ANNONS:
Till Di.se

Tobias Wikström: Ansvarslöst tal om nya kapitalskatter

  • Foto: Erik Simander/TT

LEDARE. Statsminister Stefan Löfven talade i helgen i en TT-intervju om nya skatter på höga kapitalinkomster: Detta kan bli ”ett bra tillskott” till välfärden.

Han har fel. Den typ av extraskatter som han resonerar om ger inget stort bidrag till statskassan. De negativa dynamiska effekterna kan däremot bli stora.

Egentligen är det grundläggande. Skattebaser som är internationellt konkurrensutsatta och lätta att planera bort är dåliga skattebaser. Sverige har handgripligen fått erfara detta. På 1980-talet infördes ”valpskatten”, en skatt på finansiella transaktioner. Handeln flyttade utomlands och skatten fick slopas några år senare.

Förmögenhetsskatten höll på ett effektivt sätt kapitalet borta från Sverige. Arvsskatten planerades bort av de förmögna medan vanliga villaägare åkte på den.

Det finns betydligt mer att göra för att få människor, företag och kapital att stanna i Sverige. Men situationen är avgjort bättre än för 15 år sedan. Är det då så farligt att höja kapitalskatten litegrann för dem i toppen?

Varje år innehåller budgetpropositionen en ”fördelningspolitisk redogörelse”. Där framgår hur heterogen den grupp är som har de högsta kapitalinkomsterna. Viktigast är att notera att en stor del handlar om tillfälliga kapitalinkomster. De finns med i denna statistik ett enskilt år, men inte åren före eller efter. Det kan alltså handla om en försäljning av en fastighet eller ett bolag, något man inte gör varje år.

Vad tror vi händer om kapitalinkomsten blir progressiv? Kommer inte det att tas med i planeringen inför en avgörande affärshändelse? Historien talar för det.

Snarast är kapitalskattesatsen i Sverige, 30 procent, hög i internationell jämförelse. I flera länder är skatten vid kapitalvinster noll vid långa innehav.

Stefan Löfven är inte ensam om att fundera över vad inkomstklyftor gör med ett samhälle. Anders Borg gjorde det också. Men det går inte att åtgärda dessa skattevägen utan att upphäva de drivkrafter som Sverige har tjänat så mycket på. Sverige har mycket att hämta igen från de år då drakoniska skatter nästintill omöjliggjorde ett framgångsrikt privat ägande.

Vill vi ha starka personliga bolagsägare? Vill vi ha fler växande företag över huvud taget? Givetvis. Det vill nog Stefan Löfven också. Men under tiden kan han ägna sig åt en särskild socialdemokratisk gren i valrörelsetider: att tala mot bättre vetande.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies