Annons

Trump fortsätter att dra ned sitt parti

LEDARE. Efter flera månader av närmast oavbruten karantän i Vita huset tröt tålamodet för president Donald Trump. Presidenten hade ett uppdämt behov av att få höra beundrarnas jubel, efter att inte ha hållit ett kampanjmöte på över tre månader. Trump tycker att de dagliga presskonferenserna under coronapandemin, med besvärliga frågor, varit tråkiga tillställningar och att de inte fungerat som ersättning för de berusande massmötena.

MISSLYCKANDE. Trump har dragit ned Republikanerna i en opinionskris och misslyckades med kampanjomstarten.
MISSLYCKANDE. Trump har dragit ned Republikanerna i en opinionskris och misslyckades med kampanjomstarten.Foto:Ian Maule

Trump anser vidare att det var länge sedan hans regering fick positiv mediebevakning. Detta är problematiskt för presidenten, då han redan dras med att två tredjedelar av det amerikanska folket anser att landet rör sig i fel riktning. Och att stora delar av befolkningen därmed inte skriver under på Trumpkampanjens officiella valbudskap ”Keep America Great”.

I Tulsa, Oklahoma i lördags gjorde sig en underhållare redo att inta scenen. En president gjorde sig redo för att dra i gång sin omvalskampanj. ”Tack så mycket, tack så mycket. Nu börjar vi, Oklahoma, vi börjar”. Trump talade i över en timme och 40 minuter på valmötet och det hela får beskrivas som en flopp.

Misslyckandet manifesterades dock redan innan Trump inledde sitt tal. Trump hade deklarerat att nästan en miljon människor hade begärt biljett till valmötet och lokalen klarade bara 19.000 besökare. I slutändan var det inte ens fullsatt. Problemet med de uteblivna åhörarna tycks dock ha berott på en organiserad aktion på internet, där aktivister till vänster bokade upp biljetter till evenemanget och sedan inte dök upp.

Brist på entusiasm är däremot symptomatiskt för Republikanerna i årets valrörelse. Det är ett parti i kris och med ett snabbt sjunkande väljarstöd. Trots tal om att ”den tysta majoriteten” – ett uttryck lånat från den republikanske presidenten Richard Nixon – är större än någonsin och att den står med Donald Trump så leder den tidigare vice presidenten Joe Biden stort i opinionen. Till och med majoriteten i senaten riskerar att förloras.

Bidens övertag i de nationella mätningarna på cirka 10 procentenheter, enligt Real Clear Politics sammanvägning av olika opinionsinstitut, är betydande. Viktigare är dock att Biden numera leder med runt 5 procentenheter i flera viktiga delstater, exempelvis Florida, Wisconsin, Pennsylvania och Arizona. Opinionsvindarna blåser till och med så starkt för Demokraterna att de på senare tid stabila republikanska fästena North Carolina och Texas ser ut kunna bli jämna i valet den 3 november.

Michigan, som Trump vann oväntat i valet 2016 och som var avgörande för hans valseger över demokraten Hillary Clinton, har länge betraktats som en av de delstater som kommer att vara jämnast i årets val. Bidens ledning i Michigan är nu över 10 procentenheter och valet där blir möjligtvis inte så jämnt som tidigare antagits, även om osvuret är bäst.

Mycket tid återstår av valrörelsen, som historiskt och inofficiellt egentligen inleds efter amerikanska Labor Day, vilket i år är måndagen den 7 september, och flera viktiga händelser väntar. De bägge partiernas valkonvent nalkas i slutet av sommaren och de bägge kandidaternas val av vice presidentkandidat är inte offentliggjorda, i Trumps fall är det en lågoddsare att sittande vice president Mike Pence får förnyat förtroende. Utmanarkandidaten har därtill knappt synts de senaste månaderna, utan i stället suttit i karantän och försökt bedriva presidentvalskampanj via livesändningar från sin källare i Delaware.

Valet är trots allt långt ifrån avgjort och flera osäkerhetsfaktorer finns. Det går inte att veta hur coronapandemin utvecklas, vilken riktning USA:s ekonomi tar eller hur Black lives matter-rörelsen kommer att påverka valresultatet. Ovissheten är påtaglig.

Amerikanska val där en president går upp för omval brukar beskrivas som en folkomröstning om den sittande presidenten. Sittande presidenter vinner oftast fyra nya år, de som inte vunnit omval i modern tid är anomalier och det har berott på extraordinära, utomstående faktorer. Trump, som är en ovanligt kontroversiell och illa ansedd politiker, får nog vänta sig att detta val blir en folkomröstning om honom. Presidenten bör inte känna sig säker.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?