidigt att anpassa sin affär till de kanaler som konsumenterna efterfrågar. Med Resurs Checkout kan kunder välja delbetalning som gör att man kan skapa en jämnare månadsekonomi för att kunna planera sin ekonomi och känna sig trygg, fortsätter Anna.

Starka varumärken bygger lojalitet

Nyckeln till att få fler återkommande kunder ligger i att anpassa sin affärsstrategi så att den håller sig relevant och hjälper till att stärka varumärket. Precis som att affärsmodeller anpassas behöver varumärkesarbetet spegla vad som sker i världen.

– Handeln har mycket att vinna på att väga in aspekter som handlar om hållbar konsumtion, där kreditbedömning är grundläggande för att också skapa hållbar lönsamhet i sin affär. Genom att erbjuda co- och whitelabel-koncept för våra betallösningar, där våra partners varumärke frontas gentemot slutkund, skapas förutsättningar för en tydlig och anpassad kundkommunikation som stärker handlarens varumärke, säger Anna.

Klokare köp ger hållbarare samhällen

Detta får till följd att kunderna har råd att köpa produkter av högre kvalitet som håller längre vilket bidrar till klokare konsumtion samtidigt som högre snittköp skapar tillväxt. Långsiktigt smarta köp leder till hållbar privatekonomi, vilket i sin tur leder till mer hållbart rustade samhällen som kan leva upp till de globala målen.

– Resurs har en noggrann kreditbedömningsprocess med syfte att människor ska ha en långsiktig hållbar privatekonomi. Vi har individuell rådgivning och en rad olika aktiviteter för att undvika att kunder hamnar i inkasso. Ingen vinner på överskuldsättning, avslutar Anna.

FAKTA OM RESURS BANK

Resurskoncernen finns i hela Norden och består av Resurs Bank och Solid Försäkring. Vi jobbar med att skapa smarta betal- och finansieringslösningar för både konsumenter och företag.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Resurs Bank här 

Mer från Resurs Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Resurs Bank och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?