1515
Annons

Trump sätter dollarns trovärdighet på spel

Så har Donald Trump till sist blinkat, kanske. Även om Vita Huset genast dementerade väckte det stor uppmärksamhet när han i slutet av förra veckan sade att han hade ”second thoughts”, tvivel, om tullhöjningarna. Hans medarbetare skyndade sig att säga att han menade att han borde höjt dem ytterligare. Men förvirringen är redan där. 

Foto:Markus Schreiber
USA har provat valutakrig förr, när problemen har tornat upp sig eller nya konkurrenter flåsat amerikanerna i nacken. Resultaten förskräcker.
USA har provat valutakrig förr, när problemen har tornat upp sig eller nya konkurrenter flåsat amerikanerna i nacken. Resultaten förskräcker.Foto:Andrew Harnik

Spelet som Trump har gett sig in på blir allt mer komplicerat. Ytterst handlar det om USA:s roll i världen. Som ekonomisk motor, säker hamn, försvarsmakt och beskyddare av demokratin. Den roll som cementerades efter andra världskriget och som landet fortfarande spelar med bravur. Ekonomin växer som aldrig förr, långsammare visserligen men under rekordartat många år. Det är gott om jobb, löner börjar röra sig uppåt. Silicon Valleys techbolag fortsätter att i rasande takt stöpa om och effektivisera våra livsvillkor. Till och med den förkättrade finanskapitalismen försöker skärpa sig. Företagsbjässar har lovat mindre aktieägarvärdesfixering och mer sociala hänsyn. Dollarn är stark.

Ändå är inte amerikanerna nöjda, i alla fall inte de som röstade fram Donald Trump. Andra länder har blivit för framgångsrika och nya grupper medborgare, som latinamerikaner, svarta och kvinnor, har börjat ta för mycket plats, tycker Trumpsupportrar. Det vill säga, USA är fortfarande bäst, men inte lika mycket bättre som förr. De som historiskt haft makten håller på att mista den. Till och med kineser tror att de är lika duktiga, suckar Trumps väljare. Dessutom går de inte att lita på, de kopierar och fuskar. Otack är världens lön. 

Men att ändra på världens gång med hjälp av tullar och valutakrig utan att ställa till stor skada är svårt, omöjligt om man ska tro historien. Farligast är valutakrigen, eftersom valuta är lättrörligt och förknippat med det som ligger oss allra varmast om hjärtat; sparandet, pensionen, arvet och tryggheten. USA har provat förut, när problemen har tornat upp sig eller nya konkurrenter flåsat amerikanerna i nacken. Resultaten förskräcker.

Värst var det på 1930-talet. När börskraschen 1929, svår torka och depression till sist tvingade president Roosevelt att släppa dollarns koppling till guldmyntfoten blev tyskarnas stora krigsskadestånd med ens ännu större. Resten är, som man brukar säga, historia.

Nästa minnesvärda amerikanska försök att freda sig med valutavapnet var 1971. Den gången var det ekonomierna i Japan och Västtyskland som repat sig oväntat snabbt efter kriget och börjat ge USA en match, lite som Kina idag. Handelsunderskottet tyngdes dessutom av växande import av olja från Mellanöstern och budgeten av stora utgifter för Vietnamkriget, rymdprogrammet och ökad välfärd. Richard Nixon, som ville bli återvald, beslöt sig för att släppa dollarns koppling till guldet och andra reserver (valutasamarbetet Bretton Woods som man kommit överens som efter kriget), frös löner och och priser i 90 dagar och lade 10 procent tull på importvaror. 

Decennierna som följde blev turbulenta. Det råkade bli krig i Israel, samtidigt som oljepriset, som var prissatt i dollar, bäddade för shahens fall i Iran, priskartell i Mellanöstern (Opec) och därmed för en lång period av stigande priser och arbetslöshet. Ytterst är de senaste decenniernas centralbankspolitik en följd av detta, en ny sorts valutareglerande via räntan, ett slags Bretton Woods 2.

Den här gången är det annorlunda. Dollarn flyter fritt och den amerikanska centralbanken är självständig. Näringslivet i världen samarbetar som aldrig förr, vilket borde minska risken för drastiska åtgärder och valutasvängningar. I takt med att oron tilltar ökar flykten till dollarn. 

Kanske går Donald Trumps höga spel om tullar hem, bland USA:s väljare. Parterna backar, ekonomin tickar vidare och han blir återvald. Men detta är inte själva poängen. 

Internationellt är spelet för högt. Ytterst handlar det om långsiktigt förtroende för USA:s väljare och politiska system. Vem i hela världen ska man annars lita på? Vi vet inte hur en värld ser ut där ingen litar på någon valuta eller något system alls.  Tidigare kursändringar blev ödesdigra. Ingen kan räkna ut vad som kan hända den här gången. Trumps balansgång mellan populism och verklighet blir allt svårare. Inte konstigt om till och med han börjar tvivla. 


Innehåll från SRIAnnons

”Kunskapsunderskottet inom personalsäkerhet är både stort och ökande”

Den senaste tidens utveckling i Europa och de följdeffekter i form av ökad hotbild mot Sverige som Ukraina-situationen har fört med sig har kastat nytt ljus på behovet av kunskap och medvetenhet inom området personalsäkerhet. Det menar Pierre Gudmundson, säkerhetskonsult på företaget SRI som specialiserat sig på just säkerhet kopplat till människan. 

”Ukraina-situationen har fått många beslutsfattare att lyfta blicken och börja se över sitt eget hus. Det många organisationer nu upptäcker är att kunskapsunderskottet inom personalsäkerhet är både stort och ökande, både på ledningsnivå och hos den enskilde medarbetaren. Det är så klart alarmerande, men det finns många insatser som kan göras parallellt och på kort tid för att både öka kunskapen och bygga långsiktig säkerhetskultur.”

Pierre understryker även att det inte bara är den senaste tidens händelser som bidragit till dessa insikter utan att även pandemin har varit en ögonöppnare för många och samtidigt skapat nya behov. 

”Den påfrestning som pandemin har inneburit för både organisationen och för enskilda individer ska inte underskattas. Organisationens säkerhetsskyddsarbete har satts på prov inom alla tre domäner: fysisk säkerhet, informationssäkerhet och personalsäkerhet. För den enskilde individen kan även det egna mentala välmåendet ha förändrats på grund av faktorer som pandemi-restriktioner, inlåsningseffekter och bristen på socialt stimuli eller kontakt med kollegor. Detta är något som organisationen behöver fånga upp tidigt för att riskminimera.”

Pierre menar att en del av lösningen i det korta perspektivet är att snabbt uppdatera verksamheten om den förändrade lägesbilden, hämta in kunskap och matcha dessa insikter och risker mot verksamhetens egna behov och skyddsvärden. Många verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet har på senare tid har hört av sig för att få hjälp med analyser kopplade till så kallad ”blame by association”, hot och risker som kan spilla över på en verksamhet på grund av externa faktorer.

”Vi får många föreläsningsförfrågningar från allt ifrån mindre företag till myndigheter. Man uttrycker att man snabbt behöver lyfta sin egen kunskap kopplat till både situationen i Europa och få kunskap om risk-länder såväl som dagsaktuella ämnen som gråzonsproblematik, asymmetriska hot och insider-prevention.”

Pierre berättar avslutningsvis att han ser det som positivt att personalsäkerhetsfrågan på senare tid har fått ett större fokus på styrelsenivå, bland annat vid företagsförvärv, på grund av olika länders kort- och långsiktiga mål och agendor. 

”Olika länders agendor, mål och lojaliteter jämtemot varandra styr just nu i hög hastighet den utveckling som vi i Sverige som land, som verksamheter och som individer i olika utsträckning behöver förhålla oss till. För verksamheten innebär det att man i högre utsträckning behöver följa dessa länder och aktörer. Man behöver kunna se och identifiera händelser här i Sverige och koppla dem i tid och rum till utvecklingen i det stora perspektivet och på detta sätt undvika att både vara en så kallad ”nyttig idiot” och undvika att bli ett offer där verksamheten eller individen på olika sätt betalar priset.”

Mer kunskap och inspiration inom ämnet personalsäkerhet hittar du på sri.se/di 

 

Mer från SRI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SRI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?