ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Tobias Wikström: S har sänkt skatten mer än alla andra

  • KREATIV BOKFÖRING. Finansmarknadsminister Magdalena Andersson (S) presenterade på fredagen sin sammanläggning av alliansens fyra budgetförslag. Foto: Alexander Larsson Vierth

LEDARE. På fredagseftermiddagen kallade finansminister Magdalena Andersson till presskonferens. Syftet var att sticka hål på oppositionspartiernas skuggbudgetar, hitta fel och framför allt kritisera hur partierna har beskrivit sina budgetförslag.

Mest kraft ägnar Magdalena Andersson åt att kritisera allianspartiernas skattesänkningar. Hon har till och med summerat ihop skattesänkningarna i de fyra motionerna och kommit fram till att partierna vill sänka skatten med drygt 100 miljarder kronor. Hur menar hon då? Att om det blir en alliansregering så kommer alla fyra att få igenom sin politik, och så lägger man ihop det?

Hur som helst är Socialdemokraterna det stora skattesänkarpartiet sedan millennieskiftet. Då låg skattetrycket på 49 procent. 2018 hamnar det på 43,4 enligt regeringen.

Göran Perssons skattesänkningar i början av 00-talet gjorde att skattetrycket föll med 3,8 procentenheter. Alliansens sänkningar motsvarade 3,5 procentenheter i skattetrycket.

Just inkomstskatten sänkte Göran Persson med 90 miljarder kronor, i paritet med alliansregeringen. Den här regeringen fortsätter med skattesänkningarna – inriktade på pensionärer.

Det finns anledning för Magdalena Andersson att sänka såväl skatten som tonläget. När hon växlar om från att vara ekonom till politiker förvandlas självklarheter till något uppseendeväckande. Hon beskriver Moderaternas skattesänkning, som sker i form av ett jobbskatteavdrag, med att hon själv skulle få dubbelt så stor skattesänkning som den som tjänar 15.000 kronor. Räknat i kronor och inte procent förstås.

Men om hon hade jämfört sig själv med den som tjänar 30.000 kronor hade det inte var någon skillnad, för just vid den nivån avstannar Moderaternas skattesänkning, räknat i kronor.

Magdalena Andersson vet självfallet att en skattesänkning nästan alltid blir större i kronor för den som tjänar mer än för den som tjänar mycket lite. Sänker man bensinskatten blir det en större skattesänkning för den som kör mycket bil än för den som kör lite. Det är mycket grundläggande.

Dessutom borde Magdalena Andersson tala mer om hur lite skatt låginkomsttagare egentligen betalar. Den som tjänar 18.000 kronor betalar endast 20 procent i skatt. Vid 23.000 är det 23 procents skatt. Vid 30.000 är det 24 procent. Så lite betalar människor som tjänar under medellön, räknat på den genomsnittliga kommunalskatten. Magdalena Andersson vet vad detta har betytt för Sverige – det är därför hon inte har återställt något av alliansens jobbskatteavdrag. Men i retoriken raljerar hon över Moderaternas skattesänkning för just de här grupperna.

Om man vänder på det – varför skulle inte de med de högsta inkomsterna få sänkt skatt? Tidningen Metro hade härom dagen en genomgång av läkarnas övertidsberg i olika landsting. Några hade mer än 700 övertidstimmar, även om det vanligaste var mindre än så.

Det som saknas är uppgifter om hur läkarna hanterade denna övertid. Man får hoppas att de tog ut den i pengar och inte i ledighet. Läkare är välavlönade och välutbildade och det bästa för samhället är att de jobbar riktigt mycket.

Men alla de som väljer att ta ut det som kompledighet gör ett ekonomiskt rationellt val. Varför ta ut det i pengar när mer än 60 procent går bort i skatt? Denna problematik har accentuerats sedan regeringen drev igenom en avtrappning av jobbskatteavdraget för de högsta inkomsterna.

Höga marginalskatter är ett problem för läkare, och därmed för samhället. Men det är också ett problem för företagare, och samhället. Det är skillnaden mellan högsta marginalskatten och kapitalskatten som gör att 3:12-reglerna är så detaljerat utformade. Det är högsta marginalskatten som hittills har gjort det så oförmånligt med personaloptioner (de nya reglerna underlättar bara för de minsta företagen).

De totala skatterna kan gott sänkas om det stimulerar ekonomin. Magdalena Andersson uttalade sig tidigare i veckan till förmån för en skattereform men ansåg att det samlade skatteuttaget borde vara oförändrat. Kanske var det därför hon ville växla sänkt inkomstskatt mot höjd kapitalskatt. Det är en felaktig avvägning – kapitalskatten är internationellt konkurrensutsatt och Sverige ligger relativt högt.

Att sänka en hög skatt för att höja en annan hög skatt är inte vägen att gå.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies