1515

Tobias Wikström: Skadligt utspel om förmögenhetsskatt

LEDARE. Rika ska betala mer i skatt, slog statsminister Stefan Löfven fast i en intervju i helgen. Det är ett illavarslande budskap – Sverige har redan världens högsta marginalskatter, och höga kapitalskatter.

UTSPEL. När Stefan Löfven var på besök i Kalmar i fredags blev han intervjuad av Aftonbladet och öppnade för ny förmögenhetsskatt.
UTSPEL. När Stefan Löfven var på besök i Kalmar i fredags blev han intervjuad av Aftonbladet och öppnade för ny förmögenhetsskatt.Bild:Johan Nilsson

Givetvis är Stefan Löfvens tanke att utspelet ska förstärka höger–vänster-dimensionen i valrörelsen, en skiljelinje som Socialdemokraterna tror sig tjäna på. Men det vore fel att tro att detta endast är ett debattinlägg och att partiet inte menar allvar med att vilja driva igenom sådana skattehöjningar.

Kan vi lita på att Socialdemokraterna ljuger? Frågan ställdes i en annan valrörelse av ekonomen Marian Radetzki. Han övervägde att rösta på Socialdemokraterna eftersom partiets hårda retorik förmodligen inte skulle omsättas i praktiken om de vann valet.

Den här gången kan vi inte utgå från att S ”ljuger”. Under den nuvarande mandatperioden har en lång rad skattehöjningar genomförts, ofta ackompanjerade av populistisk retorik. Regeringen har fått backa på några skattehöjningar, under hot om misstroendeförklaring från oppositionen

Det finns all anledning att tro att S vill gå fram med andra skattehöjningar.

I förra veckan rapporterade Ekot i Sveriges Radio om att landstingens kostnader för hyrläkare hade ökat. När finansminister Magdalena Andersson tillfrågades om saken beklagade hon att regeringen i fjol inte kunde lägga fram förslag om högre skatt för fåmansföretagare (3:12). Det skulle nämligen ha minskat incitamenten för läkare att jobba genom eget bolag.

Finansministern misstänkliggör den insats som hyrläkare gör, i allmänhet på sin fritid. Men det allvarliga är att hon inte vill se hur höga marginalskatter påverkar arbetsutbudet. Ingen tackar nej till en löneförhöjning på grund av marginalskatten, men det påverkar viljan att arbeta extra, antingen hos sin ordinarie arbetsgivare eller på annat håll. Över 60 procent i skatt på extrajobb – arbetsgivaravgiften oräknad – är faktiskt inte vettigt.

Magdalena Andersson föredrar i praktiken att läkare spelar golf på långa kompledigheter i stället för att arbeta extra.

Ett centralt problem i skattepolitiken är gapet mellan kapitalskatt och inkomstskatt. Kapitalskatten är som högst 30 procent och marginalskatten på löneinkomster är som mest över 60 procent. Detta gap har ökat på grund av regeringens inkomstskattehöjningar (avtrappningen av jobbskatteavdraget). Även regeringsföreträdare erkänner problemet med gapet, men i stället för att sänka inkomstskatten tycks de vilja höja kapitalskatten. Även statsministern lutar åt det hållet i intervjun i Aftonbladet. Klyftorna minskar i Sverige, säger han, men bara om man räknar bort kapitalinkomsterna.

Räkna alltså med att regeringen vill göra det mindre förmånligt att spara, vilket också höjningen av skatten på investeringssparkonton visar.

Det allvarligaste är att Stefan Löfven i intervjun inte kunde förmå sig att svara ”nej” på frågan om det blir en ny förmögenhetsskatt. I stället säger han: ”Vi återkommer.” Få skatter har skadat Sverige så mycket som förmögenhetsskatten. Den var lätt att planera bort för den resursstarke, medan vanliga villaägare åkte på att betala den. Den gödde skatterådgivarbranschen och drev pengar ut ur landet men bidrog inte med särskilt många skattemiljarder. Kapitalet har numera återvänt till Sverige, men om politikerna börjar sväva på målet kommer skatteplaneringen att återupptas. Förstår inte Stefan Löfven att han leker med elden?

Oron för den föreslagna exitskatten talar sitt tydliga språk.

Ingen tror att höjd skatt på vare sig kapital, förmögenhet eller arbete kommer att ge stora skatteinkomster, eftersom skattebasen minskar vid de flesta skatteskärpningar. Dessutom kommer det inte att minska klyftorna; det är mycket svårt att åtgärda dessa via skatter.

Däremot finns en generell debatt om behovet av ökade skatteintäkter. Senast var det chefen för Konjunkturinstitutet, Urban Hansson Brusewitz, som i SvD sa att kommunalskatten kommer att behöva höjas för att klara en demografisk utmaning som kommer om några år. Men det är ett onödigt statiskt synsätt.

Beräkningar från Svenskt Näringsliv och konsultbolaget WSP visar att det finns en effektiviseringspotential på drygt 40 miljarder kronor om alla kommuner tog efter den mest effektiva kommunen på olika områden som skola, förskola och omsorg.

Det finns alltid alternativ till skattehöjningar.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?