1515
Annons

Tobias Wikström: Ingen ska säga att företagare har låg skatt

LEDARE. Sverige har högst skatt för företagare bland 16 jämförbara konkurrentländer. Dagens industri rapporterade på tisdagen om en jämförelse som Svenskt Näringsliv låtit göra. Sverige har jämförts med sina grannländer och de stora ekonomierna i Europa och Nordamerika.

Vi har ingen aning om
vilka innovationer som
inte utvecklas. Därför
bör företagarskatterna
sänkas.
Vi har ingen aning om vilka innovationer som inte utvecklas. Därför bör företagarskatterna sänkas.Bild:Lasse Burell

Resultatet är förskräckande tydligt. Sverige har en maximal ägarbeskattning på 55 procent både på utdelningar och på kapitalvinst. Den lägsta nivån ligger på 20 procent (lågbeskattad 3:12-utdelning).

I den politiska retoriken har det låtit som dessa 20 procent är för lågt. Magdalena Andersson ville höja den till 25 procent, och vid en första anblick låter det inte särskilt mycket. Men flera andra länder har en lägsta skattenivå på noll procent.

Svenskt Näringsliv har jämfört skattesatser, inte den totala beskattningen för företagare. Situationen är alltså ännu värre än den ser ut. Bolagsskatten på numera 20,6 procent ska också betalas.

Den svenska företagarbeskattningen är inte bara hög, den är också ologisk och innehåller bakvända incitament.

Den som har fått fart på ett startup-företag kommer att märka detta. Grundaren, som normalt är aktiv i bolaget, drabbas av en progressiv beskattning (20 procent inom ett visst gränsbelopp, och resten beskattas upp till 55 procent). Den externa investerare som har köpt in sig i bolaget betalar alltid 25 procent vid utdelning.

Från ett socialdemokratiskt perspektiv är detta helt i sin ordning. Där är normen att man är löntagare, medan den som tar ut utdelning från det bolag där man arbetar har gjort en skatteplanering. Utgångspunkten är därmed alltid den högsta marginalskatten för löneinkomster.

Men företagande är att ta risker. Därför ska det inte jämföras med löneinkomster (och skatten på lön bör för övrigt sänkas).

Alla jämförbara länder har lägre företagarskatter än Sverige. Hur kan vi kosta på oss en sådan politik?

I måndagens Di skrev forskarna Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi om sambandet mellan ett gott entreprenörsklimat och ökad produktivitet i hela ekonomin. Om näringslivet ska effektiviseras måste de gamla företagen få en skjuts av nya entreprenöriella innovationer.

Vi vet vilka innovativa företag som har vuxit i Sverige, senast är det Izettle som har fått ett kvitto på sin framgång. Men vilka företag är det som inte har uppstått? Vilka affärsidéer har aldrig prövats? Vilka startups blev aldrig startade?

Det är den frågan vi måste ha i bakhuvudet när vi tittar på de höga svenska företagarskatterna.


Innehåll från InuitAnnons

Cybersäkerhet en grundsten i framgångsrika organisationer

Cyberkriminalitet behöver inte innebära avancerad hackning genom algoritmer. Mer vanligt är relativt enkla metoder som att stjäla lösenord eller känslig information på darknet, via nätfiske eller genom att installera ett skadligt program på någons dator. 

– Det viktigaste är att skaffa sig riktigt bra grundläggande säkerhetsrutiner, säger Srilekha Veena Sankaran Product Specialist på ManageEngine.

Det pratas mycket om att metoderna för cyberattacker utvecklas snabbt. Men faktum är att de flesta cyberbrott beror på att välkända sårbarheter i den dagliga verksamheten underskattas eller försummas. De senaste årens ökade distansarbete är ett bra exempel, där nya krav på säkerhet inte alltid hunnits med.

Sex grundläggande säkerhetsåtgärder

– Säkerhet är inte något man inför en gång, utan arbetet måste pågå hela tiden. Här behövs en holistisk syn, säger Srilekha.

Grundläggande säkerhetsåtgärder som alla organisationer behöver vidta:

• strikta policys för behörigheter och lösenord

• multifaktorautentisering

• skydda priviligierade behörigheter i krypterade databaser

• övervakning av fjärranslutningar i realtid

• sårbarhetsskanning och patchning

• identifiering och stopp av misstänkta användaraktiviteter

Ta kontroll över kritiska resurser

Servrar, databaser, nätverksenheter och andra IT-system använder alla systemlösenord och är i regel tillgängliga för alla användare i ett team. Teammedlemmarna kan i sin tur dela med sig lösenord till andra medarbetare och konsulter när så krävs. Resultatet blir att lösenord finns lagrade lite här och där, i Excelark, på lösa lappar eller i någons huvud.

Ett sätt att komma till rätta med detta är Privileged Access Management (PAM) - för att skydda kritiska resurser och övervaka fjärrsessioner i realtid. Det gör det också möjligt till fler säkerhetshöjande åtgärder, som tidsbegränsade behörigheter och multifaktorautentisering.

– Vi ser ett ökat intresse för PAM-lösningar vilket beror på ökad förståelse för behovet av att skydda kritiska resurser och på så sätt minska organisationens risknivå, säger Erik Tjärnkvist, Produktchef hos ManageEngines svenska distributör Inuit.

Fakta:

ManageEngine har funnits i mer än 20 år och har hjälpt organisationer att hantera och säkra sin IT. Vår omfattande IT-drift och cybersäkerhetsprogramvara används av mer än 280 000 kunder i 190 länder, inklusive nio av tio Fortune 100-företag.

Inuit är ManageEngines partner och distributör i Sverige och har funnits där sedan starten med hög kompetens på ManageEngines lösningar och förenklar livet för kunder och partners.

Läs mer här 

 

Mer från Inuit

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inuit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?