1515
Annons

Tobias Wikström: Skattesystemet ska sporra nya Kamprad

LEDARE. I Sverige har politiker från höger till vänster uttalat sig generöst om Ikeagrundaren, även ledande socialdemokrater: Inspirationskälla, fantastisk, unik, omtänksam, en envis smålänning.

GRUNDAREN. Ingvar Kamprad 1963 i sitt varuhus i Älmhult. Tio år senare flyttade han huvudkontoret till Danmark.
GRUNDAREN. Ingvar Kamprad 1963 i sitt varuhus i Älmhult. Tio år senare flyttade han huvudkontoret till Danmark.Bild:Jan Erik Andersson

Men det hade varit klädsamt om någon av de S-ministrar som visar sin beundran också hade reflekterat över den politik som en gång tvingade Ingvar Kamprad att lämna landet. Den som ville behålla kontrollen över sitt växande företag och kunna låta makten gå i arv till sina barn hade inget annat val än att emigrera.

Förmögenhetsskatt, arvsskatt och höga marginalskatter blev en brygd som effektivt motverkade entreprenörsledda företag på 1970-talet. Vänsterpolitiken tvingade företagen att hela tiden förbereda sig för det värsta.

Planerna på löntagarfonder fick H&M att göra en börsnotering i Oslo för att undkomma hotet. Tetra Paks ägare bröderna Rausing flyttade till Storbritannien. Och Ingvar Kamprad flyttade huvudkontor och sig själv utomlands och lade dessutom ägandet i stiftelser. Fredrik Lundberg flyttade till Schweiz.

Astrid Lindgrens skatteprotest – ”pomperipossa” – och gripandet av Ingmar Bergman under en teaterrepetition blev ett uppvaknande i högskattelandet Sverige. Men ingen avgörande förändring av skattepolitiken skedde. Skattereformen 1981 – ”den underbara natten” – var inte tillräcklig för att förbättra landets ställning som investeringsland. Dessutom vidtog en ny företagsfientlig politik när S återtog makten 1982.

I början av 1990-talet skedde en ny skattereform som sänkte marginaleffekterna. Men det dröjde inte många år förrän det blev nya höjningar. Särskilda specialregler fick dessutom införas för H&M-ägaren Stefan Persson för att förmögenhetsskatten annars slog så hårt mot honom.

Tjänstemännen på Skatteverket var nitiska som alltid och skruvade tillämpningen ytterligare – bästa exemplet är väl ”lex Uggla” som innebar att ägare fick betala extra förmögenhetsskatt om deras företag hade för stor kassa.

Så avskaffades arvsskatten och förmögenhetsskatten och kapitalet började så småningom återvända till Sverige. Nu kan familjeföretag gå i arv och ingen ska behöva flytta utomlands eller åstadkomma krångliga skatteupplägg för att behålla sin verksamhet. Men hur stabila är villkoren? Kan man veta att skatteläget inte försämras igen? Svaret är tyvärr nej.

Det senaste förslaget om exitskatt, som har hyllats av finansminister Magdalena Andersson, är i praktiken en arvsskatt för företagare som har barn utomlands. Hela förslaget får till effekt att företagare blir inlåsta i Sverige. När detta väl är gjort är det naturligtvis lättare att höja deras skatt.

Socialdemokraterna har sagt att de inte vill återinföra arvs- och förmögenhetsskatt. Men marginalskatten har höjts, och skillnaden har ökat mellan kapitalskattens nivå och inkomstskattens. Det drabbar företagare som omfattas av 3:12-reglerna. Och förstås också löntagare.

Det är fortfarande svårt att växa som företagare, åtminstone om man vill att anställda ska vara med och dela på risken. Regeringens lindring av reglerna för personaloptioner var alldeles otillräcklig.

Värst är kanske retoriken. Debatten om vinst i välfärden har tagit fram den sämsta sidan av socialdemokratin, och ordvalen om välfärdsföretagen spiller över på företagare generellt.

Om Sverige ska få en ny Ingvar Kamprad måste skattepolitiken ändras. Vi måste ha regler som är bättre än i andra länder, och därför måste de återkommande idéerna om höjd kapitalskatt avskrivas. Politikerna måste berätta för väljarna att vissa skatter inte går att höja eftersom de är internationellt konkurrensutsatta. Och företagarna måste få besked om i vilken riktning skattepolitiken ska gå.

Ingvar Kamprad kunde bli framgångsrik för att han tidigt förstod att den svenska skattepolitiken var riggad för att han skulle misslyckas. Därför valde han bort Sverige – han som byggde upp det svenskaste av företag.

Utanför Magdalena Anderssons tjänsterum hänger Gunnar Strängs porträtt. Han byggde upp Socialdemokraternas företagsfientliga skattepolitik på 1960- och 1970-talet. Det borde få Magdalena Andersson att rodna när hon berömmer Ingvar Kamprads gärning.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Maktskiftet 2022

Till slut gav även en förnuftig person som Magnus Hall upp.

SKIFTE. Thorbjörn Fälldin, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson har alla utmanat en socialdemokrati som har gått åt vänster.
SKIFTE. Thorbjörn Fälldin, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson har alla utmanat en socialdemokrati som har gått åt vänster.Foto:Foto: Leif R Jansson, Pontus Lundahl, Magnus Andersson

Han kom från skogsindustrin till Vattenfall och hade en klassisk basindustriell syn på energisystemet i allmänhet och på vikten av kärnkraft i synnerhet. Regeringsskiftet 2014 betvingade honom. S och Mp gjorde upp om att fler reaktorer skulle stängas och att Vattenfalls planer på ny kärnkraft skulle avbrytas. Hall protesterade försiktigt och fördömdes av det nya regeringspartiet.

Den så kallade effektskatten, en punktskatt på kärnkraft, höjdes kraftigt, delar av Vattenfalls styrelse byttes ut mot uttalade kärnkraftsmotståndare. Hall tog beslut om att stänga reaktorer. Det gjorde även kollegorna på Eon. Experter på Svenska kraftnät varnade tydligt för konsekvenserna i södra Sverige men den politiska viljan var ännu tydligare. Sådant spelar roll.

I maj 2019 gav Magnus Hall en intervju där han dömde ut kärnkraften, hyllade Greta Thunberg och lovordade vindkraft. Man skulle kunna säga att han lät som vilken tysk som helst, eller som en svensk vd i ett statligt bolag som måste hålla sig väl med regeringsmakten. Den rödgröna regeringen har haft en rak ordergivning till de förment självständiga bolagen, liksom till kultursektorn och utbildningsväsendet. Sådant spelar också roll.

Energifrågan är ett område där den politiska viljan har stor betydelse. Man kanske kan tro att regeringsmakt är en naturkraft, avgränsad från partiernas inre liv, mer rationell och i händerna på ett upplyst intresse. Det är en villfarelse. Vad partierna tycker betyder något. Att Sverige under åtta år har regerats av kärnkraftsmotståndare har betydelse för det svenska energisystemets utveckling, hur gärna de ansvariga än vill skylla på yttre omständigheter.

Ett annat område där partiernas grundläggande inställning spelar roll är den grova kriminaliteten, nu rankad som den viktigaste frågan av väljarna. Sverige har en exceptionellt hög nivå av mord på unga män. En halv miljon personer uppskattas bo i bostadsområden som präglas av frånvarande rättsstat, klanvälde och hedersförtryck.

Sambandet mellan hög invandring av dåligt utbildade personer, låg förvärvsfrekvens, en svag polismakt och låga straff för unga är övertydligt. Men det är inte där de olika varianterna av regeringspartier har sitt fokus. De som har styrt i åtta år och vill styra igen har aldrig erkänt eller insett migrationens centrala roll, de är inte särskilt intresserade av polis och skärpta straff och de säger bestämt nej till förslag som kan förknippas med SD. Istället har de hittat en egen vänstervinkel på problemet: segregation. Sverige är ett av västvärldens minst segregerade länder. Vi har breda jämlikhetsskapande institutioner som gratis utbildning, gratis sjukvård och robusta skyddsnät för alla. Man har alla chanser i Sverige. Det är till och med gratis att gå i privatskolor.

Men i statsministerns värld är det ändå detta unikt generösa svenska system som brister. Där har hon sitt fokus och sådant spelar roll för hur kommuner och myndigheter fungerar. Fyra år till med de fyra partierna till vänster innebär inget annat än att tragedin fortsätter. Skarpa förslag sätts i karantän i åratal, ansvariga ministrar skyller på andra och den svenska statsministern fortsätter att vända stenar.

Maktskiftet 1976 var framför allt ett reningsbad för svensk demokrati. Väljarna fick för första gången se ett livs levande regeringsalternativ och Socialdemokraterna tvingades till omtänkande i opposition. Omfattande socialiseringsplaner av näringslivet stoppades. Marginalskatten sänktes och villkoren för sparande blev bättre. Det betydde något att Sverige regerades av ickesocialister.

Maktskiftet 1991 innebar att porten öppnades för en lång rad reformer som i hög grad fortfarande bygger Sverige. Marknader avreglerades, löntagarfonderna avskaffades, friheten ökade, Sverige blev ett uttalat västland och EU-medlemskapet förbereddes. Det betydde något att Sverige regerades av partier som trodde och tror på marknadsekonomi och ett liberalt samhälle.

Maktskiftet 2006 bytte ut en tröttkörd socialdemokrati mot en starkt reforminriktad alliansregering. Sverige fick tydliga incitament på arbetsmarknaden, en internationellt konkurrenskraftig skattemiljö för kapital och en efterföljande våg av en ny generation av globala entreprenörer. Det betydde något att Sverige regerades av partier som trodde och tror på företag, flit och förvärvsavdrag.

Maktskifte 2022 är viktigt för att klara några akuta frågor. Om M bildar regering kommer den politiska viljan att ha fokus på rättsstaten som brottsbekämpande kraft och inte på socialstaten. Den kommer att underlätta för energiföretagen att bygga de små modulära reaktorerna, inte förhindra och försvåra. Den kommer att vilja gå med i Nato, inte släpas in. Den kommer att reformera friskolesystemet, inte bekämpa dess företag. Den kommer att värna kapitalbildningen i Sverige, inte ständigt lansera nya skatter på kapital.

Och den kommer att vara hyggligt sammanhållen. Partierna till höger vill samarbeta, har samarbetat (bland annat om den statsbudget som gäller i år) och har planer för sitt regeringssamarbete. Partierna till vänster har inget av detta, vilket har gjort de åtta senaste åren historiskt röriga och reformlösa. Det betyder något att Sverige de kommande åren kan regeras av partier som tror på rättsstaten, fria företag, ett rationellt energisystem, individers egna drivkrafter och som har en självklar säkerhetspolitisk hemvist i västvärlden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera