Tobias Wikström: Nödvändigt hålla ned sjukskrivningstalen

LEDARE. Sjukskrivningarna minskar, men måste minska ännu mer. Sjukskrivningarna är fler i Sverige än i andra länder. Det är stor skillnad mellan kvinnor och män. Och mellan olika regioner.

SÄTT PRESS. Socialminister Annika Strandhäll gör rätt i att sätta tydliga mål gentemot Försäkringskassan. Sjukskrivningarna måste minska i ett av världens friskaste länder.
SÄTT PRESS. Socialminister Annika Strandhäll gör rätt i att sätta tydliga mål gentemot Försäkringskassan. Sjukskrivningarna måste minska i ett av världens friskaste länder.Bild:TT

Men åtgärder för att vända utvecklingen är något kontroversiellt, att döma av mediebilden. I måndags rapporterade Sveriges Radio om att allt fler överklagar avslag om sjukpenning. Att det är Försäkringskassan som gör fel mot de enskilda låg som ett raster över inslaget och den efterföljande debatten med socialminister Annika Strandhäll (S).

Ofta handlar reportagen om någon som har haft en allvarlig diagnos, följt av ordvändningar i stil med ”trots läkarintyg fick han avslag”.

Det är svårt att inte beröras av de berättelser som förmedlas. Samtidigt är det regelmässigt en sak som utelämnas.

Den viktigaste komponenten i en sjukskrivningsprocess är nämligen läkarintyget. Det talas sällan om kvaliteten på dessa. Jan Lidhard, mångårig tjänsteman på Finansdepartementet, skrev i fredags på Di Debatt om just detta. Han pekade på att läkare är sårbara för påverkan från sina patienter och att innehållet i läkarintygen i en stor del av fallen ”är högst diskutabelt”. Med andra ord, att läkaren förordar sjukskrivning fast det inte är befogat eller det bästa för patienten.

Men det är lätt att tänka sig även motsatt problem, att läkarintyg är så bristfälliga att det minskar möjligheten till sjukskrivning fast det skulle vara befogat. I värsta fall har läkaren gett sken av att läkarintyget kommer att leda till sjukskrivning när utgången i själva verket är ytterst osäker.

Så vad står i läkarintyget? Finns där en grund för att konstatera 100 procents arbetsoförmåga? Det får man aldrig veta i rapporteringen. Däremot läggs stor vikt vid den ursprungliga diagnosen, som cancer eller stroke, trots att detta inte säger någonting om vilken arbetsförmåga en person har flera år efteråt.

Sjukskrivningsfrågan är för viktig för att styras av anekdotisk medierapportering. Och den är egentligen för betydelsefull för att hanteras av politiker. Men det är nödvändigt att regeringen sätter upp kvantitativa mål. Det nuvarande målet är att det så kallade sjukpenningtalet ska ned till samma nivå som 2013, nämligen nio dagar per år i snitt.

Om det hade varit en försäkring, och premierna och utbetalningarna motsvarat varandra – då hade politikerna kunnat ta ett steg tillbaka. Men nu är den i allt väsentligt en bidragsform bland andra bidrag. Därför bör regeringen tydligare stå för sitt kvantitativa mål, och våga tala om orimligheten att ett av världens rikaste och hälsosammaste länder, där medellivslängden är kraftigt stigande, har högre sjukskrivningssiffror än på 1980-talet.

Just nu diskuteras rehabiliteringskedjan, som betecknar sjukskrivningens faser. Där kan man komma till läget att man måste ta ett annat arbete än det man är sjukskriven från. Det kallas ”ett normalt förekommande arbete”, men i debatten har det kallats hittepå-arbete, bland annat av LO-TCO Rättsskydd, fackets egen juridiska byrå.

Som om det inte finns möjlighet till yrkesbyte när det är brinnande högkonjunktur. Om man har arbetsförmåga men inte kan gå tillbaka till just sitt gamla jobb så finns det givetvis andra jobb att söka.

S–MP-regeringen avskaffade den bortre tidsgränsen på 2,5 år, vilket var olyckligt eftersom denna gräns tvingade alla inblandade, den sjukskrivna, Försäkringskassan, sjukvården och arbetsgivarna att i tid göra något åt den situation som arbetsoförmågan bestod i.

I valrörelsen använde Socialdemokraterna flitigt ordet ”stupstock” – naturligtvis i samma överförda betydelse som i förhandlingssammanhang, alltså tidsgräns. Men ordet handlar bokstavligen om ett offentligt skam- och spöstraff och också om en konstruktion för avrättning. Politiker som använder sådana ord om ett av de känsligaste politikområdena tar på sig ett stort ansvar.

Nyligen gjorde allianspartierna och Sverigedemokraterna ett tillkännagivande i riksdagen om att en bortre tidsgräns skulle återinföras. Annika Strandhäll kallade detta ”absurt”.

Men tidsgränsen innebar inte att någon lämnades vind för våg. Man flyttades över till Arbetsförmedlingen, och om det inte lyckades kunde man komma tillbaka till sjukförsäkringen. Och den som hade varaktig arbetsoförmåga kunde då liksom nu få sjukersättning (förtidspension).

Det som är absurt är att någon ska gå i sjukskrivning år efter år utan att få hjälp att komma tillbaka i jobb.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?