Annons

Tobias Wikström: Värna svenskarnas rätt att bruka sin egen skog

LEDARE. Reglerna om miljöskydd för skog har tillämpats mer aktivistiskt de senaste åren. Det strider mot äganderätten och hotar en av Sveriges basnäringar.

MAKTFASONER. Statens beslut om att stoppa avverkning är att betrakta som övergrepp om inte skogsägaren får ersättning.
MAKTFASONER. Statens beslut om att stoppa avverkning är att betrakta som övergrepp om inte skogsägaren får ersättning.Bild:Terje Pedersen

I måndagens Di gav skogsägare en förödande bild av hur tillämpningen har skärpts, utan att lagen i sig har förändrats. Det får en rad konsekvenser för skogsägarna som har fått sin äganderätt inskränkt, sin framtidsplanering saboterad och sin avkastning omintetgjord.

Det finns flera utrymmen i lagstiftningen för att förhindra att skyddsvärd skog avverkas. Vissa av dessa skyddsformer medför en ersättning till skogsägarna. Det gäller om ett område ska bli naturreservat eller nationalpark – då får ägarna betalt med marknadsvärdet plus 25 procent.

Men de flesta fall som nu uppmärksammas präglas av rättslöshet. Det gäller systemet med nyckelbiotoper för att skydda rödlistade arter. Det är en klassning som görs av statliga Skogsstyrelsen. Myndigheten registrerar det aktuella området i en kartdatabas. Senast fyra månader senare måste markägaren informeras om detta.

Problemet är att detta inte är ett beslut, utan endast en registrering – och kan därför inte överklagas. Det medför inte heller något formellt avverkningsförbud. Men de stora uppköparna vill inte befatta sig med skogsråvara från nyckelbiotopen, och just det här skogsområdet blir därmed värdelöst.

Övriga skyddsformer är mindre rättsosäkra, men exempelvis ”brukandeförbud” ger normalt ingen ersättning, även om en viktig dom i det så kallade bombmurklemålet gav ägaren rätt.

De som äger fjällnära skog har drabbats hårt av godtycket. Det handlar om uppemot 5.000 skogsägare som riskerar att inte få avverka sin skog. Ofta blir det nej när frågan om ersättning kommer upp.

En dom i Mark- och miljödomstolen i Östersund väntas senare i år, som ska avgöra om skogsbruket i fjällnära områden ska få fortsätta eller om avverkningsstoppet ska gälla och i så fall om ägarna ska få ersättning.

Men skadan för skogsägarna är redan skedd, även om de skulle få rätt i domstolen. Det är redan svårare att använda skogen för finansiering. Många lantbrukare som också har skog använder just skogen som säkerhet vid banklån till investeringar i maskiner och byggnader. Men en tillgång som när som helst kan utsättas för något som liknar konfiskation kan naturligtvis inte åsättas något värde.

Generationsskiften påverkas också av denna osäkerhet om skogens värde. Den inte ovanliga lösningen med en uppdelning (i stil med att ett barn får gården, ett annat får skogen och ett tredje får pengar) omöjliggörs.

Situationen är allvarlig och staten bör lägga om politiken enligt fem grundprinciper för att undanröja osäkerheten:

* Avsättning av skyddsvärd skog ska i första hand ske genom frivilliga avtal med ägaren.

* Varje myndighetsbeslutad begränsning av avverkningen måste ge full ersättning till ägaren.

* Den genomsnittliga åldern på avverkningsfärdig skog är 110 år. Under alla dessa år har ägaren vårdat skogen och därmed bedrivit skogsbruk. Det viktiga juridiska begreppet ”pågående markanvändning”, som kan ge rätt till ersättning, ska inte bara gälla beträffande själva avverkningsfasen.

* Förtroendet för beslutsfattande tjänstemän måste upprätthållas. Den handläggare som på fritiden är miljöpolitiskt aktiv i föreningslivet ska inte vara med och utforma praxis hos en myndighet.

* Skogens roll i klimatarbetet måste värdesättas. Skogen binder koldioxid motsvarande dubbelt så mycket som Sveriges utsläpp. Samtidigt måste uttaget av skogsråvara förmodligen öka för att kunna bidra till biobränsletillverkning och klimatvänlig materialproduktion. Just nu tycks naturbevararna inom MP ha vunnit över partiets teknikoptimister.

Skogsägare vårdar sin egendom i generationer. Avverkningen förbereds åratal i förväg och ägaren har planerat för den väntade inkomsten som kan sammanfalla med investeringsbehov eller pensioneringstidpunkt. Dessutom innebär ett avverkningsbeslut utgifter för ägaren när nya skogsvägar måste anläggas för maskinerna. Det är ovärdigt att avverkning stoppas i detta skede.

Det krävs en nystart för skogspolitiken, där äganderätten står i fokus.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?