Annons

Tobias Wikström: Vårda marknaden för bättre integration

LEDARE. Hur snabbt kommer flyktinginvandrare ut på arbetsmarknaden? Svaret är att det är olika. Men inte olika lång tid beroende på konjunkturläge. Inte heller olika lång tid beroende på hur många flyktingar som har kommit samtidigt.

BYT FOKUS. Det är inte arbetsförmedlare och kommuntjänstemän som är bäst på att hitta jobb till nyanlända. Bilden är från en presskonferens om integration för en tid sedan med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och finansminister Magdalena Andersson.
BYT FOKUS. Det är inte arbetsförmedlare och kommuntjänstemän som är bäst på att hitta jobb till nyanlända. Bilden är från en presskonferens om integration för en tid sedan med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och finansminister Magdalena Andersson.Bild:Thommy Tengborg

Den stora skillnaden finns snarare mellan olika nationaliteter. Resultaten har tagits fram av migrationsforskaren Joakim Ruist åt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.

Flyktingar från det forna Jugoslavien, Etiopien och Eritrea har haft mycket lättare att komma in snabbt på arbetsmarknaden. Men för dem som kommer från Mellanöstern, Afghanistan och Somalia tar det längre tid.

Integrationen gick fortare på 1980-talet. Från mitten av 1990-talet fram till nu (studien sträcker sig till 2015) är integrationstakten lägre men stabil.

De här resultaten väcker en del frågor när det gäller de många som har kommit till Sverige under de senaste åren. Det kommer alltså att ta lång tid innan de kommer i arbete. Och enligt Joakim Ruist kan det offentligfinansiella nettot per flykting beräknas till minus 74.000 kronor per år för den återstående levnadstiden i Sverige. För samhället som helhet kan det dock bli ett plus, det beror på vilka dynamiska effekter som uppstår.

Nu är frågan hur integrationen kan snabbas upp. För det är takten det handlar om – de flesta flyktingnationaliteter har kommit upp i en sysselsättningsnivå på uppemot 75 procent efter 20 år. (Sysselsättningsmåttet här är att man har en årsinkomst på mer än 40 procent av medianinkomsten för män i åldern 20-50 år.) Det måste kunna gå fortare.

Regeringen sitter inte med armarna i kors. På arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons regelbundna presskonferenser går det inte att ta miste på hennes otålighet. Men det kommer att gå trögt eftersom regeringen har prioriterat ”arrangerade jobb”, alltså arbeten som konstrueras exempelvis i en kommun och därefter subventioneras statligt. Extratjänsterna förutsätter alltså att myndigheterna uppfinner ett jobb – långt från den dynamiska arbetsmarknadens krav.

I onsdags rapporterade Di om hur de så kallade extratjänsterna har fallit ut. De ska vara i tolv månader och gäller framför allt jobb i välfärden och ideella sektorn. Bara en av tre som har en extratjänst i Gävle finns på en vanlig arbetsplats, de flesta är på arbetsmarknadskontoret. Statistiken på riksnivå säger att endast 6–8 procent av dem som har avslutat sin extratjänst har ett riktigt jobb efter 90–180 dagar.

Om integrationen ska gå fortare måste politikerna prioritera integrationsåtgärder som kräver så lite inblandning av myndigheterna som möjligt. Nystartsjobben, som infördes av alliansen och behölls av S–MP-regeringen, bygger på ett förutsebart regelverk. Både arbetsgivare och arbetssökande kan alltså avgöra om en anställning är bidragsberättigad, och beslutsgången blir kort.

Ännu viktigare är att skruva på de incitament som bygger på rut- och rotprincipen. Rut på fler områden ger fler enkla jobb. Och självklart ska det inte finnas något tak för inköp av rut-tjänster. Hela upplägget har en hög självfinansieringsgrad om det handlar om jobb som inte annars skulle ha utförts eller skulle ha utförts svart.

De ekonomiska incitamenten till integration är usla för det enskilda hushållet. Därför bör Moderaternas förslag om bidragstak införas. Det måste löna sig tydligt att gå från bidrag till arbete.

M-förslaget är säkerligen komplicerat att genomföra, men de första stegen måste tas.

Joakim Ruists rapport har ett uppmuntrande tonläge: Kostnaderna för den utdragna integrationen anser han är hanterbara och det kommer att ordna sig till slut. Det ska man ta till sig och inse att samhällsproblem ska lösas men inte överdrivas.

Det är väl känt att den svenska ekonomin är stark i grunden och att det råder högkonjunktur. Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski är därmed fel ute när han i sin senaste söndagsledare frågar sig ”om man över huvud taget får prata om att det gått väldigt bra på arbetsmarknaden de senaste åtta åren, inte minst för utrikesfödda”. Den ansvarige utgivaren på landets största morgontidning bör förstås inte säga att man inte får prata om vissa saker, han har ju en enorm plattform att göra det från.

Men det finns mer än ekonomiska skäl till att integrationen inte får misslyckas. Och en oförmåga att se utanförskapet är rimligen början på ett sådant misslyckande.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Moderna FörsäkringarAnnons

Med tillgänglighet och kompetens i första rummet

Moderna Försäkringar har under många år utmärkt sig genom exceptionell service och tillgänglighet i kombination med kompetens inom skadehantering. Nu har kvittot kommit på att det hårda arbetet har gett resultat: bolaget tog hem topplaceringar i Svenska försäkringsförmedlares förenings senaste branschundersökning. 

Moderna Försäkringar knep första- respektive andraplatsen i de två undersökningskategorierna. För Kajsa Peedu, affärsområdeschef Företag och Industri, är det goda resultatet en välkommen bekräftelse på att bolagets strategi lönar sig. 

– Eftersom vi inte har några egna säljare utan enbart sysslar med förmedlade affärer är det kritiskt att ha en god relation med förmedlarna. Medan vi förvisso alltid har fått väldigt positiv feedback är det väldigt roligt att vi placerade oss så bra i branschundersökningen. Det ger oss ett kvitto på att vi gör rätt. 

Kräver gott samarbete

I undersökningen fick försäkringsförmedlarna också uppge vilka faktorer de ansåg vara avgörande för att ett försäkringsbolag ska vara framgångsrikt och ett förstahandsval. I slutänden utkristalliserades tre ord: skadehantering, tillgänglighet och kompetens, varav alla tre har varit ledord hos Moderna Försäkringar sedan många år. 

– Skadehantering är något som alla försäkringsbolag sysslar med, men det är när skadan faktiskt inträffar som bolagen skiljer sig åt – våra allra nöjdaste kunder är de som faktiskt har råkat ut för skador. Det är när skadan inträffar som vår viktigaste leverans sker.

För att leverera en bra lösning till slutkunderna behövs dock ett gott samarbete mellan de som hanterar skadorna och de som säljer och prissätter försäkringarna, det vill säga underwriters.

– Tillgänglighet och kompetens hänger ihop. Idag är förväntningarna på tillgänglighet oerhört stora och för att kunna möta kundernas och förmedlarnas krav arbetar vi ständigt på att öka vår redan höga kompetensnivå.

Handplockad expertis

Under de senaste tio åren har Företag & Industri växt från noll till 75 personer, var och en handplockad för sin expertis och sitt engagemang. Detta har lagt grunden för just det nära och personliga arbetssätt som kännetecknar Moderna Försäkringar. 

– Vi är måna om alla som sitter hos oss och det finns en daglig kontakt mellan förmedlarna, kunderna och oss. Förmedlarna känner oss vid namn och vet att var och en av våra medarbetare har både kompetens och mandat att fatta egna beslut och rätt att teckna försäkring. Du som förmedlare ska veta vem du ska prata med och vi ska vara enkla att komma i kontakt med. Direktkontakten mellan förmedlaren och våra underwriters är extremt viktig för oss. Vi är verksamma i en förtroendebransch där man gör affärer med de man litar på och därför har vi valt att vara det personliga alternativet, avslutar hon.

Läs mer om Moderna Försäkringar här

FAKTA OM MODERNA FÖRSÄKRINGAR

Moderna Försäkringar är en utmanare på den svenska försäkringsmarknaden och erbjuder topprankade försäkringar för det moderna företaget och individen. Moderna i Sverige har idag drygt 470 anställda, med en organisation som är indelad i affärsområdena; Privat, Företag & Industri, Affinity, Operations, Garanti, Djur, Bilsport & Mc samt Atlantica. 

 

Mer från Moderna Försäkringar

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Moderna Försäkringar och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?