ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Valet 2018

Tobias Wikström: Lägg ned idéerna om en ny bankskatt

  • SKATTEHÖJARE. Socialdemokraterna vill gå till val på höjda skatter, som ska betalas av någon annan, som ännu inte är utformade, som ska dra in några få miljarder och vars negativa konsekvenser Magdalena Andersson talar tyst om. Foto: JONAS ENG

LEDARE. Så kom då en ”precisering” av vad Socialdemokraterna menar med att de rika ska betala mer i skatt – en plågsamt otydlig och utdragen del av SVT-utfrågningen av Stefan Löfven i tisdags. På torsdagsmorgonen meddelade Magdalena Andersson att partiet vill ha en bankskatt samt en höjd kapitalinkomstskatt.

Uppenbarligen ser Socialdemokraterna en potential i linjen att höja skatterna för ”någon annan”, alltså ”de allra rikaste” och bankerna. Men argumentationen är ojämn.

Tidvis talar partiet om rättvisa och ökad legitimitet i skattesystemet. Men minst lika ofta handlar det om ”tillskott till statskassan”, att pengarna behövs för en välfärd som går på knäna. Detta sista sätt att resonera haltar. Om ökade inkomster till välfärden är överordnat, varför i så fall sänka skatten för pensionärer med 4 miljarder kronor? Och varför råskäller Socialdemokraterna på att Moderaterna vill höja de lägsta momssatserna med 2 procentenheter? Det skulle onekligen ge ökade statsinkomster från en stabil skattebas.

Skattepaketets innehåll avslöjar att det mest är avsett för bruk i valrörelsen. Det är fortfarande oklart hur en höjd kapitalskatt ska utformas (annat än att den ska dra in 1–2 miljarder kronor), likaså hur den flera gånger sågade idén om bankskatt ska kunna återkomma. Det är tydligt att Magdalena Andersson vill försöka lugna beslutsfattare i finansvärlden, eftersom hon tydligt säger att det inte är fråga om förmögenhetsskatt, inte arvsskatt, inte fastighetsskatt och inte höjd reavinstskatt.

Gentemot allmänheten ska partiet däremot framstå som en kraftfull motkraft till de allra rikaste.

Socialdemokraterna har talat om den här typen av skatter länge. Det går därför inte att lita på att Socialdemokraterna ”egentligen” inte vill genomföra dessa skattehöjningar. Det som talar emot dessa skatter är därför snarast det parlamentariska läget – att andra partier i slutänden kan sätta stopp för idéerna.

När det gäller de höjda kapitalskatterna nämner Magdalena Andersson att alla kapitalinkomster inte beskattas med 30 procent. Skatten på vinster och utdelningar från onoterade innehav är till exempel 5 procentenheter lägre. Hon hade kunnat tillägga att lågbeskattad utdelning i fåmansföretag beskattas med 20 procent. Det finns en anledning till dessa lägre skattesatser. Den svenska kapitalskattesatsen är hög i internationell jämförelse, och nivån är känslig eftersom det handlar om entreprenörer och finansiärer som tar risk.

Vi är öppna för olika tillvägagångssätt, säger Magdalena Andersson. Det är synnerligen vagt med tanke på att hon förfogar över ett helt finansdepartement – metoderna borde väl ha varit utarbetade vid det här laget?

Magdalena Andersson pekar på att kapitalinkomsterna för den rikaste procenten har trefaldigats mellan 1995 och 2015. Och att snittskatten på dessa inkomster är 28 procent, vilket hon tycker är för lågt.

Men varför redovisar hon inte hur mycket mer skatt som staten redan har fått in för att dessa personer har varit framgångsrika? Varför resonerar hon inte vad som händer med dessa skatteinkomster om skatten höjs? Då kanske dessa personer inte längre skaffar sig kapitalinkomster på denna nivå.

I det här fallet är det tydligt att höjd skatt inte alltid leder till högre skatteinkomster för staten, snarare tvärtom. Ett negativt samband som inte passar in i socialdemokratisk valretorik.

Bankskatten lades i byrålådan efter att regeringen till sist inte kunde blunda för att den skulle drabba tiotusentals företag som har finansiella produkter i sitt utbud, som leasing. I stället skulle avgiften till den statliga resolutionsreserven höjas. Höjningen blev sedan inte så stor som det först var tänkt.

Men Socialdemokraterna har inte lärt sig något av alla de hinder som bankskatteidén har stött på. Partiet har inte tagit konsekvenserna av den mest politiskt laddade huvudkontorsflytten på många år, Nordeas.

Magdalena Andersson tar till ett grovkalibrigt artilleri – nu i valrörelsen. Inte ens den som stöder kraftigt höjda skatter kan bli imponerad.

Socialdemokraterna säger sig vilja agera för minskade klyftor, men det man gör är att tillsätta en utredning om saken. Efter fyra år.

För ett parti som alltid har talat om jämlikhet har trovärdigheten gått förlorad.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer