1515
Annons

Tyskland skiftar till grönt

Det tyska valet i september är inte bara slutet för Merkels era utan kanske också för en historiskt lång och unik politisk stabilitet. 

GRÜNE. Om De Gröna med Annalena Baerbock leder eller är en jämbördig part i nästa tyska regering öppnas ett nytt kapitel i europeisk politisk historia. Det är en ny samhällsbärande kraft som nu tar makt och plats.
GRÜNE. Om De Gröna med Annalena Baerbock leder eller är en jämbördig part i nästa tyska regering öppnas ett nytt kapitel i europeisk politisk historia. Det är en ny samhällsbärande kraft som nu tar makt och plats.Foto:Kay Nietfeld

Sedan Västtysklands första val 1949 har tysk politik dominerats av två partier, Socialdemokraterna SPD och Kristdemokraterna, CDU. Om trenden i opinionen nu står sig kan De Gröna bli största parti och någon av dess två ledare bli ny tysk kansler.

I de senaste mätningarna ligger De Gröna kring 20 procent, CDU kring 25 och SPD kring 15 procent. Högernationella Alternativ för Tyskland och liberala FDP är jämnstora och ligger kring 10. Arvtagaren till Östtysklands kommunistparti Die Linke ligger kring fem. 

Men förskjutningarna har varit dramatiska efter årsskiftet. Merkels parti gynnades först starkt av Coronakrisen och klättrade med över tio procentenheter i opinionen. Men sedan kom vaccinkrisen och nu rasar CDU lika mycket som De Gröna stiger. Att Tyskland av alla länder inte klarar av att vaccinera sin befolkning är oförlåtligt. Att Storbritannien och Serbien lyckas långt bättre är sårande. Att Merkel ständigt föreslår nya lockdowns börjar bli ett hot mot tysk frihet. Och att Boris Johnson lyckas bättre sedan han slapp ur EU är ett hot mot hela den tyska självuppfattningen.

Om CDU väljer Markus Söder till sin kanslerkandidat, ordförande för systerpartiet i Bayern CSU, har partiet en chans att rycka åt sig initiativet igen. Han gjorde sig ett namn när han motsatte sig Merkels migrationspolitik under flyktingkrisen, har varit en hårding under coronapandemin, visat ett tilltagande miljöpolitiskt intresse och blivit en mycket populär ministerpresident i Bayern. Konkurrenten Armin Laschet, ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, ser inte ut att bli en vinnare i valet.

Men hur det än går för CDU kommer De Gröna att få en ny roll efter valet och troligen i en regeringskoalition med CDU/CSU, vilket skulle bekräfta partiets nya roll.

Utvecklingen för den tyska gröna rörelsen kan beskrivas som tre vågor. Den första var själva tillblivelsen och kampen mot atomvapen, atomkraft och utplaceringen av amerikanska medeldistansrobotar i början av 1980-talet. Den andra kom på 1990-talet då ”realisterna” vann slaget om partiets själ och Joschka Fischer blev utrikesminister i koalition med socialdemokraternas Gerhard Schröder. Det var ett genombrott och blev en av de mest formativa och reformstarka perioderna Tyskland har haft. Arbetsmarknaden liberaliserades, skatterna sänktes, huvudstaden flyttade till Berlin och Tyskland tog för första gången plats bland andra västländer och skickade trupp för att stabilisera Balkan. Än i dag lever Tyskland på Schröders reformer. Merkels period har varit fattig på reformpolitik.

Den tredje vågen har än så länge synts tydligast lokalt. Under 00-talet och framåt har De Gröna erövrat viktiga universitetsstäder som Freiburg, Tübingen, Darmstadt och Greifswald. Nästa steg var makten i traditionella industristäder som Stuttgart, Hannover och Aachen. Långsamt men säkert har partiet ingjutit förtroende i tyskt näringsliv och visat att man inte är ett hot mot marknad och tillväxt, tvärtom. Det positionerar De Gröna perfekt i den gröna investeringsvåg som sveper över västvärlden i allmänhet och över Tyskland i synnerhet. Den sociologiska grupp av ingenjörer, naturvetare, jurister och ekonomer som tidigare röstade kristdemokratiskt kan i dag med samma självklarhet rösta grönt. Tyskland vill göra sig till ett europeiskt greentech-centrum som går på sol&vind och som binder ihop sig och grannländerna med svindlande snabba höghastighetståg. Och man har fattat att man kan tjäna mycket pengar. Omvandlingen av VW från ett fuskande dieselföretag till en grön börssuccé säger det mesta. 

De Gröna presenterar sin kanslerkandidat nu på måndag. Valet står mellan de två språkrören Annalena Baerbock och Robert Habeck. Han är populär i en bred allmänhet. Hon har sysslat med ekonomi, energi, EU och klimat och är en tilltagande favorit, betecknande nog också hos näringslivets insiders som Klaus Schwab, Davos-mötets nestor.

Den valplattform som partiet presenterade i mars är bred och allmän som det anstår ett stort parti. De Gröna står inte för en revolution men klar inriktning på miljö, klimat och rälsbyggen. Man är lojal med USA/Nato och EU. Några saker står ut och kan innebära en förändring av tysk politik. Partiet är tydligt mer skeptisk till Kina jämfört med CDU och SPD, vilket kan äventyra EU:s nya investeringsavtal. De Gröna är också mer skeptiska till Ryssland och vill stoppa projekt som Nordstream 2, inte bara av klimatskäl utan också av geopolitiska. Det förordar också en mer expansiv finanspolitik än den traditionellt återhållsamma tyska.

Att sitta i regering är som bekant en annan sak och ståndpunkter kan bli helt annorlunda. September ligger också långt bort och i den tid vi är inne i nu kan mycket hända. Men om De Gröna leder eller är en jämbördig part i nästa tyska regering öppnas ett nytt kapitel i europeisk politisk historia. Det är en ny samhällsbärande kraft som nu tar makt och plats. Tanken att Annalena Baerbock skulle efterträda Angela Merkel som kansler var omöjlig för bara några månader sedan. Att Europas industriella hjärta överväger en grön regeringschef som tror på teknik och tillväxt är nästan för bra för att vara sant.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera