Annons

Trump kan inte upprepa Nixons grepp från 1968

LEDARE. USA skakas denna sommar av våldsamma protester och upplopp i flera av landets städer. Det började med demonstrationer för att visa stöd till den mördade George Floyd och för att uttrycka kritik mot de poliser som är ansvariga för hans död samt för att kräva reformer av en polisorganisation som länge haft problem med rasism. Mer än 26 miljoner människor har deltagit i över 5 000 demonstrationer sedan i juni, enligt New York Times gör det Black Lives Matter-rörelsen, BLM, till den största politiska rörelsen i USA:s historia sett till antalet deltagare.

URBAN KRIGFÖRING. Så beskrev Portlands borgmästare Ted Wheeler den federala polisens agerande. President Trump beordrade in federal polis i staden för att skapa ordning och reda. Wheeler kräver att styrkorna ska dras tillbaka.
URBAN KRIGFÖRING. Så beskrev Portlands borgmästare Ted Wheeler den federala polisens agerande. President Trump beordrade in federal polis i staden för att skapa ordning och reda. Wheeler kräver att styrkorna ska dras tillbaka.Foto:Noah Berger

Det tog dessvärre inte lång tid innan de här manifestationerna började handla om annat än bara George Floyd och rasism inom polisen; innan våldsbejakande grupper infiltrerade de till en början helt fredliga aktiviteterna; innan det på sina håll uppstod tumult. Många vill en gång för alla göra upp med USA:s rasistiska historia, som är lika lång som landets, och för en del har känslorna bubblat över.

Detta har föranlett att president Donald Trump går till val på att vara emot våldet och för lag och ordning. Banalt kan tyckas, men Trumpkampanjen försöker efterlikna företrädaren Richard Nixons framgångsrika kampanj i presidentvalet 1968. Det ikoniska året var särskilt våldsdrabbat – upplopp, demonstrationer som slutade i konfrontationer och de mycket upprivande morden på Martin Luther King Jr. och Robert F. Kennedy. Nixonkampanjen som utmanade om regeringsmakten valde att fokusera på budskap om ”law and order” och det hjälpte Nixon till Vita huset. Det fanns en stark uppfattning om att våldet behövde få ett slut, och att landet gick i fel riktning. I dag tycker inte ens var fjärde amerikan att landet går i rätt riktning på det stora hela, enligt RealClearPolitics sammanvägning av olika opinionsinstituts mätningar.

Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå att Trump väljer att försöka göra valet 2020 till en repris av valet 1968. Svårigheterna för Trump är dock att han, till skillnad från Nixon, är sittande president och är därför i slutändan ansvarig för situationen i landet. När Trump nyligen intervjuades i Fox News, av den meriterade Chris Wallace, försökte han skylla den negativa utvecklingen på att städerna i USA – som oftast styrs av Demokraterna – har varit dåligt skötta och haft dåligt ledarskap. Wallace invände att Demokraterna har styrt städer i USA under en lång tid och på följdfrågan om varför det är så problematiskt just nu hade Trump inga svar.

Det är dessutom inte säkert att alla de som anser att USA utvecklas i fel riktning efterfrågar just lag och ordning, utan det tycks snarare som att de vill se reformer som tar tag i alla de orättvisor som är kopplade till rasism och diskriminering. I en undersökning från Washington Post och ABC News (21/7) medgav nästan två tredjedelar av de tillfrågade att de stöttar BLM-rörelsen. Och runt 70 procent uppgav att de tycker att afroamerikaner, och andra minoriteter, inte behandlas jämlikt vita av rättsväsendet.

Lösningen på de identifierade problemen är däremot politiskt engagemang och reformer, något som både republikanska och demokratiska politiker har lyft. I ett civiliserat och utvecklat samhälle får våld och vandalisering aldrig bli verktygen för att försöka uppnå förändring. Samtidigt kan det inte heller vara acceptabelt i ett civiliserat och utvecklat samhälle att polis sätts in mot fredliga demonstranter. Polismyndigheterna har i demokratier givits våldsmonopol av folket och fått uppdraget att hålla ordning i samhället. De ska och måste sätta stopp för vandalisering, upplopp och våld.

Men den här sommaren har vi sett flera exempel på när det har blivit fel. Journalister som identifierat sig som journalister men ändå arresterats. En fredlig grupp människor utanför Vita huset som skingrades med tårgas så att presidenten kunde få ett fototillfälle framför en kyrka. Och under onsdagen (22/7) blev Portlands borgmästare Ted Wheeler beskjuten med tårgas av federala polisstyrkor när han besökte en demonstration i staden, varpå Wheeler anklagade president Trump för att bedriva urban krigföring.

En lyckad presidentkampanj bör inta positionen att polisen givetvis måste upprätthålla lag och ordning, men den måste också omfamna de krav som ställs på nödvändiga reformer som avskaffar diskriminering och motverkar rasism.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?