1515
Annons

Tobias Wikström: Därför bör vi sluta tala om skattereform

LEDARE. Sverige behöver en ny skattepolitik, men däremot inte någon skattereform. Det bör sägas efter Almedalsveckan där en rad seminarier har mynnat ut just i kravet på en skattereform.

AGERA. Om Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson tar över makten i höst bör de genomföra skattesänkningar, och inte nödvändigtvis sträva efter att komma överens över blockgränsen.
AGERA. Om Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson tar över makten i höst bör de genomföra skattesänkningar, och inte nödvändigtvis sträva efter att komma överens över blockgränsen.Foto:JOEY ABRAIT

När man säger ”skattereform” gör man det för att det låter som att man verkligen vill åstadkomma något. Men resultatet blir ofta tankemässiga blockeringar.

Två skattereformer har gjorts de senaste decennierna. Den ena skedde 1981 (”Den underbara natten”) och den andra 1990–1991 (”Århundradets skattereform”). Den förstnämnda var nödvändig, men otillräcklig. Den sistnämnda var genomarbetad och fick stor betydelse.

Dessa två hade en sak gemensamt. De gjordes mellan Socialdemokraterna och ett eller flera borgerliga partier.

Förmodligen är detta anledningen till att så många associerar en skattereform till något som måste beslutas över blockgränsen. För att åstadkomma stabilitet, brukar det heta.

Men det kan inte vara ett självändamål att vänster och höger ska vara överens om skattepolitiken. Här finns en stor skillnad mot pensionsuppgörelsen där Socialdemokraterna och allianspartierna är överens om att pensionerna är en fråga som kräver en sådan långsiktighet att de måste avpolitiseras.

När det gäller en skattereform är däremot risken uppenbar att den blir halvhjärtad om den måste vara blocköverskridande. Den viktigaste skatteförändringen de senaste åren – jobbskatteavdraget – hade knappast genomförts om Socialdemokraterna skulle ha tillfrågats först, även om S har låtit jobbskatteavdraget vara kvar.

Och Socialdemokraterna frågade inte de borgerliga partierna när värnskatten infördes (och tyvärr lät alliansregeringen den vara kvar).

Det finns något högtravande över talet om skattereform. Det talas ofta om alla hundratals avsteg som har gjorts sedan den senaste skattereformen och att detta är ett problem. Men det har gått mer än 25 år, konstigt vore väl om inte ändringar skulle ha gjorts. Alla har inte varit till det bättre, men de flesta ändringar har varit nödvändiga korrigeringar.

Och varför skulle en skattereform som uppfanns innan Sverige var en del av EU och då ingen talade om globalisering vara det bästa i dagens verklighet?

Skattereformen präglades av tanken om likformighet, att det inte ska finnas så många undantag och skattebasen ska breddas. Men skattesatserna hamnade ändå på en hög nivå – 30 procent för kapital och 50 procent i högsta marginalskatt på inkomster. Därför blev det snart nödvändigt att införa ”ventiler” på olika håll i systemet, som expertskatt, rutavdrag och lägre skatt för vissa typer av kapitalinkomster. Ett skattesystem helt utan undantag måste ha låga skattesatser.

Den gångna mandatperioden har präglats av ett antal skattehöjningar, men några av dem har dragits tillbaka efter hot om misstroendeförklaring. I huvudsak är intrycket ändå att Socialdemokraterna har varit väl så intresserade av höjda skatter som Vänsterpartiet är. Den nuvarande socialdemokratin är inte rätt kraft att göra upp med om sänkta skatter.

Om det blir en annan regering efter valet bör den försöka driva igenom sänkta skatter utan att tänka på att det måste ingå i en skattereform. Det är angeläget med bättre ägarskatter, alltså 3:12-regler och personaloptioner, lägre kapitalskatter för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt samt påtagligt sänkta marginalskatter.

I en del fall, exempelvis när det gäller skatter på boende, kan det vara nödvändigt med mer impopulära förslag, som nedtrappade ränteavdrag eller höjd fastighetsavgift. I sådana fall finns det en poäng med att göra flera förändringar samtidigt, så att människor ser att skatteförändringarna tar ut varandra. En poäng med att flera partier är med om en skatteomläggning är också att de kan dela på ansvaret inför väljarna.

Men vill man ha sänkta skatter är det bättre att skrida till verket på egen hand, snarare än att förhandla med politiska krafter som vill raka motsatsen.


Innehåll från Danske BankAnnons

Experten: ”Företagen behöver bli striktare med vilka som kör bensin- och dieselfordon”

Intresset för miljövänliga transporter är mycket stort och allt fler satsar på eldrivna bilar.

Danske Bank har i 20 år erbjudit bilfinansiering för företag, nu tar man steget vidare via GreenFleet70 – en satsning som ska hjälpa kunderna till en bilpolicy som ger lägre utsläpp. Och det är framför allt tre steg som behöver tas.

Klicka här om du vill veta mer om GreenFleet70 och om hur Danske Bank kan hjälpa er med en hållbar finansiering av er vagnpark. 

Många underskattar hur stor omställning som behövs för att nå målet om att minska koldioxidutsläppen från svenska inrikestransporter med 70 procent senast 2030. Ska vi nå det målet krävs i praktiken att den svenska vagnparken består av 75-80 procent rena elbilar.

– Företagen behöver därför bli mycket striktare med vilka medarbetare som kör bensin- och dieselfordon. Och till stor del undvika laddhybrider som bara går på el kanske 25 procent av tiden, säger Niels Jörgen Larsen, ansvarig för Danske Finans i Sverige.

Niels Jörgen Larsen, ansvarig för Danske Finans i Sverige.
Niels Jörgen Larsen, ansvarig för Danske Finans i Sverige.

Det gemensamma för all omställning är att den kräver investeringar – och bankerna står nu redo att finansiera företagens gröna satsningar. Danske Bank har över 20 års erfarenhet av bilfinansiering för företag och har nu startat satsningen GreenFleet70.

– Där utgår vi från företagets befintliga vagnpark och kartlägger behovet för omställningen för att företaget ska ge sitt bidrag till målet om en samlad reduktion med 70 procent. Vad gäller företagens bilar så ser vi ett stort intresse hos kunderna för den här nya analysmodellen.

Verksamheter utan tydlig strategi blir mindre attraktiva

Anställda har tidigare typiskt kunnat välja tjänstebil ganska fritt, bara man har håller sig inom en viss kostnadsram. Så kommer det inte att kunna fortsätta. Framöver måste varje medarbetare få den mest miljövänliga bilen som passar just den personens specifika tjänstemässiga körbehov.

– Utbudet av eldrivna personbilar är i dag ganska stort, men däremot begränsat inom transport- och servicebilar, där diesel- och bensinbilar fortfarande behövs. De få diesel- och bensinbilar vi framöver måste ha behöver vi reservera till vissa transport- och servicebilar, samt exempelvis till säljare i glesbygd, där det i dag inte finns samma infrastruktur för laddning som i storstäderna, säger Niels Jörgen Larsen.

Karin Reuterskiöld, hållbarhetsstrateg på Danske Bank.
Karin Reuterskiöld, hållbarhetsstrateg på Danske Bank.

Över huvud taget spår Danske Bank att hållbara företag, grön finansiering och gröna investeringar kommer att uppmuntras framåt. 

– Verksamheter utan en tydlig strategi för sitt bidrag till ett hållbart samhälle blir mindre attraktiva för sina kunder och dyrare att både finansiera och bedriva, säger Karin Reuterskiöld, hållbarhetsstrateg på Danske Bank.

Är du intresserad av att veta mer om Danske Banks olika finansieringslösningar för hållbara satsningar?

Mer från Danske Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Danske Bank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?