1515

Tobias Wikström: Kinesiskt ägande bra för Sverige

LEDARE. Det är en skräll att Geely med sin grundare och ordförande Li Shufu tar över hela Christer Gardells innehav i börsnoterade AB Volvo. Men det är i så fall en logisk skräll. Det passar väl in i en mycket långsiktig strategi från stora delar av kinesiskt näringsliv att delta, inte bara följa efter, i den mest avancerade teknologiska innovation och omställning som har skett på många decennier.

Bild:TT

Vi bör välkomna att Geely är intresserat av AB Volvo VOLV B -1,24% Dagens utveckling , om inte annat för att jämföra med motsatsen – att Volvo Cars ägare skulle vara ointresserad av varumärkessystern. Följden av inträdet i AB Volvo kan mycket väl bli ett tätare samarbete och i framtiden gemensam teknikutveckling.

Det har gått 19 år sedan Ford Motor Company tog över ett skuldfritt Volvo Personvagnar för 50 miljarder kronor. Dagens industri gjorde direkt en specialbilaga om köpet – det var ändå en betydande bit av Sveriges kronjuvel som skulle bli utländskt. Jämförelser gjordes mellan Volvos grundare Assar Gabrielsson och Henry Ford - var de inte samma andas barn, med ideal som strävsamhet, arbetsamhet, idoghet och kvalitet? Och förutom att Ford växt sig betydligt större, så var de lika på så sätt att de var en viktig del av sina länders 1900-talshistoria och kvitto på amerikaners respektive svenskars kraftigt ökade välstånd.

Fordchefen Jacques Nasser myste tillsammans med Volvochefen Leif Johansson på en presskonferens i Göteborg: Volvo PV skulle göra fler lyxbilar, terränggående bilar och till och med lätta lastbilar.

Sedan vet vi hur det gick. I backspegeln (givetvis försedd med automatisk avbländningsfunktion om strålkastarljuset från de tio bakomliggande åren är alltför plågsamt) syns förluster och idémässig stagnation.

Så när Geely tog över Volvo Cars, som det numera oftast kallas, var det en lättnad. Att många undrade över både Geelys ägarkonstruktion och Li Shufus person var inte konstigt. Inte heller att varken strategi eller finansiering framstod som transparent.

Men nu, åtta år efteråt, ser vi att Volvo Cars med Geelys övertagande gick in i sitt lyckligaste skede på decennier.

För AB Volvo, det som blev kvar efter försäljningen av personbilarna 1999, blev det turbulenta år. Fusionen med Scania fick nej i ett av de konstigaste beslut i konkurrensärenden som EU-kommissionen har fattat. Några år senare gick Christer Gardell med aktivistfonden Cevian in i AB Volvo. Bolaget städades upp, under tryck av Cevians cornerposition, på ett sätt som huvudägaren Industrivärden sannolikt inte hade mäktat med.

När nu Christer Gardell säger att bolaget lämnas över ”till en bra ägare” har han 20 miljarder skäl till detta, men det hindrar inte att han har rätt i sak.

Geely har uppenbarligen en ambition att gå vidare på sin elmotorstrategi. Den har präglat Volvo Cars sedan den kinesiska ägaren tog över. Geely är givetvis inte ensam om detta i bilvärlden, men det är långtifrån säkert att motsvarande strategi skulle ha kunnat drivas framåt på ett målmedvetet sätt under Fords ägarskap, snarare tvärtom.

Nu följer med säkerhet en nygammal debatt om aggressiva kinesiska maktambitioner. Tidigare i december ägnade The Economist ett nummer åt Kinas ”sharp power”. Det ska ses som en parallell till det omtalade begreppet ”soft power”, alltså att Kina på ett strategiskt sätt sprider sin världsbild. I sharp power ingår Kinas agerande i landets territoriella intressesfär, som Sydkinesiska sjön. Men här ingår tydligen också kinesiska direktinvesteringar, och här måste rimligen köpet av Volvo Cars ingå. Och köpet av den stora aktieposten i AB Volvo.

Idén om att Kinas ekonomiska expansion ska kunna stoppas är endast obetydligt mer begåvad än vänsterns attityd att globalisering är något som man kan vara för eller emot. Motståndet till kinesiska företagsköp bygger dessutom på att Kina inte kan tillföra någonting till västerländska företag. Kinabilden i väst vilar fortfarande på att landet tar sig fram med hjälp av sin höga tillväxt, en naturlig följd av det låga välstånd som delar av landet höjer upp sig ur. Missuppfattningen är att kinesiskt näringsliv mest består av fabriker med extremt låga arbetskraftskostnader.

I själva verket är Kina dominerande i utvecklingen mot energisnål och fossilfri teknik. Digitala jättar i Silicon Valley sänder numera sina anställda på studiebesök till Shenzhen. Och framför allt är kinesiska ägare, mitt i all sin bristande transparens, betydligt mer snabbfotade än västerländska industriföretag, låsta som de är i ägarstrukturer och handlingsförlamning inför världsutvecklingen.


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Så ska bostadsföretaget nå tuffa klimatmålet

En klimatneutral verksamhet – redan år 2030. Klimatmålet som Ikano Bostad satt upp är tufft men fullständigt nödvändigt, menar hållbarhetsstrategen Stina Viktorsson. 

– Om vi inte gör det här har vi ingen framtid som företag. Men vi klarar det inte själva utan behöver kroka arm med hela branschen. 

Vid kanten av Limhams kalkbrott i Malmö växer Elinegård fram – läs allt om områdesutvecklingen 

Inspirationen kommer från många håll; forskning, Agenda 2030, klimatrörelsen och Malmö. Staden vill bli först i Sverige med att bli klimatneutral och det ska man vara just 2030. Som en del i arbetet för att nå dit startades 2018 projektet LFM30. 

– Lokal Färdplan Malmö är ett initiativ som samlar bygg- och anläggningsbranschen i staden med målet att den ska vara klimatneutral till år 2030. Det har varit otroligt inspirerande att samarbeta med andra aktörer och framförallt att se vilka resultat det kan ge när vi jobbar tillsammans. Så vi beslöt oss helt enkelt för att vi vill nå samma mål för vår verksamhet, fast på en nationell nivå, säger Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad. 

Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.
Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.

Fyra områden identifierade

Processerna för att nå målet initierades 2019 och jobbet går, av nödvändighet, snabbt. 

– Arbetet kommer att innebära att vi jobbar på helt nya sätt, bland annat med en  hög grad av samarbete med andra aktörer och ”learning by doing” i dess mest konkreta form. Vi vet att vi vill och måste göra det här men hur vi ska göra det får vi ta reda på längs vägen, säger Stina.

Material, energi, transporter och avfall har identifierats som de områden med störst klimatpåverkan i verksamheten. Som ett första steg har klimatberäkningar införts för alla nya projekt. Beräkningen ligger till grund för arbetet med att minska klimatpåverkan genom att ändra hur man utformar nya bostäder och vilka material som används när man bygger.

– Att bygga nytt är en klimatbelastande process, det går inte att komma ifrån. Men genom att till exempel titta på nya material, minska spillet, använda energin smartare och använda mer miljövänliga transporter kan klimatpåverkan definitivt minskas. 

Pilotprojekt med småhus

Ett exempel på hur man som organisation lär längs vägen är det pilotprojekt som inletts i Elinegård utanför Malmö.  

– Innan 2025 ska vi byggstarta våra första helt klimatneutrala småhus. Men som ett led i att lära oss mer innan dess så har vi nu dragit igång ett projekt där målet är att minska klimatpåverkan från småhusen med 30 procent. Det blir en viktig möjlighet att testa nya kunskaper i praktiken, säger Stina. 

Stina Viktorsson understryker också, igen, vikten av samarbete för att det ska finnas en chans att nå klimatneutralitet 2030. 

– Det här är ingenting som vi kan klara på egen hand. Vi behöver dela erfarenheter och kunskap med andra och hitta nya sätt att arbeta tillsammans på, med allt från leverantörer och kollegor till kommuner. Vi måste helt enkelt kroka arm allihop för att få till den här förflyttningen. 

Att minska sin klimatpåverkan är en av Ikano Bostad viktigaste frågor att arbeta med framåt 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?