Via telefon lurar man äldre och funktionsnedsatta att föra över pengar. Via annonser lockar man sparare att investera i påhittade företag eller kryptovalutor. Och via sociala medier inleder man ”kärleksrelationer” med offer som så småningom luras på pengar.
Förövarna är lika uppfinningsrika som hänsynslösa.
Förra året anmäldes drygt 180.000 bedrägerier, vilket kan jämföras med 50.000 år 2000, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Kortbedrägerier stod för merparten av anmälningarna men bara för en blygsam del av brottsvinsterna. Istället var det bedrägerier genom social manipulation, via exempelvis nätet eller telefonen, som genererade de stora pengarna.
Att Brå lyfter bedrägerierna som fenomen och kommer med rekommendationer för att bromsa utvecklingen är välkommet. Denna brottslighet måste tas på större allvar av politiker, rättsvårdande myndigheter och banker. Skadan kan inte bara räknas i pengar. Lurendrejeriet orsakar också psykiska problem hos offren och skadar den mellanmänskliga tilliten samt minskar tilltron till samhällets institutioner.
Bedrägerier genererade brottsvinster på sammanlagt 5,8 miljarder kronor 2022, jämfört med 4,6 miljarder året före, enligt polisens uppskattningar. Det är mer än vad gängen tjänar årligen på att sälja narkotika. Bedrägeribrott har med andra ord blivit en tillväxtbransch i den kriminella ekonomin.
Men det är inte bara vinsterna som lockar. Risken för att bli påkommen och lagföras är beklämmande liten. Många anmälningar skrivs av direkt. Den så kallade personuppklaringen för bedrägerier var bara 3 procent i fjol, samma nivå som för bostadsinbrott, enligt Brå.
Straffen är dessutom betydligt lägre än vid narkotikabrott. Den som fälls för bedrägeri riskerar upp till två år i fängelse. För grovt bedrägeri, en brottsrubricering som kan vara aktuell om offret är äldre, är maxstraffet sex års fängelse. Men så stränga straff är dessvärre ovanliga. Det måste bli ändring på det. Se över straffskalan. Fler bedragare bör få kännbara straff.
Givet polisens oförmåga att komma åt bedragarna måste det brottsförebyggande arbetet prioriteras. Brå ger flera exempel på åtgärder som kan försvåra denna typ av brottslighet. Flera av dem bör anammas snarast.
Som att polisen bör ta en ledande roll i det förebyggande arbetet. Bedrägerier måste tydligare inkluderas i polisens analyser och åtgärdsrapporter på både regional och lokal nivå. Strategin för att bekämpa bedrägerier måste anammas av hela myndigheten.
Polisen måste också bli bättre på att utreda bedrägeribrott. Anställ fler som kan kartlägga penningströmmar och som förstår sig på redovisning. Vid denna typ av brottsbekämpning är Excel ett effektivare vapen än en pistol.
Öppenheten missbrukas systematiskt av kriminella. Med några knapptryck på mobilen kan bedragare kartlägga potentiella offer: Var de bor, hur mycket de tjänar och om de lever ensamma. Som denna ledarsida påtalat tidigare måste öppenheten anpassas till denna nya verklighet. Regeringen bör se över hur publiceringen av personuppgifter kan begränsas.
Bankerna är centrala för att förhindra bedrägerier. Deras förebyggande initiativ ”Svårlurad” är välkommet. Men mer måste ske. Bankerna har ett särskilt ansvar att skydda sina kunders pengar givet branschens snabba förflyttning från analogt till digitalt. Varningssystem för att förhindra bedrägerier måste ständigt förbättras.
Regeringen har onekligen mycket på sitt bord just nu. Våldsvågen i Stockholmsområdet är extrem, även efter svenska mått mätt. Statsminister Ulf Kristersson (M) säger i en intervju i tisdagens Di att ”vår prio nu är att ta tillbaka kontrollen över rättsstaten i Sverige”.
Skjutningar och sprängningar måste självklart prioriteras. Men om offensiven mot gängen varaktigt ska lyckas måste rättsstaten bli bättre på att bekämpa den kriminella ekonomin. Detta gäller inte minst bedrägeribrotten.
