ANNONS:
Till Di.se

Tobias Wikström: Ingen ska säga att företagare har låg skatt

  • Vi har ingen aning om vilka innovationer som inte utvecklas. Därför bör företagarskatterna sänkas. Foto: Lasse Burell

LEDARE. Sverige har högst skatt för företagare bland 16 jämförbara konkurrentländer. Dagens industri rapporterade på tisdagen om en jämförelse som Svenskt Näringsliv låtit göra. Sverige har jämförts med sina grannländer och de stora ekonomierna i Europa och Nordamerika.

Resultatet är förskräckande tydligt. Sverige har en maximal ägarbeskattning på 55 procent både på utdelningar och på kapitalvinst. Den lägsta nivån ligger på 20 procent (lågbeskattad 3:12-utdelning).

I den politiska retoriken har det låtit som dessa 20 procent är för lågt. Magdalena Andersson ville höja den till 25 procent, och vid en första anblick låter det inte särskilt mycket. Men flera andra länder har en lägsta skattenivå på noll procent.

Svenskt Näringsliv har jämfört skattesatser, inte den totala beskattningen för företagare. Situationen är alltså ännu värre än den ser ut. Bolagsskatten på numera 20,6 procent ska också betalas.

Den svenska företagarbeskattningen är inte bara hög, den är också ologisk och innehåller bakvända incitament.

Den som har fått fart på ett startup-företag kommer att märka detta. Grundaren, som normalt är aktiv i bolaget, drabbas av en progressiv beskattning (20 procent inom ett visst gränsbelopp, och resten beskattas upp till 55 procent). Den externa investerare som har köpt in sig i bolaget betalar alltid 25 procent vid utdelning.

Från ett socialdemokratiskt perspektiv är detta helt i sin ordning. Där är normen att man är löntagare, medan den som tar ut utdelning från det bolag där man arbetar har gjort en skatteplanering. Utgångspunkten är därmed alltid den högsta marginalskatten för löneinkomster.

Men företagande är att ta risker. Därför ska det inte jämföras med löneinkomster (och skatten på lön bör för övrigt sänkas).

Alla jämförbara länder har lägre företagarskatter än Sverige. Hur kan vi kosta på oss en sådan politik?

I måndagens Di skrev forskarna Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi om sambandet mellan ett gott entreprenörsklimat och ökad produktivitet i hela ekonomin. Om näringslivet ska effektiviseras måste de gamla företagen få en skjuts av nya entreprenöriella innovationer.

Vi vet vilka innovativa företag som har vuxit i Sverige, senast är det Izettle som har fått ett kvitto på sin framgång. Men vilka företag är det som inte har uppstått? Vilka affärsidéer har aldrig prövats? Vilka startups blev aldrig startade?

Det är den frågan vi måste ha i bakhuvudet när vi tittar på de höga svenska företagarskatterna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies