1515
Annons

Tobias Wikström: Inte en budget för landets utmaningar

LEDARE. En alltför stor stimulans mitt i den rådande högkonjunkturen. Det är kärnan i oppositionens kritik mot regeringens budgetproposition.

LUNTA. Finansminister Magdalena Andersson presenterade en budget utan strukturreformer, även om hon själv påstod motsatsen.
LUNTA. Finansminister Magdalena Andersson presenterade en budget utan strukturreformer, även om hon själv påstod motsatsen.Bild:Jesper Frisk

Budgetens stora problem är dock något annat än valfläsket. Det råder en total brist på åtgärder som kan möta framtidens problem, antingen det gäller utanförskapet på arbetsmarknaden eller bostadsbristen.

De som vill uppmärksamma långsiktiga utmaningar i ekonomin brukar tala om behovet av strukturreformer. Det är ett begrepp som saknar exakt definition – men när Magdalena Andersson kallade budgetens åtgärder just strukturreformer, då har hon kidnappat ordet.

Både under onsdagsmorgonens presskonferens och den påföljande riksdagsdebatten talade finansministern om strukturreformer på ett sätt hon inte gjort förut. När en journalist frågade vilka av hennes ”strukturreformer” som verkligen ändrar ekonomins funktionssätt svarade Magdalena Andersson: utbildningssatsningarna samt den nya avdragsrätten för fackavgifter. Det är en märklig etikettering.

I måndags gick Di igenom de strukturreformer som har genomförts de senaste 25 åren. Det har varit en stor skattereform, EU-medlemskapet, avregleringar, nytt pensionssystem, finanspolitiskt ramverk, industriavtalet, jobbskatteavdraget och ytterligare några stora beslut.

Dessa avgörande politiska förändringar skedde under majoritetsregeringar eller minoritetsregeringar, under akut kris eller lugna omständigheter. Men gemensamt var att de svarade mot stora behov och de genomfördes av målmedvetna politiker.

Sedan 2010, då regeringen Reinfeldt förlorade sin majoritet, har inga strukturreformer värda namnet ägt rum.

Men även nu finns stora behov. Den stora mängd asylsökande som kom 2015 är på väg ut på arbetsmarknaden. Alltför många har bristfälliga språkkunskaper, samtidigt som Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag (där hälften endast har nio års grundskola eller mindre) inte fungerar. Enligt Arbetsförmedlingen har två tredjedelar varken utbildning eller arbete nio månader efter att de två etableringsåren avslutats. Regeringen erkänner detta och nämner i budgeten att det ska införas en närvaroplikt för den som ingår i etableringsuppdraget, något som närmast får beskrivas som ett grundläggande krav och inte något som i sig kan väntas förbättra själva insatsen eller utfallet.

Det kräver nya sorters arbeten med lägre krav på produktivitet. Hur det ska gå till kan diskuteras, om det ska ske via arbetsmarknadens parter eller genom kraftigt utvidgade rut- och rotavdrag. Men något måste göras, och detta bortser regeringen från i budgeten.

Om inte detta kan lösas hamnar Sverige i ett allvarligt läge där utanförskapet kan ta sig uttryck i kraftigt ökad otrygghet och kriminalitet. Kanske inte i år eller under valåret, men på sikt.

Bostadsmarknaden har också ett skriande behov av reformer. Det handlar om det eftersatta bostadsbyggandet i allmänhet och i synnerhet om bristen på billiga bostäder som människor med låga inkomster kan efterfråga. Det handlar också om den usla rörligheten på bostadsmarknaden, en konsekvens av hyresregleringen och den höga flyttskatten för ägda bostäder. Och den generösa avdragsrätten för räntor.

Med tanke på dessa problem är det halsbrytande att kalla regeringens högst normala satsningar på utbildningsplatser för strukturreformer.

Ett av de diagram som Magdalena Andersson visade gällde den framtida demografin, att den andel av Sveriges invånare som inte är i arbetsför ålder kommer att öka kraftigt fram till 2025. Detta är en utveckling som det har talats mycket om, och därför är det värt att notera att regeringen inte heller här föreslår några förändringar. Den särskilda löneskatt på pensionärers arbetsinkomster som regeringen införde för några år sedan går i motsatt riktning.

Regeringen har inte bara presenterat en valbudget med tillfälliga stimulanser. Flera av åtgärderna ökar utgiftstrycket strukturellt. Dessutom höjer regeringen utgiftstaket kraftigt för de kommande åren.

Magdalena Andersson återkom gång på gång till att hon tog över en ekonomi med underskott och vände den till överskott. Det är ett uttryck för den politiska retorikens olidliga lätthet. Det är borgerliga regeringars fel och socialdemokratiska regeringars förtjänst att Sveriges ekonomi går dåligt respektive bra.

För i Magdalena Anderssons retorik finns inga konjunkturer, bara den egna politiken.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera