1515
Annons

Torun Nilsson: Se upp med algoritmerna även på finansmarknaden

LEDARE. Algoritmernas tyranni? Debatten om Facebook och andra sociala medier böljar vidare. Riggade valresultat, desinformation och populism. Problemen är allvarliga och lätta att förstå. Men i det tysta, i en annan del av verkligheten, pågår en potentiellt lika explosiv digitalisering, nämligen på finansmarknaden. Den borde diskuteras mycket mer. 

MÅNGA ATT SLÅSS MOT? Storägaren och ordföranden Stefan Persson har gjort stora stödköp för att hålla emot H&M:s kursras. Kanske slåss han inte bara mot misstro utan även mot algoritmer.
MÅNGA ATT SLÅSS MOT? Storägaren och ordföranden Stefan Persson har gjort stora stödköp för att hålla emot H&M:s kursras. Kanske slåss han inte bara mot misstro utan även mot algoritmer.Foto:Janerik Henriksson/TT

Wall Street, mörka kostymer, slips och finansjargong. För de flesta framstår finansmarknaden som en teknisk och abstrakt angelägenhet, ett eget universum av prisrörelser och transaktioner, styrt av specialister och sfinxlika centralbankschefer.

Vad många inte inser är att finansmarknaden handlar lika mycket om vår framtid som kommunikationen på sociala medier gör, kanske ännu mer. På Facebook spekulerar vi om politik och skvaller, på finansmarknaden om nästan allt vi arbetar med och drömmer om att åstadkomma, det vill säga våra framtida intäkter och försörjning, vår tillväxt och vårt välstånd.

Hur kurserna går är helt enkelt mycket viktigare än vad många tror. Ta Elon Musk. Han tycker att det är så jobbigt att få sina visioner bedömda att han vill köpa ut Tesla från börsen. Vad betyder det för den fortsatta utvecklingen av elbilar och därmed för klimatet?

Delar av digitaliseringen av finansmarknaden tycks vara av godo. Nätmäklare, indexfonder och jämförelsesajter – många av de nya tekniska lösningarna har lett till kraftigt sänkta kostnader för sparare. På köpet har mycket av mystiken och högtidligheten försvunnit.

Den som gör egna aktieaffärer via en nätbank tappar snart överdriven respekt för banktjänstemän och rådgivare. När det visar sig att den billiga indexfonden ger bättre eller lika bra avkastning som dyrare traditionella minskar övertron även på förvaltarna. Kostnaderna sjunker ytterligare, liksom ersättningar och inkomstskillnader. Nätbankernas lättillgänglighet bidrar dessutom till ökat aktieintresse och därmed för ekonomin och politiken. Det är bra för demokratin.

Oron gäller i stället själva placerandet av pengarna, det vill säga styrningen av företagen, bedömningarna av deras framtid. Numera är det inte bara den blixtsnabba tradingen, till för att skapa likviditet och jämna ut, som sköts av robotar. Även allt större del av fondförvaltningen har automatiserats. Indexfonderna är ett exempel, börsnoterade fonder (ETF:er) ett annat. De sistnämnda stod för något år sedan för nästan hälften av alla aktiehandel i USA. Precis som indexfonderna har de som mål att härma någon annan.

Parallellt tickar allt större tradingfonder, så kallade kvantfonder, som använder artificiell intelligens och enorma databaser för att hela tiden fiska mönster och strategier i handeln. Alla tycks jaga alla, indexfonder, ETF:er och kvantar. Utjämnande, eller ett gigantiskt, supervolatilt ”följa John”? Vem vet? Kan algoritmerna börja självsvänga?

Algoritmernas koppling till företagens brokiga verklighet är i alla fall så gott som obefintlig. Ericsson är ett bra exempel. Där handlar framtiden om att hitta de bästa teknikerna. Spara tillräckligt. Gjuta mod i organisationen. Träffa rätt om efterfrågan på 5G, kinesiska konkurrenter och konsekvenserna av gryende global teknik- och ägarchauvinism.

Facebook är ett annat. Hur ska man få ny fart på tillväxten? Kan affärsidén rensas från polariserande effekter? Och H&M HM B +3,80% Dagens utveckling ? Kommer klädjätten att klara omställningen av våra shoppingvanor?

Huvudansvaret för sådana bedömningar är visserligen inte börsens och algoritmernas utan entreprenörers och huvudägares. Investor har det långsiktiga ansvaret för Ericsson, Mark Zuckerberg för Facebook och Stefan och Karl-Johan Persson för H&M. I bästa fall öppnar digitaliseringen för fler ägare, en ytterligare specialisering av rollerna på finansmarknaden.

Men börsen är huvudägarnas recensent och finansiär. Om för mycket av handeln drivs av algoritmer, kurserna svänger för mycket, för snabbt och av fel skäl blir det till sist för inget utrymme för väl avvägda framtidsbeslut i den verkliga världen. 

Tyranni eller inte? Ännu är det ingen finanskris i sikte, ingen lågkonjunktur heller. Men det är hög tid att diskutera algoritmernas effekter. Efteråt är det för sent.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera