1515

Total oförståelse för hur skogsbruk bedrivs

EU:s skogsstrategi är nu publicerad. Ett dokument med oklar juridisk och konstitutionell status, den kan inte ändras av någon annan än EU-kommissionen själv. Den behöver inte förhandlas med Europaparlamentet eller med regeringarna. Den kan inte överklagas till EU-domstolen. Den bara finns där.

DRÅPSLAG. Miljökommissionären Virginijus Sinkevičius presenterade EU-kommissionens skogsstrategi i Bryssel på fredagsmorgonen. Dokumentet var något mjukare än tidigare utläckta versioner, men är ändå problematiskt.
DRÅPSLAG. Miljökommissionären Virginijus Sinkevičius presenterade EU-kommissionens skogsstrategi i Bryssel på fredagsmorgonen. Dokumentet var något mjukare än tidigare utläckta versioner, men är ändå problematiskt.Foto:Lukasz Kobus

Men den visar vad EU-kommissionen vill, och man får utgå från att alla lagförslag som rör Europas skogar kommer att präglas av den syn som finns i strategin.

Det är illavarslande, för trots en uppmjukning av språkbruket andas den oförståelse för skogsbruk. Och äganderätten i skogen är påtagligt hotad.

Skogsstrategin är en del av EU:s Green Deal och förslagspaketet ”Fit for 55” som lanserades i onsdags. När skogsstrategins detaljer på fredagen presenterades av miljökommissionären Virginijus Sinkevičius talades det ständigt om skogens ”multifunktionalitet”. Det låter mystiskt, och för EU-kommissionen är det nog också så. Kommissionen har fått hård kritik för att Europas skogar enbart har bedömts utifrån sin klimatroll, som kolsänka. Multifunktionalitet nämns nu för att visa att man har fattat att skogen även är en näring. 

Men fortfarande gäller att nästan allting i EU-kommissionens resonemang handlar om skogen som kolsänka. Det talas dessutom om att det finns en ”oroande trend” i skogen.  EU-kommissionen har ordvändningar som antyder att det pågår en avskogning i Europa. Det gör det inte. Skogsarealen ökar i Europa. Och i Sverige gör den det tydligt – fler träd planteras än avverkas.

I dokumentet har man missat det uppenbara sambandet mellan ekonomin i skogsbruket och förmåga att ta upp koldioxid. Växande skog är bra för ekonomin. Den skog som växer är också den som tar upp koldioxid. Men för EU-kommissionen tycks skogen främst vara en del i ekvationen med utsläppande verksamhet. Skogen ska alltså bli större för att väga upp för utsläppen. Avverkningen ska bli mindre.

Hur ska det här gå till om och när det blir europeisk lagstiftning beträffande skogsavverkning? Ska svenska skogsägare riskera att få nej på sin avverkningsanmälan av något slags ransoneringsskäl? Att Sveriges kvot har slagit i taket? Detta är ingen orimlig fråga, och det sätter äganderätten i skogen på sin spets.

Så här blir det när EU-kommissionen har bestämt sig för att avverkning är ett problem trots att nyplantering sker. När användning av skogens råvaror ses som något problematiskt som måste begränsas. Varför skulle man inte använda träden när de börjar sluta växa (och plantera nytt), det är väl det klimatsmartaste man kan göra? Och varför är kalhyggen sämre för klimatet än annan typ av avverkning? Det tycks vara andra bevekelsegrunder som har styrt arbetet med skogsstrategin.

Faran med kommissionens syn på skogen är att den kan bli en del av EU-lagstiftning. I så fall kommer det att aktivera de starka krafter i Sverige som motverkar ett ekonomiskt rationellt skogsbruk, antingen det är statliga myndigheter och deras tjänstemän eller miljöorganisationer. Skogsägarna kommer att möta ett kompakt motstånd. 

För Sverige som land står utomordentligt stora värden på spel. Skogen står för 10 procent av jobben och förädlingsvärdet i svensk industri. Sverige har världsledande skogsindustriföretag, exempelvis Industrivärden-ägda Essity inom sin nisch.

Sverige har mycket skog, hela 70 procent av markytan, och den minskar inte. Mer än tre fjärdedelar ägs av privata företag och enskilda personer. Med över 300.000 ägare är skogen Sveriges största miljörörelse, de är Sveriges mest långsiktiga företagare och om de vill vara framgångsrika i längden kan de inte agera mot naturens villkor.

Sverige har tillsammans med en rad andra medlemsländer uttryckt tveksamhet inför skogsstrategin. De senaste dagarna har motsättningar inom kommissionen kommit i dagen. Sveriges kommissionär Ylva Johansson säger till DN att det är ”viktigt att det inte sker någon förskjutning av kompetensfrågan. Det är inte Bryssel som ska bestämma över svenskt skogsbruk.” 

Även EU-minister Hans Dahlgren och statsminister Stefan Löfven har tryckt på. Det är hoppingivande.

Den svenska regeringen måste stå upp för skogen, en av Sveriges tunga basnäringar.


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?