1515
Annons

Turerna i SAS väcker frågor om flygstrategi

Samtliga tre skandinaviska länder, de som en gång tillsammans grundade SAS, har nu gett besked om hur de förhåller sig till flygbolagets räddningsplan, SAS Forward. Den norska staten gav på tisdagen beskedet att den kan gå med på att omvandla lån till aktier men avstår från att delta i den planerade nyemissionen. Beskedet är i linje med hur den svenska regeringen har agerat.

FLYGET BEHÖVS. Sverige behöver en flygstrategi som bland annat ger svar på hur Arlanda ska utvecklas.
FLYGET BEHÖVS. Sverige behöver en flygstrategi som bland annat ger svar på hur Arlanda ska utvecklas.Foto:Ali Lorestani

I praktiken är det nu bara ett land som långsiktigt står bakom SAS SAS -2,88% Dagens utveckling : Danmark. Att den danska staten vill försvara sitt ägande i SAS, eller till och med öka det, är helt i linje med landets flygstrategi. SAS fortsatta existens är för danskarna sammanflätad med flygplatsen Kastrup. Den stora SAS-flygplatsen är Kastrup, inte Arlanda. Kastrup är flygnavet inte bara i Danmark utan i hela Skandinavien. Den positionen vill danskarna behålla.

Det är ett steg i rätt riktning att de tre staterna är eniga om att omvandla lån till eget kapital. Men det innebär inte att SAS framtid är tryggad. Bolaget behöver få in nytt kapital från nya ägare. Men för att riskkapitalister ska vara intresserade av att bli ägare i SAS måste det finnas utrymme för att driva förändringar. Med en stor dansk statlig ägare kan det bli svårt. Danmark bör ställa in sig på en kompromiss som ger landet inflytande men inte försvårar för bolaget att ta in nytt kapital. 

Tisdagens besked från Norge väcker också frågor om vad som händer efter det att SAS akuta kris har avvärjts. Den svenska regeringen verkar vara fullt fokuserad på att staten ska sälja innehavet i SAS. Men sedan då?

Den svenska strategin för flyget som innebär att staten och familjen Wallenberg genom sitt ägande i SAS säkrar flyglinjer som passar svenska intressen är definitivt skrotad. Men Sverige behöver flyget. Nu mer än på länge. Det gröna industriklustret i Norrland kommer att kräva täta flygförbindelser för att locka arbetskraft och möjliggöra affärer.

Regeringen har givit Peter Norman, tidigare finansmarknadsminister i Fredrik Reinfeldts regering, i uppdrag att utreda behoven av flygplatser och samhällsviktigt flyg. Statens ambition bör vara att skapa konkurrenskraftiga villkor för att locka flygbolag att trafikera hela Sverige. Många frågor måste besvaras. Är till exempel statliga Swedavia rätt ägare för att utveckla Arlanda eller är privata aktörer bättre lämpade? 

Är det något turerna kring SAS tydligt visar så är det att Sverige behöver en ny flygstrategi.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera