Annons

Tobias Wikström: Åtta åtgärder för bostadsmarknaden

LEDARE. Bostadsfrågorna är frånvarande från valrörelsen. Det brukar förklaras med att det är ett känsligt politikområde, där varje förändring påverkar många människors vardagskalkyler och ibland förändrar deras livsval. Politiker vill undvika att få skulden för att ha gjort ingrepp i hushållens bostadskostnader. Detta är förklaringen till idén att bostadspolitiska åtgärder, särskilt vad gäller skatter, bör beslutas i en blocköverskridande uppgörelse.

Men det finns ett annat sätt att se på det. Kanske är bostadsmarknadsfrågor så komplicerade att de inte lämpar sig som valfrågor. Visst kan det finnas en smula ideologi i om man är för eller emot exempelvis byggsubventioner eller hyresreglering – men i huvudsak är bostadsförsörjning något där medborgarna bara förväntar sig att det ska fungera. Bostäder rankas lågt i mätningar över de viktigaste valfrågorna – och kanske har väljarna förstått att bostadsmarknaden inte lämpar sig så bra för partipolitik.

För två år sedan kraschade bostadssamtalen mellan alliansen och regeringen, varpå regeringen ändå lovade driva igenom ett antal åtgärder, sammantaget rätt begränsade (bland annat slopat tak på reavinstuppskov i fyra år).

Efter valet bör det vara dags igen, och då måste förhandlingarna skötas raskt och professionellt. Det brådskar, inte bara för att bostadskrisen är akut, utan också för att medborgare och företag tenderar att vänta in förbättrade villkor tills de träder i kraft. Man kan alltså inte hålla på att tala om sänkt reavinstskatt i flera år – det riskerar att leda till att människor väntar med att sälja i hopp om lägre flyttkostnader. Ett annat exempel är att köpen av nya Attefallshus hämmas, enligt SvD, i väntan på aviserade men inte beslutade regler om 30 kvadratmeter i stället för 25.

En rad åtgärder måste genomföras, både för att öka byggtakten och för att befintliga bostäder ska användas bättre. Listan är lång, men kan sammanfattas i åtta punkter:

1. Förenkla planprocessen kraftigt. Minska antalet överklagandenivåer. Tvinga kommunerna att arbeta snabbare. Gör kommunernas markanvisningar transparenta över hela landet. Kom till rätta med de höga svenska byggpriserna genom att underlätta för standardiserade husbyggen med nationella byggregler som kommunerna inte får överskrida. Reformera strandskyddet och reglerna om riksintressen.

2. Sänk reavinstskatten eller förbättra reglerna för uppskov permanent och gör dem räntefria. Minska ränteavdragen, men inte som en kompensation för reavinstskatten. Släpp tanken på att alla skatteförändringar ska kompenseras inom bostadssektorn. Försämrade ränteavdrag bör växlas mot lägre inkomstskatt för att i möjligaste mån hålla förändringarna inom samma generation.

3. Lätta på regler som bara gäller nya lån. Det nya stränga amorteringskravet är för trubbigt eftersom det är tvingande för varje enskilt låneavtal. Tillsammans med det höga kravet för kontantinsats försvårar det för förstagångsköpare, särskilt som det har blivit något svårare för exempelvis föräldrar att utöka lån på sin bostad för att hjälpa sina barn.

4. Liberalisera andrahandsreglerna. Det bör vara fri hyressättning vid uthyrning i andra hand och möjligheterna för bostadsrättsföreningar att stoppa uthyrning bör begränsas.

5. Sluta subventionera. De skattemedel som har skickats till fastighetsbolagen är bara en bråkdel av de totala byggkostnaderna, men snedvrider marknaden – därför kan de användas bättre.

6. Sluta överbeskatta fastighetsbolagen. Låt bli skatteskärpningar som särskilt riktar sig mot fastigheter.

7. Släpp fram riktiga marknadshyror i nyproduktion. De nuvarande så kallade presumtionshyrorna kräver förhandling med Hyresgästföreningen och många byggherrar avstår från detta system.

8. Vidta åtgärder för den som inte har råd. En stor grupp människor har i dagens läge inte råd att vare sig köpa eller hyra en bostad. Tills byggandet har kommit i balans måste bostadsbidragen vässas på ett träffsäkert sätt så att de når rätt grupper. I Göteborg testas en modell för hyressättning som liknar ”social housing”, ett fenomen som Sverige har försökt undvika. Samtidigt innebär modulhusen för nyanlända en kraftigt förenklad byggform – kanske ska dessa hus vara kvar även i framtiden.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?