ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Tobias Wikström: Politikerna måste ta itu med skuggsamhället

  • PAPPERSLÖS. SVT:s Janne Josefsson talar med ”Darius”, som lever utan tillstånd i Sverige. Han berättade i ”Uppdrag granskning” om sin tidigare vän Rakhmat Akilov. Foto: SVT

LEDARE. Rättegången mot Rakhmat Akilov är snart över. Ett ohyggligt brott summeras, målsägare har berättat om sitt lidande, man ryser av bilderna och detaljerna.

Förundersökningen har också gett en inblick i Rakhmat Akilovs tre år i Sverige. Hur han på kort tid radikaliserades och försökte ta sig till Syrien för att ansluta sig till IS.

Lika intressant är bilden av hans vardagsliv i Sverige. Det är en unik och systematisk genomgång av livet i det skuggsamhälle som nästan aldrig kommer till allmän kännedom – utom i detta fall där det har skett en polisutredning med beslag, vittnesförhör, telefonlistor etc.

SVT:s ”Uppdrag granskning” skildrade detta i onsdags. Rakhmat Akilov lyckades skaffa sig ett intyg om en anställning och fick på så sätt en skattsedel. Denna lånade han ut till en kamrat som därmed kunde jobba i över ett år på ett etablerat hotell i Akilovs namn.

Rakhmat Akilov själv gick under jorden efter att han 2016 fick avslag på sitt uppehållstillstånd.

Helt enligt rutinerna lämnade Migrationsverket över ärendet till Polisen. I ärendet stod det dock fel namn. I stället för Rakhmat Akilov stod namnet på en känd uzbekisk musiker, vars namn Akilov hade använt sig av i början av tiden i Sverige. Det står också att utvisning ska ske till Iran, inte Uzbekistan.

Dessa häpnadsväckande felaktigheter spelar dock ingen roll eftersom ärendet inte var prioriterat och inte skulle föranleda någon aktiv åtgärd annat än registrering och formell efterlysning, enligt Patrik Engström, chef för Gränspolisen, som intervjuades i SVT.

Det skulle inte ha varit svårt för polisen att hitta Akilov eftersom han enligt SVT levde helt öppet, hans tidigare arbetsgivare visste var han bodde, hans juridiska ombud kände till var han fanns och uppger att hon skulle ha hjälpt till om hon hade fått frågan. Dessutom använde han sitt gamla mobilnummer.

I Sverige lever tiotusentals utan tillstånd. De måste arbeta och betala hyra, även om det inte sker i det reguljära samhället. Svenska myndigheter har försökt strypa möjligheterna till fusk på arbetsmarknaden. Den viktigaste anledningen är att det ska vara svårare att stanna kvar för den som inte har rätt till det, men oftast motiveras det med att människor inte ska fara illa på en svart arbetsmarknad.

Det ena politiska spåret har varit rut- och rotsystemen. Genom att göra det billigare att köpa tjänster vitt ska en svart marknad trängas undan. Detta har lyckats, åtminstone i människors sinnen. Andelen som skulle kunna tänka sig att köpa svart arbetskraft har minskat drastiskt på tio år. Att man anlitar hantverkare svart är helt enkelt inget man berättar för sina vänner längre; det har blivit skamligt.

Det andra spåret är ökad kontroll. Systemet med personalliggare ska hindra svart arbetskraft. Alla som arbetar på en byggarbetsplats, restaurang, frisersalong eller tvätteri måste logga in och när som helst kan myndigheterna komma och kontrollera.

I byggbranschen är detta ansvar strikt. Det är fastighetsägarens (byggherren) ansvar att upprätthålla systemet, och tanken är att man inte ska kunna skylla på någon annan. Reglerna gäller inte den som låter utföra arbete på sin egen bostad och inte heller mindre belopp. Ansvaret kan också överlåtas till en totalentreprenör.

Det här kontrollsystemet försämrar förutsättningarna för svartarbete i Sverige, men det förekommer givetvis fortfarande i stor utsträckning. För den utsatta gruppen papperslösa är detta den enda möjligheten att arbeta.

Även Rakhmat Akilov hade enligt egen utsago utfört byggarbete svart under en tid, vilket har uppmärksammats eftersom de aktuella husen ägs av komikern Özz Nûjen och hans syster. Han uppgav i SVT att han inte kände till omständigheterna runt renoveringsarbetet.

Svartjobb upptäcks sällan, särskilt inte när det sker mellan privatpersoner. Det är riskfritt om inte uppgifterna kommer fram i ett annat sammanhang, som en brottsutredning.

Rakhmat Akilovs tid i Sverige visar hur skuggsamhället kan fortleva. Det underlättas av en poliskår som är arbetstyngd och som måste arbeta under dubbel signalgivning (politikerna säger att ett ”nej är ett nej” medan skolpersonal instrueras att skydda elever från polisen). Ett skuggsamhälle måste också finansieras. Till det bidrar kriminell verksamhet. Och skrupelfria företag. Men också privatpersoner som köper svarta tjänster.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer