1515
Annons

Tobias Wikström: Dags att ta nästa steg i debatten om skatter

Inställningen till skattesänkningar som politiskt mål har förändrats de senaste decennierna. Ingen försöker locka röster på en politik som innebär höjda skatter ”för vanligt folk”, för att låna Magdalena Anderssons uttryck. Följaktligen är det pensionärernas skatter som ska sänkas för att komma i nivå med löntagares skatter, inte att löntagarnas ska höjas. Listan kan göras längre – det är inte längre gångbart att gå till val på höjda skatter i lägre inkomstlägen.

YTLIGT. I SVT:s statsministerduell i Norrköping i fredags var skatter ett av ämnena, liksom i nästan alla tv-debatter. Men diskussionen är förenklad och varken programledare eller politiker verkar vilja diskutera på djupet.
YTLIGT. I SVT:s statsministerduell i Norrköping i fredags var skatter ett av ämnena, liksom i nästan alla tv-debatter. Men diskussionen är förenklad och varken programledare eller politiker verkar vilja diskutera på djupet.Foto:Henrik Montgomery/TT

Detta innebär dock inte att skattedebatten har mognat. Både politiker och journalister uttrycker sig misstänkliggörande mot skatteförslag som riktar in sig på högre inkomstlägen. Konstiga uttryck används när tidigare reformer ska backas tillbaka. Man vägrar tro på att skattesänkningar kan ge dynamiska effekter.

Den som vill sänka skatterna får i valrörelsen väljer att finna sig i att det beskrivs på ett märkligt sätt. Rekord tar Socialdemokraterna som påstår (senast i fredagens statsministerduell i SVT) att alliansen vill sänka skatterna med 100 miljarder kronor. Den summan har uppstått genom att de fyra partiernas förslag har lagts samman. Och S-företrädare brukar storsint tillägga: Och då har vi ändå inte dubbelräknat likadana förslag.

Men i en koalition får ju inte alla partier igenom alla sina respektive förslag. Det är alltså ett ohederligt sätt att resonera.

Även på andra sätt finns besynnerliga uttryckssätt om skatterna. De som vill ta bort en nyligen höjd skatt för höginkomsttagare får höra att de vill sänka skatterna kraftigt för de rikaste. Det är ett så framgångsrikt debattgrepp att exempelvis Moderaterna helt enkelt har lagt en sänkning av de höga marginalskatterna åt sidan.

På motsvarande sätt fick SD-ledaren Jimmie Åkesson frågan hos SVT varför han vill göra en ”extra skattesänkning”, på över 9.000 kronor per månad, för de mest högavlönade. Men om man utgår från Sveriges skatteskala där de som tjänar mest betalar 60 procent i skatt blir det naturligtvis ett betydligt högre kronbelopp om man vill sänka till 50–55 procent för den som tjänar riktigt mycket.

Att det blir mer pengar i skattesänkning för högavlönade beror inte på dem som vill sänka utan på dem som en gång höjde skatten.

Moderaterna har uppenbarligen bestämt sig för att de inte klarar debatten om marginalskatterna. I SVT:s utfrågning sa Ulf Kristersson att höga marginalskatter inte är det stora bekymret: ”De är inte vårt största problem, de är ännu inte uppe i 80 procent.”

Liberalerna diskuterar däremot gärna sänkt marginalskatt exempelvis i betydelsen slopad värnskatt (de extra 5 procentenheter som betalas i skatt över en viss nivå). Det partiet är alltså berett på att ta debatten om att de med högst inkomst måste få en skattesänkning eftersom de tidigare har överbeskattats.

Men när Moderaterna talar om att sänka marginalskatterna nöjer man sig med att tala om höjd brytpunkt för statlig skatt, vilket onekligen skulle sänka skatten något för yrkesgrupper som alla kan relatera till – barnmorskor och poliser brukar nämnas. Men marginalskatten ovanför brytpunkten blir ju oförändrad.

För de stora partierna som, till skillnad från Liberalerna, har tydliga ambitioner att växa i breda samhällslager är vissa skattefrågor minerad mark.

Moderatledaren konfronterades av SVT med undersökningar som visar att ett slopande av värnskatten skulle vara i det närmaste statsfinansiellt neutralt, alltså att en lägre skatt gör att fler arbetar lite mer. Han avfärdade inte dessa bedömningar, men återkom till att värnskatten inte var prioriterad att sänka. Det är viktigare att sänka för människor med lägre inkomster, ansåg han. Som om det skulle finnas en motsättning.

Valrörelsen beträffande skatter kan sammanfattas så här: Andras förslag beskrivs på ett vilseledande sätt, och inga programledare tycks orka ingripa. Eller också är det programledarna som uttrycker sig missvisande och den aktuella politikern orkar inte säga ifrån. Det går inte ens att framföra skatteförslag som skulle ha en så stor dynamisk effekt att de i stort sett är gratis att genomföra.

För övrigt kan Socialdemokraterna i snart sagt varje fråga använda debattgreppet: Hur ska ni kunna sköta sjukvården / utveckla rättsväsendet / lova fler lärare när ni vill sänka skatterna? Det är enformigt.

Tills politikerna är beredda att ta nästa steg i skattedebatten får vi glädja oss åt att inget parti vill höja skatterna ”för vanligt folk”.

Omstritt beslut om omval i Falun

Omvalet på söndag kan förändra hela maktbalansen i Faluns kommunfullmäktige.

Beslutet att hålla valet chockade många när det kom i februari. Inte minst de väljare och lokalpolitiker vars partier nu riskerar att förlora makten.

Foto:Ulf Palm/TT

”Luften gick först ur en och jag tänkte, nej, det får inte vara så. Men det var bara att ta tag i saken och nu är det in i kaklet en gång till”, säger Vanja Ottewall (M), som sitter i Faluns kommunfullmäktige efter septembervalet.

Omvalet i Falun på söndag hålls då en postsäck med röster försenades, hanterades fel, och sedan inte fick räknas.

De uteblivna rösterna påverkade inte riksdagsvalet eller regionvalet. Men 126 oräknade röster i kommunalvalet hade i teorin kunnat ge en annan politisk balans i kommunfullmäktige då det var väldigt snäv marginal som gav ett mandat till Moderaterna i stället för till Vänsterpartiet.

I september var valdeltagandet på 87 procent i Falun. I omvalet på söndag väntas ett betydligt lägre valdeltagande.

”Hamnar vi 20 procentenheter lägre (67 procent) skulle jag vara jättenöjd. Hamnar vi över det är det bara bonus”, säger valsamordnaren och kommunjuristen Ellen Gräfnings.

”Det är bara att hoppas att det är tillräckligt högt för att inte folk ska känna att det blir ett orättvist val”, tillägger hon.

Camilla Sparring (C), som inför omvalet är ordförande i Faluns omvårdnadsnämnd, tyckte att beskedet var tufft efter allt slit i det ordinarie valet och så tätt inpå EU-valet, som ska hållas om sju veckor.

Rösträkningen borde ha gått att lösa trots den felaktiga hanteringen, kanske hade det gått med hjälp av utländska rösträknare, enligt Sparring.

”Det här är ju en jätteapparat”, säger hon och påminner om att det inte bara är i Falun som det går att rösta utan i alla svenska kommuner och på svenska ambassader runt om i världen.

Hon tillägger att hon trots allt respekterar beslutet.

”Det är ju ett demokratiskt beslut som har fattats, så det är bara att bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna. Det blir som, det blir, som vi säger här i Dalarna”, säger Sparring.

För Faluns oppositionsråd Jonas Lennerthson (S) var beslutet om omvalet samtidigt mycket välkommet. Han hoppas nu på en ny mandatfördelning som gör att han kan peta moderaten Mats Dahlberg från posten som kommunalråd.

”Det här är andra chansen för oss, så är det”, säger han.

Enligt Lennerthson hade det troligen räckt med ett mandat till de rödgröna i stället för till allianspartierna för att stoppa dagens minoritetsstyre i Falun.

”Då hade C troligen varit mer intresserade av att sy ihop en uppgörelse med oss, tror jag”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera