ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Tobias Wikström: Fler åtgärder behövs för bättre bomarknad

  • VEM HAR RÅD ATT BO? Nyproducerade hyresrätter är för dyra. Och lånereglerna försvårar för unga att göra sitt första bostadsköp. Foto: Jonas Ekströmer/TT

LEDARE. Bolånetaket från 2010 fick effekt. De som drabbades av taket lånade mindre och köpte billigare bostäder, enligt en ny rapport från Finansinspektionen. Det vore märkligt om detta resultat inte skulle ha uppstått. Om man inte längre får låna mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde så måste man förstås anpassa sitt bostadsköp.

Räkna med att Finansinspektionen kommer att göra liknande utvärderingar av de två amorteringskraven som har införts, det senaste den 1 mars i år. Givetvis kommer dessa åtgärder att påverka nytagna lån, det är ju det som regleringen syftar till.

Problemet med vissa regler för bolån är inte att de får effekt på det som avses, utan att de också får oönskade bieffekter. I fallet med bolånetaket handlar det om att tröskeln att ta sig in på marknaden för ägda bostäder höjdes rejält. Om det skriver inte Finansinspektionen.

I fallet med amorteringskraven handlar det om den uppenbara risken att rörligheten påverkas negativt. Eftersom åtgärden endast gäller nya bolån bör en effekt bli att fler bor kvar i sin bostad ett tag till.

Det vore ett sundhetstecken om svenska folket fick en bättre amorteringskultur. Men det är tveksamt om detta ska uppnås med en reglering som griper in direkt i avtalssituationen mellan bank och låntagare.

Men systemet är tydligen inte vattentätt. På onsdagen rapporterade SvD att sex av åtta banker inte har följt amorteringskravet till punkt och pricka. Finansinspektionen har godtagit bankernas förklaringar och har sedan inte gjort några uppföljningar. Det låter underligt, särskilt som en talesperson för Fi säger att ”det här är ett typexempel på hur tillsyn fungerar när den fungerar som bäst”.

Finansinspektionens regelförändringar är de enda åtgärderna som statsmakterna har vidtagit på bostadsmarknaden på senare år, vid sidan av det tillfälliga slopandet av taket för uppskov med reavinst.

Rörligheten måste förbättras och människor måste ha råd att bo, men ytterst lite görs alltså. I påskhelgen sa bostadsminister Peter Eriksson (MP) i SvD att reavinstskatten bör sänkas. Hans företrädare på posten, Mehmet Kaplan (MP) sa samma sak, och blev snabbt tillrättavisad av finansminister Magdalena Andersson (S).

Paradoxalt kan det bidra till minskad rörlighet när just en bostadsminister tänker högt om sänkt reavinstskatt. Om människor uppfattar Peter Eriksson som trovärdig väntar de naturligtvis med att fundera på att sälja sin bostad tills reavinstskatten verkligen sänks.

Den mest näraliggande åtgärden för att kyla av bostadsmarknaden tycks politikerna sky. En nedtrappning av ränteavdraget skulle få ett tydligt signalvärde och är dessutom mer försvarbar än Finansinspektionens åtgärder. Ett nedjusterat ränteavdrag påverkar hela bostadsmarknaden och inte bara nya lån. Det kan inte vara ett självändamål att samtliga begränsningar enbart ska gälla nya investeringar.

Ett sänkt ränteavdrag kan antingen vägas upp av en sänkt reavinstskatt eller, om man vill göra det mer generationsneutralt, av sänkta inkomstskatter.

Trösklarna till bostadsmarknaden är för höga. Bolånetaket gör det svårt att köpa hus eller bostadsrätt. Det skärpta amorteringskravet leder till stora månadsutgifter för den som har en lägre lön i början av yrkeslivet. Nyproducerade hyresrätter har mycket hög hyra, samtidigt som gamla hyresrätter omsätts för lite, skyddade som de är av hyresregleringen.

Den stela bomarknaden borde vara det första området för politikerna att vilja reformera, men frågan är frånvarande i den breda debatten. Hyresregleringen kvarstår, äldre villaägare tycker sig inte tjäna på att flytta till något mindre, de som redan är inne på bostadsrättsmarknaden har det bra och har utlovats oförändrade villkor av politikerna, medan många som står utanför varken har råd att hyra eller möjligheter att köpa med de nya lånereglerna – som med precision har riktat in sig mot unga människor.

Politikerna bygger upp en enorm generationsskuld. Har vi råd med det?

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer