1515
Annons

Tobias Wikström: Det enda som saknas är själva politiken

LEDARE. 15 dagar som malde ned politiken – så skulle man kunna beskriva det skede regeringsfrågan befinner sig i. Sex av dessa dagar återstår tills riksdagen öppnar. Det politiska vakuum som råder har bara en orsak – Stefan Löfvens beslut att inte avgå från statsministerposten. Men i debatten framstår det som att det är alliansen som är problemet.

Varför frågar ingen vad det är för politik Stefan Löfven egentligen hade tänkt att föra i regeringssamarbete med Annie Lööf?
Varför frågar ingen vad det är för politik Stefan Löfven egentligen hade tänkt att föra i regeringssamarbete med Annie Lööf?Foto:Claudio Bresciani/TT

Talmannen är förhindrad att inleda förhandlingar eftersom Stefan Löfven sitter kvar. De 15 dagarna präglas därför av två saker: krav på besked om regeringsfrågan och frånvaro av ståndpunkter i politiska sakfrågor.

I söndagens Agenda i SVT ställde programledaren Camilla Kvartoft likartade frågor om och om igen till KD-ledaren Ebba Busch Thor: Hur ser ditt alternativ ut? Hur ska ni få igenom det? Vilken är er plan B?

Frågan är varför allianspartierna måste svara på vad som händer om deras regeringsalternativ blir fällt. Det har ju inte hänt än.

Detta samtidigt som ingen ställer frågan till Socialdemokraterna om vilken sakpolitik som alls skulle kunna föras av ett regeringsunderlag där S, MP, C och L ingår – den variant som S så gärna talar om.

Det råder en politikens silly season just nu. Även framstående samhällsdebattörer söker med ljus och lykta efter en regeringslösning som någon annan ännu inte kommit på. Om Cecilia Malmström kallas hem från Bryssel kan regeringen fungera föreslår någon (varför man nu ska välja någon som inte ägnat sig åt inrikespolitik på 19 år, låt vara att hon är Sveriges mest inflytelserika EU-kommissionär hittills).

Den slipade spelaren Stefan Löfven hade kanske räknat med en situation à la ”fångarnas dilemma”, där parter som saknar information om andra parters strategier till slut ska ge med sig. Men det blev bättre än så för S-ledaren. Nu är det som om alla utgår från att alliansen är körd som koalition eftersom man av någon anledning utgår från att SD är det enda partiet som inte kommer att vika från sin linje.

Om detta vet vi faktiskt ingenting – och det är inte SD som håller andra på sträckbänken, utan Stefan Löfven.

I måndagens P1 Morgon säger S-gruppledaren Anders Ygeman att regeringsbildningsprocessen har dröjt för att det har funnits en vilja hos andra partier att invänta det definitiva valresultatet. Det är ett magstarkt uttalande – på tal om låsningar – från det parti som uttryckligen sagt att det inte kan acceptera någon annan regering än en S-ledd.

I samma radiointervju sa Anders Ygeman också att han inte kan utesluta en S-regering där V ingår, alltså har ministerposter. Ett intressant besked från ett parti som säger sig vilja riva blockgränsen.


Donald Trump tappar greppet

Donald Trump kände mycket väl till att hans supportrar var beväpnade. 

Inför den där ödesdigra onsdagen i början av januari 2021 hade USA:s dåvarande president uttryckligen bett om att inte använda vapendetektorer i området där han skulle hålla sitt ”pepptalk”.

Hade livvakterna inte hindrat honom hade han gjort mobben sällskap i marschen mot Capitolium.

KUPPMAKARE. Under de tv-sända förhör som pågår i kongressen har flera skakande detaljer framkommit om Donald Trumps planer på att trotsa valresultatet. Samtidigt märks flera tecken på att ex-presidentens grepp om partiet börjat klinga av.
KUPPMAKARE. Under de tv-sända förhör som pågår i kongressen har flera skakande detaljer framkommit om Donald Trumps planer på att trotsa valresultatet. Samtidigt märks flera tecken på att ex-presidentens grepp om partiet börjat klinga av.Foto:Anna Moneymaker

Vittnesmålet från Cassidy Hutchinson, som var högt uppsatt i stabschefens team i Vita huset, är det mest långtgående som hittills har kommit fram i de tv-sända förhör som pågår i representanthuset. 

Syftet är att klargöra vad som egentligen hände under stormningen av kongressen, vad som föregick den, men också alla detaljer om försöken att trotsa Bidens valvinst.

Andra vittnen har pekat på hur Trump systematiskt pressat valarbetare och politiker på delstatsnivå för att ändra valresultatet. Han planerade också att byta justitieminister när den tillförordnade vägrade att lyda hans order om att hävda valfusk.

Uppgifterna är absurda. De påminner om något som skulle kunna ha hänt i Afrika på 1980-talet – inte i USA förra året. Men efter alla dessa kaosdagar med Trump i centrum är det få som ens reagerar längre. 

Folk tycks ha byggt upp en Trump-immunitet, vilket kanske är sunt.

Samma fenomen verkar gälla hans supportar, fast tvärtom – ingenting biter på dem. Enligt en färsk opinionsmätning från Morning Consult/Politico uppger 53 procent av republikanska väljare att de vill ha Trump som presidentkandidat 2024. I mitten av mars var den siffran 56 procent, så opinionen är stabil. 

Få republikaner, bara 15 procent, uppger dock att de har sett eller läst så mycket om de pågående förhören, vilket inte är förvånande i det extremt polariserade amerikanska medielandskapet.

Men det finns ändå tecken på att Trumps grepp om partiet klingat av. I de pågående primärvalen har ex-presidentens stöd inte varit detsamma som en vinstgaranti för kandidater. 

Det tydligaste exemplet var i Georgia där båda de republikanska delstatspolitiker som efter presidentvalet trotsade uppmaningarna om att ”hitta röster” nu vann stort, trots Trump-uppbackade utmanare.

En annan ”oroande” utveckling ur Trumps perspektiv är risken att rättvisan håller på att komma ikapp honom. Parallellt med kongressförhören driver justitiedepartementet sedan ett år en utredning om kongresstormningen och det som allt mer framstår som ett regelrätt statskuppförsök. 

Möjliga åtalspunkter som nämns är uppvigling till upplopp, konspiration mot staten, försök att hindra certifieringen av valresultatet, men också förskingring.

Ingen tidigare amerikansk president har åtalats. Och frågan är vilka konsekvenserna skulle bli om Joe Bidens justitieminister Merrick Garland ger sig på Trump. Risken är uppenbar att ex-presidenten och hans sektmedlemmar skulle hävda politisering av rättsväsendet, vilket skulle frambringa ännu mer ont blod i Trump-leden.

I kölvattnet av kaoset stiger dock en republikansk utmanare i graderna. Ron DeSantis, Floridas 43-årige guvernör, beskrivs som ”Trump med hjärna”. 

Den vältaliga Harvard- och Yale-utbildade juristen gjorde sig ett namn under pandemin när han trotsade huvudstadens förmaningar och släppte på delstatens restriktioner tidigt. 

Den senaste tiden har både Elon Musk, som nyligen blivit republikan, och poddprofilen Joe Rogan ställt sig bakom DeSantis potentiella kandidatur.

Ju mer det stormar kring Trump desto fler lär upptäcka att det finns alternativ.

Inför höstens mellanårsval och presidentvalet 2024 är det ändå klar fördel för Republikanerna. President Bidens förtroendesiffror har dykt, bland annat som en följd av den höga inflationen och stigande bensinpriser. 

Om partiet förlorar majoriteten i kongressens båda kamrar i november, vilket allt tyder på, lär det bli ännu svårare att få något gjort under återstoden av mandatperioden. 

Presidenten har också gjort en del uttalanden som fått bedömare att ifrågasätta om Biden, som fyller 80 år i november, verkligen har hälsan att kandidera på nytt 2024. 

Hans tilltänkta efterträdare har heller inte rosat marknaden: Vicepresident Kamala Harris har ännu lägre förtroendesiffror, trots att hon knappt synts till.

Än har Demokraterna visserligen tid att vässa både form och laguppställning. Och det lär krävas. Till skillnad från 2020, då det räckte långt att ”inte vara Trump”, framstår det som allt mer troligt att motståndaren 2024 inte kommer att heta Donald i förnamn.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?