1515
Annons

Tobias Wikström: Rätt att prioritera en stärkt rättsstat

LEDARE. Onsdagens partiledardebatt var våld och otrygghet det viktigaste temat för statsminister Stefan Löfven, moderatledaren Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.

HÅRDA TAG. Åtgärder mot gängkriminalitet och otrygghet i bostadsområden blir valrörelsens stora fråga att döma av onsdagens partiledardebatt.
HÅRDA TAG. Åtgärder mot gängkriminalitet och otrygghet i bostadsområden blir valrörelsens stora fråga att döma av onsdagens partiledardebatt.Bild:Claudio Bresciani

Det är en av väljarnas mest prioriterade frågor, och förmodligen den mest misskötta hittills. Och det är ett område som i huvudsak är statens ansvar. Detta till skillnad från en annan fråga som väljarna prioriterar, sjukvården - där finns stora framtidsutmaningar av organisatorisk karaktär där varje vettig politiker medger, åtminstone i enrum, att det saknas enkla svar.

Det skulle vara väljarförakt att inte ta trygghetsfrågorna på stort allvar, särskilt mot bakgrund av uppmärksammade våldsdåd den senaste tiden kopplade till organiserad brottslighet.

För varje debattör skedde en upptrappning av ordvalen: ”Det är en fruktansvärd utveckling som jag är fast besluten att vända.” (Löfven) ”Gängkriminaliteten griper nu tag om förorter och städer” och ”staten måste återta kontrollen.” (Kristersson) ”Sverigedemokraterna förklarar härmed krig mot den organiserade brottsligheten.” (Åkesson)

Ulf Kristersson använde också ordet ”krig” och Stefan Löfven uteslöt efter debatten inte den åtgärd som Jimmie Åkesson framkastade, att använda militär mot den värsta kriminaliteten. (Stefan Löfvens uttalande tillrättalades dock senare av justitieminister Morgan Johansson.)

Mot detta stod Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin. Hon kritiserade de stora partiernas ämnesval: ”Om vi inte kan beskriva en framtid att längta till blir det i stället rädslan för framtiden som styr samhällsutvecklingen.”

Hon var också orolig för att vi är ”så fixerade vid de lokala molnen att vi inte ser den globala storm som tornar upp sig vid horisonten.”

Om hon syftar på att debatten bara tycks klara en enda fråga i taget, då har hon rätt. Likaså om hon tänker på att politiken inte orkar med flera perspektiv samtidigt, att det blir omöjligt att se de positiva saker som händer runt om i världen, exempelvis det ökade välståndet.

Men hennes resonemang hade inte fungerat om hon hade varit ledare för ett stort parti. Den som gör anspråk på att leda en regering kan inte strunta i de frågor som breda väljargrupper bekymrar sig för, särskilt inte som dessa brister är högst reella.

Som språkrör gör hon ändå helt rätt. För även om de flesta väljare i första rummet knappast tänker på miljöpolitik eller biståndsfrågor när valet närmar sig – så gör säkert de potentiella MP-sympatisörerna det. Och det är de som ska hjälpa partiet att klara riksdagsspärren.

Isabella Lövin – det är mest hon av språkrören som syns nu för tiden – har inte bara ett egenintresse av att distansera sig från det andra regeringspartiet. Hennes uttalanden kan passa S.

När sprickan väl är ett faktum blir det lättare för Socialdemokraterna att skruva upp sin retorik i migrationspolitiken, något som både Magdalena Andersson och Ardalan Shekarabi redan har gjort. På samma sätt är det med den bredare debatten om ”hårda tag”.

Alliansen var mer enig i sakpolitiken än på länge, även om centerledaren Annie Lööf än en gång svarade på ett annat sätt än Ulf Kristersson om hur en alliansregering ska kunna styra. Men hennes besked om att hon inte stöder regeringens förslag om hur ensamkommande som fått avslag ska få stanna var tydligt, även om hon har en annan motivering än andra allianspartier. Det tyder på en vilja att inte återigen låta migrationsrelaterade frågor skilja de fyra åt.

Jimmie Åkessons hårda ord mot Ulf Kristersson, att denne ”i allra högsta grad bär ansvar för hur det ser ut i vårt land i dag”, tyder på att SD vill distansera sig från uppfattningen att det skulle utgöra ett stödparti till alliansen.

När SD tycks vilja göra allvar av sin potentiella vågmästarroll är det dags för Stefan Löfven att svara på frågor om regeringsbildningen. Åtminstone om han själv skamlöst tänker fortsätta att antyda, som han gjorde i ett replikskifte med Annie Lööf, att det bara är alliansen som skulle behöva förhålla sig till Sverigedemokraterna.

Den ökande distansen till koalitionspartnern MP gör att S ytterligare kan skärpa de migrationspolitiska utspelen. Varför ska då Stefan Löfven vara fredad från frågan om vilket förhållande han tänker sig till SD?

Innehåll från InnofactorAnnons

Mer säkra och digitala arbetssätt för JOAB i molnet

Inför verkstadsföretaget JOABs tillväxtsatsning var det ett strategiskt vägval att övergå till en modern molnbaserad IT-lösning. Med stort fokus på säkerhet har JOAB skapat en effektiv och skalbar IT-miljö, med nya möjligheter att skapa digital tjänsteutveckling. 

JOAB utvecklar innovativa lösningar för transportbranschen. Företaget erbjuder alltifrån tillverkning och montering till eftermarknad och anses vara en av de ledande inom påbyggnadsbranschen för lastbilar i Norden.

Redan 2018 började JOAB sin digitaliseringsresa. Många av arbetssätten byggde då på manuella rutiner, men i takt med att företaget växte ökade behoven av smartare, mer digitala arbetssätt. Att flytta sin IT-infrastruktur till molnet blev en väg att skala verksamheten i linje med ledningens tillväxtambitioner. För IT innebar det högre krav på effektivitet och automation för att kunna leverera fortsatt hög kvalitet. 

– Vår tidigare miljö var en ”90-talslösning”, med gamla strukturer och utan mobil åtkomst. Genom att dra fördel av ny säker molnteknik med Microsoft 365, Azure och Power Platform skapar vi helt nya möjligheter för innovation, både för kunder och internt, säger Pär Persson IT- och Digitaliseringschef på JOAB.

JOABs nya verktygslåda för digitaliseringen 

Den initiala investeringen är tagen och JOAB har nu ett ramverk på plats som kan kommunicera digitalt hela vägen från slutkund in till affärssystemet, som fortfarande ligger on-prem. 

– Vi kan idag skapa appar och BI-rapporter som kombinerar data från on-prem med externa publika data samt den data som våra kunder eller leverantörer kan erbjuda. Allt under samma tak, med mobil access och säkerheten redan löst.

För verksamheten innebär satsningen att JOAB har fått tillgång till en stor digitaliseringsverktygslåda som bidrar till att öka affärsvärdet och konkurrenskraften i den fortsatta tillväxten. 

Alecta har liknande erfarenhet, läs gärna mer här 

Cybersecurity ett prioriterat fokusområde för ledningen

För ledningen var det särskilt viktigt att hantera den otrygghet som ökningen av IT-säkerhetshot innebär. 

– Styrelsen gav oss i företagsledningen uppdraget att prioritera cybersecurity som fokusområde. För oss har det varit viktigt att påvisa mätbarhet och utvärdera vårt säkerhetsarbete. Sedan tre år tillbaka har vi årliga genomgångar med styrelsen för att följa upp förflyttningen och kvaliteten på IT-säkerheten. Målet är att hela tiden höja säkerhetsnivån genom att bli bättre på att förstå vad som ger mest effekt, var de största säkerhetsriskerna finns och hur exponerat JOAB är för olika typer av hot, säger Peter Olsson VD på JOAB.

Uppföljningen är ett led i att prioritera bland olika åtgärdspunkter och förslag. För en konsekvent och målmedveten uppföljning har IT-avdelningen valt att bland annat använda Microsoft Secure Score i Azure som stöd. 

– Det hjälper oss att se till att vi upprätthåller den säkerhetsnivå som är rätt för oss. Till exempel har införandet av MFA, multifaktorautentisering, visat sig vara det som enskilt höjt säkerheten mest. Genom att säkerställa inloggningen med så kallad conditional access via certifierade enheter blir det både enklare för användaren och mer säkert. Även spårbarheten har ökat och incidenterna minskar, konstaterar Pär Persson.

Vägledning av extern expertis viktig för att lyckas på molnresan

Vägen till molnet var ett stort steg för JOAB och något av det viktigaste i början var att sätta upp infrastrukturen enligt best practice, att städa i AD (Active Directory) och säkerställa en stabil drift i övergången till den nya miljön. Lägg där till behovet att skapa förutsättningar för styrning, governance och god kostnadskontroll för ledningen.

JOAB insåg redan tidigt behovet av expertkompetens i flytten från traditionell on-prem till en modern molnmiljö.

– Vi ville göra den här förändringen på rätt sätt och inte vara försökskaniner i den här förändringen. Vi sökte därför efter en erfaren IT-partner som kunde vägleda oss på molnresan. Valet föll på Innofactor. De har gjort det förr och har en hög teknisk kompetens inom hela Microsofts ekosystem inklusive säkerhet. De hjälper oss att landa i en effektiv lösning som passar JOAB, berättar Pär.

IT en viktig länk för verksamheten 

Innofactors experter är idag en viktig del i JOABs IT-team. De uppskattas för sin tillgänglighet och kunskap om digitalisering med modern teknik och säkra molntjänster som hävstång. 

En annan viktig framgångsnyckel i förändringsarbetet är IT-teamets nära samarbetet med verksamheten. Genom att lyssna och förstå hur det fungerar idag, vilka behoven är och våga fråga ”varför”, bygger Pär och hans team förtroende för transformationen.

– För att kunna skapa legitimitet och förankring behöver vi på IT synas ute i organisationen och lära känna alla kollegor. Jag vill förstå våra utmaningar så att vi tillsammans kan hitta sätt att jobba smartare. Det är så jag gillar att jobba! Att ”tänka runt hörnet” som en tidigare kollega uttryckte det, blir ett sätt att fånga detaljerna som leder till nya utvecklingsmöjligheter. 

Nästa steg 

Nu tar JOAB nästa steg tillsammans med Innofactor för att erbjuda fler digitala tjänster som skapar mervärde och ökar konkurrenskraften.

– Bland annat ser vi flera spännande möjligheter öppna upp sig med Power Platform. En framtidsvision är att skapa en mer transparent och kvalitetssäker serviceprocess med digitala servicehandböcker för våra partnerverkstäder och kunder. Det skulle ge oss möjligheten att kunna erbjuda en mer prediktiv service, säger Pär.

Ytterligare ett område är att på sikt erbjuda yrkesarbetare ett JOAB-ID med säker access från mobilen till ett nytt molnbaserat intranät. En viktig pusselbit för att öka känslan av delaktighet och främja samverkan inom bolaget.

Om Molntjänster:

Molntjänster har blivit ryggraden i digitaliseringen, stommen i många organisationer. En modern miljö och molnbaserade säkerhetslösningar möjliggör snabbare utveckling. Med tillgång till realtidsdata i molnet skapas också bättre förutsättningar för analys och affärskritiska beslut, samt snabbare, mer effektiv och säker sjösättning av nya smarta lösningar som gynnar både medarbetare och kunder.

 Läs mer på https://www.innofactor.com/se/aktuellt/cloud-infra-di

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Innofactor och ej en artikel av Dagens industri

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera