1515

Tobias Wikström: Fler åtgärder behövs för bättre bomarknad

LEDARE. Bolånetaket från 2010 fick effekt. De som drabbades av taket lånade mindre och köpte billigare bostäder, enligt en ny rapport från Finansinspektionen. Det vore märkligt om detta resultat inte skulle ha uppstått. Om man inte längre får låna mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde så måste man förstås anpassa sitt bostadsköp.

VEM HAR RÅD ATT BO? Nyproducerade hyresrätter är för dyra. Och lånereglerna försvårar för unga att göra sitt första bostadsköp.
VEM HAR RÅD ATT BO? Nyproducerade hyresrätter är för dyra. Och lånereglerna försvårar för unga att göra sitt första bostadsköp.Bild:Jonas Ekströmer/TT

Räkna med att Finansinspektionen kommer att göra liknande utvärderingar av de två amorteringskraven som har införts, det senaste den 1 mars i år. Givetvis kommer dessa åtgärder att påverka nytagna lån, det är ju det som regleringen syftar till.

Problemet med vissa regler för bolån är inte att de får effekt på det som avses, utan att de också får oönskade bieffekter. I fallet med bolånetaket handlar det om att tröskeln att ta sig in på marknaden för ägda bostäder höjdes rejält. Om det skriver inte Finansinspektionen.

I fallet med amorteringskraven handlar det om den uppenbara risken att rörligheten påverkas negativt. Eftersom åtgärden endast gäller nya bolån bör en effekt bli att fler bor kvar i sin bostad ett tag till.

Det vore ett sundhetstecken om svenska folket fick en bättre amorteringskultur. Men det är tveksamt om detta ska uppnås med en reglering som griper in direkt i avtalssituationen mellan bank och låntagare.

Men systemet är tydligen inte vattentätt. På onsdagen rapporterade SvD att sex av åtta banker inte har följt amorteringskravet till punkt och pricka. Finansinspektionen har godtagit bankernas förklaringar och har sedan inte gjort några uppföljningar. Det låter underligt, särskilt som en talesperson för Fi säger att ”det här är ett typexempel på hur tillsyn fungerar när den fungerar som bäst”.

Finansinspektionens regelförändringar är de enda åtgärderna som statsmakterna har vidtagit på bostadsmarknaden på senare år, vid sidan av det tillfälliga slopandet av taket för uppskov med reavinst.

Rörligheten måste förbättras och människor måste ha råd att bo, men ytterst lite görs alltså. I påskhelgen sa bostadsminister Peter Eriksson (MP) i SvD att reavinstskatten bör sänkas. Hans företrädare på posten, Mehmet Kaplan (MP) sa samma sak, och blev snabbt tillrättavisad av finansminister Magdalena Andersson (S).

Paradoxalt kan det bidra till minskad rörlighet när just en bostadsminister tänker högt om sänkt reavinstskatt. Om människor uppfattar Peter Eriksson som trovärdig väntar de naturligtvis med att fundera på att sälja sin bostad tills reavinstskatten verkligen sänks.

Den mest näraliggande åtgärden för att kyla av bostadsmarknaden tycks politikerna sky. En nedtrappning av ränteavdraget skulle få ett tydligt signalvärde och är dessutom mer försvarbar än Finansinspektionens åtgärder. Ett nedjusterat ränteavdrag påverkar hela bostadsmarknaden och inte bara nya lån. Det kan inte vara ett självändamål att samtliga begränsningar enbart ska gälla nya investeringar.

Ett sänkt ränteavdrag kan antingen vägas upp av en sänkt reavinstskatt eller, om man vill göra det mer generationsneutralt, av sänkta inkomstskatter.

Trösklarna till bostadsmarknaden är för höga. Bolånetaket gör det svårt att köpa hus eller bostadsrätt. Det skärpta amorteringskravet leder till stora månadsutgifter för den som har en lägre lön i början av yrkeslivet. Nyproducerade hyresrätter har mycket hög hyra, samtidigt som gamla hyresrätter omsätts för lite, skyddade som de är av hyresregleringen.

Den stela bomarknaden borde vara det första området för politikerna att vilja reformera, men frågan är frånvarande i den breda debatten. Hyresregleringen kvarstår, äldre villaägare tycker sig inte tjäna på att flytta till något mindre, de som redan är inne på bostadsrättsmarknaden har det bra och har utlovats oförändrade villkor av politikerna, medan många som står utanför varken har råd att hyra eller möjligheter att köpa med de nya lånereglerna – som med precision har riktat in sig mot unga människor.

Politikerna bygger upp en enorm generationsskuld. Har vi råd med det?


Innehåll från KIAAnnons

Målet: 100 procent laddbara bilar – redan 2024

Biltillverkaren Kia har fattat ett ambitiöst beslut – 2024 ska alla modeller som säljs i Sverige vara laddbara.

– I dag har Kia en laddbar försäljning på 77 procent, men vi nöjer oss inte med det. Vi fortsätter vår satsning på laddbart och år 2024 ska 100 procent av bilarna vi säljer i Sverige vara laddbara, säger Peter Himmer, vd Kia Sweden.

Kia EV6 – den nya generationens elbil 

Sedan 2013 har Kia lanserat åtta laddbara bilmodeller i Sverige och är idag marknadsledare på området.

Men företaget nöjer sig inte med det. Med en uttalad strategi och en vilja att skapa en laddbar rörelse där så många som möjligt ska kunna ställa om till att köra på el har de tagit ett viktigt beslut.

Målet är 100 procent laddbart år 2024.

– Vi vill att så många som möjligt ska kunna köra elektrifierat och reducera CO2-utsläpp. Det är en målsättning vi har jobbat efter under lång tid, säger Peter Himmer, vd Kia Sweden.

Största bilmärket

Att Kia är en aktör som ligger i framkant i omställningen till en mer hållbar mobilitet visar försäljningssiffrorna tydligt.

Under sommarmånaderna juli och augusti var laddhybriderna Kia Niro och Kia Ceed de mest registrerade bilarna i Sverige. Dessutom var Kia e-Niro den mest sålda elbilen i Sverige under samma period. I september var Kia det största bilmärket i Sverige, enligt statistik från BIL Sweden.

Lägst CO2-utsläpp

Många laddbara bilar har också inneburit att Kia kunnat sänka sina CO2-utsläpp och i dag har företaget det lägsta genomsnittliga CO2-utsläppet (46 gram CO2 per kilometer hittills i år) av de största bilmärkena i Sverige.

När det ändå pratas om miljö och minskad klimatpåverkan under körning så kan det betonas att inte mindre än 21 procent av den 10-åriga Kia-vagnparken i dag är laddbar. Och det har lett till att Kia har det lägsta CO2-snittet, 105 gram, av alla bilmärken från 2011 och framåt.

– Vi fortsätter vår satsning på laddbart med ett av marknadens bredaste modellprogram. Uppdaterade Kia Ceed Sportswagon är här och efterlängtade elbilen Kia EV6 lanseras inom kort. Under våren 2022 gör den populära suven Kia Sportage comeback som laddhybrid, fortsätter Peter Himmer, vd Kia Sweden.

Första av sju bilar

Nyheten Kia EV6 är den första av sju bilar som byggs på den specialutvecklade elbilsplattformen E-GMP. Denna ger möjligheten för ultrasnabb laddning – 10-80 procent på 18 minuter, och 4,5 minuters laddning ger en räckvidd på 100 km.

Elbilen, som nu lanseras i Sverige, har en räckvidd på upp till 528 km och släpps i fyra olika versioner: EV6, EV6 Plus, GT Line och GT. EV6 GT lanseras i slutet av 2022.

Så ska Kia lyckas ställa om till laddbara bilar till 2024 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?