1515
Annons

Tobias Wikström: Politikerna måste ta itu med skuggsamhället

LEDARE. Rättegången mot Rakhmat Akilov är snart över. Ett ohyggligt brott summeras, målsägare har berättat om sitt lidande, man ryser av bilderna och detaljerna.

PAPPERSLÖS. SVT:s Janne Josefsson talar med ”Darius”, som lever utan tillstånd i Sverige. Han berättade i ”Uppdrag granskning” om sin tidigare vän Rakhmat Akilov.
PAPPERSLÖS. SVT:s Janne Josefsson talar med ”Darius”, som lever utan tillstånd i Sverige. Han berättade i ”Uppdrag granskning” om sin tidigare vän Rakhmat Akilov.Bild:SVT

Förundersökningen har också gett en inblick i Rakhmat Akilovs tre år i Sverige. Hur han på kort tid radikaliserades och försökte ta sig till Syrien för att ansluta sig till IS.

Lika intressant är bilden av hans vardagsliv i Sverige. Det är en unik och systematisk genomgång av livet i det skuggsamhälle som nästan aldrig kommer till allmän kännedom – utom i detta fall där det har skett en polisutredning med beslag, vittnesförhör, telefonlistor etc.

SVT:s ”Uppdrag granskning” skildrade detta i onsdags. Rakhmat Akilov lyckades skaffa sig ett intyg om en anställning och fick på så sätt en skattsedel. Denna lånade han ut till en kamrat som därmed kunde jobba i över ett år på ett etablerat hotell i Akilovs namn.

Rakhmat Akilov själv gick under jorden efter att han 2016 fick avslag på sitt uppehållstillstånd.

Helt enligt rutinerna lämnade Migrationsverket över ärendet till Polisen. I ärendet stod det dock fel namn. I stället för Rakhmat Akilov stod namnet på en känd uzbekisk musiker, vars namn Akilov hade använt sig av i början av tiden i Sverige. Det står också att utvisning ska ske till Iran, inte Uzbekistan.

Dessa häpnadsväckande felaktigheter spelar dock ingen roll eftersom ärendet inte var prioriterat och inte skulle föranleda någon aktiv åtgärd annat än registrering och formell efterlysning, enligt Patrik Engström, chef för Gränspolisen, som intervjuades i SVT.

Det skulle inte ha varit svårt för polisen att hitta Akilov eftersom han enligt SVT levde helt öppet, hans tidigare arbetsgivare visste var han bodde, hans juridiska ombud kände till var han fanns och uppger att hon skulle ha hjälpt till om hon hade fått frågan. Dessutom använde han sitt gamla mobilnummer.

I Sverige lever tiotusentals utan tillstånd. De måste arbeta och betala hyra, även om det inte sker i det reguljära samhället. Svenska myndigheter har försökt strypa möjligheterna till fusk på arbetsmarknaden. Den viktigaste anledningen är att det ska vara svårare att stanna kvar för den som inte har rätt till det, men oftast motiveras det med att människor inte ska fara illa på en svart arbetsmarknad.

Det ena politiska spåret har varit rut- och rotsystemen. Genom att göra det billigare att köpa tjänster vitt ska en svart marknad trängas undan. Detta har lyckats, åtminstone i människors sinnen. Andelen som skulle kunna tänka sig att köpa svart arbetskraft har minskat drastiskt på tio år. Att man anlitar hantverkare svart är helt enkelt inget man berättar för sina vänner längre; det har blivit skamligt.

Det andra spåret är ökad kontroll. Systemet med personalliggare ska hindra svart arbetskraft. Alla som arbetar på en byggarbetsplats, restaurang, frisersalong eller tvätteri måste logga in och när som helst kan myndigheterna komma och kontrollera.

I byggbranschen är detta ansvar strikt. Det är fastighetsägarens (byggherren) ansvar att upprätthålla systemet, och tanken är att man inte ska kunna skylla på någon annan. Reglerna gäller inte den som låter utföra arbete på sin egen bostad och inte heller mindre belopp. Ansvaret kan också överlåtas till en totalentreprenör.

Det här kontrollsystemet försämrar förutsättningarna för svartarbete i Sverige, men det förekommer givetvis fortfarande i stor utsträckning. För den utsatta gruppen papperslösa är detta den enda möjligheten att arbeta.

Även Rakhmat Akilov hade enligt egen utsago utfört byggarbete svart under en tid, vilket har uppmärksammats eftersom de aktuella husen ägs av komikern Özz Nûjen och hans syster. Han uppgav i SVT att han inte kände till omständigheterna runt renoveringsarbetet.

Svartjobb upptäcks sällan, särskilt inte när det sker mellan privatpersoner. Det är riskfritt om inte uppgifterna kommer fram i ett annat sammanhang, som en brottsutredning.

Rakhmat Akilovs tid i Sverige visar hur skuggsamhället kan fortleva. Det underlättas av en poliskår som är arbetstyngd och som måste arbeta under dubbel signalgivning (politikerna säger att ett ”nej är ett nej” medan skolpersonal instrueras att skydda elever från polisen). Ett skuggsamhälle måste också finansieras. Till det bidrar kriminell verksamhet. Och skrupelfria företag. Men också privatpersoner som köper svarta tjänster.


Innehåll från Advokatfirman DLA PiperAnnons

Cyberattacker, eller "when the shit hits the fan” – Hur ska du agera?

Cyberattacker har idag blivit ett konkret hot för alla företag. Samtidigt har du som företagare ofta en skyldighet, på grund av regelverk i olika länder och sektorer, att utreda vad som har hänt och vidta åtgärder. Om detta inte görs på rätt sätt kan det leda till omfattande sanktioner, skadestånd och badwill.

– En trend är att hackare i allt högre grad än tidigare inte bara använder affärskritisk information utan även personuppgifter som ett påtryckningsmedel i samband med de utpressningskrav som framställs. Ofta har de redan innan det drabbade företaget märkt attacken varit inne och hämtat ut känslig data, säger Arthur Csatho, Advokat specialiserad inom försäkringsrätt på DLA Piper.

Tack vare internationalisering och digitalisering lagrar företag alltmer personuppgifter om personer i olika länder. Samtidigt tillkommer fler komplexa regelkrav globalt och inom olika sektorer som företag måste förhålla sig till, som exempelvis GDPR som specifikt skyddar personuppgifter.

– När en cyberattack sker kan du inte luta dig tillbaka och låta polisen utreda vad som hänt, du måste själv agera och utreda det inträffade. Dessutom kräver GDPR och liknande regelverk utanför EU att du ska ha en organisation som är byggd för att skydda personuppgifter. Sammanfattningsvis finns det både skyldigheter kopplade till att försöka förhindra attacker och skyldigheter kopplade till när en attack ändå sker, säger Jennie Nilsson, Advokat specialiserad inom dataskydd och informationssäkerhet på DLA Piper.

Cyberförsäkring viktigt i företagets skydd

I förberedelserna inför en eventuell cyberattack är det viktigt att se över sitt försäkringsskydd. Den vanliga företagsförsäkringen täcker sällan de avbrott, skadestånd och kostnader som uppstår vid cyberattacker. En fråga som har diskuterats är om cyberförsäkringar exempelvis kan täcka sanktionsavgifter kopplade till GDPR som i många fall kan bli väldigt kostsamma.

– Företag bör verkligen säkerställa att avtal med olika samarbetspartners och försäkringsvillkor ger det skydd de vill ha vid en cyberattack. En cyberförsäkring som utöver att täcka kostnader för själva attacken, även erbjuder assistans och experthjälp i de länder man verkar i för att kunna detektera och praktiskt hantera en väldigt jobbig situation, är ofta bra att ha, berättar Arthur Csatho.

DLA Piper bistår företag med både det förebyggande arbetet, att exempelvis strukturera upp verksamheten samt dokumentera hur detta ser ut, och när attacken väl har skett. 

– Vi är en global advokatbyrå och kan snabbt analysera vad företaget behöver göra i respektive land där verksamheten har påverkats. Hos oss får företaget en kontakt, oavsett hur många länder de har verksamhet i. Vi stöttar bland annat med att se över de avtal som finns, hur de reglerar ansvar och vilka anmälningsplikter företaget behöver förhålla sig till mot exempelvis myndigheter. När en attack sker är situationen mycket hektisk, och då kan det vara skönt att ha en global samarbetspartner som vet vad som behöver göras, säger Jennie Nilsson. 

Om DLA Piper

Vid Sergels torg, med utsikt mot konstnären Edvin Öhrströms glödande glaspelare Kristall, har den globala advokatbyrån DLA Piper sitt stockholmskontor sedan i början av 2021. Byggnaden är miljöcertifierad enligt de högsta krav som finns på marknaden. Advokatbyrån DLA Piper erbjuder rådgivning inom affärsjuridikens alla områden. Byrån har de senaste åren haft en stark tillväxt och i dag finns drygt 200 medarbetare på kontoret i Stockholm. Med verksamhet i över 40 länder räknas DLA Piper till en av världens främsta advokatbyråer. 

www.dlapiper.se 

Mer från Advokatfirman DLA Piper

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman DLA Piper och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?