1515
Annons

Till vad ska företagen ställa om?

LEDARE. Det är ett omställningsstöd som regeringen och stödpartierna presenterade på torsdagen. Det som i debatten har kallat omsättningsstöd fick alltså ett nytt namn. Det är viktigt att notera det nya namnet, och fråga sig vad regeringen har tänkt sig att företagen ska ställa om till.

Foto:Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT, Fredrik Sandberg/TT

Stödet ska kompensera för 75 procent av fasta kostnader utom personal multiplicerat med omsättningstapp. Den som har tappat 50 procent av omsättningen får alltså ersättning för 37,5 procent av de fasta kostnaderna.

Problemet är att det bara gäller mars och april 2020. Det är alltså ett retroaktivt stöd. En tanke med detta tycks vara att minska möjligheterna till bidragsplanering. Den omsättning som har inträffat för mars och april är redan ett faktum. Detta är i så fall en signal om att det inte kommer något mer stöd enligt denna modell från regeringen, eftersom det verkar vara en poäng att man inte ska känna till villkoren i förväg.

Centerpartiets Emil Källström sa att för många företag kom coronakrisen som en blixt från en klar himmel och de fick ett omsättningstapp direkt. Så är det säkerligen inte för alla. Det är lätt att tänka sig att för vissa branscher så drabbar krisen med ett långsammare, men likväl obönhörligt förlopp. Men med regeringens syn är det plötsliga stopp som detta är tänkt att kompensera för.

Ingenting i torsdagens paket handlar om att rädda företag för framtiden, utan om att kompensera för en andel av redan gjorda förluster. 

Allt tal om att det vi nu upplever är en annan sorts kris än tidigare ekonomiska krascher blev plötsligt mindre värt. Att särskilja coronakrisen från exempelvis finanskrisen brukar man göra för att markera att det är värt att rädda företag – det handlar inte om att marknader eller företag har misskött sig.

Men nu är det inte längre överbryggning utan omställning som gäller. Till vad? Till en mindre kostym? Säga upp lokaler? Lägga ned?

För företagen blir beskeden svårtydda. Detta särskilt som regeringen ännu saknar en exitstrategi. Vid vilka förutsättningar kommer restriktioner och rekommendationer att mildras? Regeringen har inte visat någon som helst transparens när det gäller detta. Det vinglar mellan att regeringen talar om att man inte ska resa på hela sommaren och att man hänvisar till Folkhälsomyndigheten.

Stödåtgärder ska uppenbarligen ha ett slutdatum, men för restriktionerna finns inte ens ett kriterium för när de ska avvecklas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från RekomoAnnons

Tänker andra hand i första hand

Fler och fler företag och organisationer inser fördelarna med att tänka begagnat i stället för nytt när de gör om sina kontor. Rekomo hjälper företag att inreda med återbrukade och prisvärda möbler.

– Vi köper, säljer och hyr ut begagnade kontorsmöbler över hela Sverige, förklarar Jonas Åström, VD Rekomo. Vi erbjuder allt från hela arbetsplatser med bord, stolar, skärmväggar, förvaring men även möbler till övriga utrymmen som lounger, fikarum och konferensrum.

Helhetslösning

Jonas Åström menar att det inte är svårare att köpa in begagnad kontorsinredning än att köpa helt nytt.

– Vi är som vilket annat inredningsföretag som helst. Vi har ett stort utbud av återbrukade kvalitetsmöbler och köper in stora kvantiteter så vill man ha en enhetlig möblering löser vi det.

Rekomo hjälper till med allt från att komma med inredningsförslag till leverans och montering.  Dessutom kan de köpa och hämta de gamla möblerna för återanvändning hos andra företag. 

– Många kontorsmöbler och annan inredning är av väldigt bra kvalitet och håller länge. Sådana möbler köper vi gärna in. Även om fler och fler tänker andra hand i första hand slängs det tyvärr fortfarande alldeles för mycket möbler. Är en stolsdyna sliten så kan vi klä om stolen i ett nytt fräscht tyg i den färg kunden vill ha, säger Jonas Åström.

Nytt kontor till halva priset

Ofta går det knappt att se att möblerna är begagnade och många hade nog blivit förvånade om de visste att all inredning i det splitternya kontoret faktiskt är återbrukat. Prislappen för en kontorsrenovering med begagnad inredning brukar hamna på ungefär hälften av vad det hade kostat att köpa in helt nytt. Men även om ekonomin är viktig så är miljöbesparingen den största vinsten.

Attraherar arbetskraft

Många företag har idag hållbarhet som ledstjärna och då ska det naturligtvis även inbegripa kontorsrenoveringen. Och den ökade miljömedvetenheten märks, intygar Jonas Åström.

– Förr köpte man begagnat för att det var billigare, idag har det svängt och nu köper många begagnat främst för att det är bättre för miljön. För många företag är det också ett medvetet val för att locka yngre miljömedvetna medarbetare som vill arbeta på ett företag som tar miljön och hållbarhetsfrågan på allvar. 

På senare tid har även flera offentliga verksamheter genom ramavtal fått förutsättningar att inreda sina lokaler med begagnade möbler. Det är ett stort steg framåt.

Flerårsgaranti och leasingmöjligheter

Marknaden för begagnade kontorsmöbler har utvecklats mycket de senaste åren och Rekomo erbjuder alltid minst två års garanti även på begagnade kontorsmöbler. Det finns också möjlighet att hyra eller leasa möbler.

– Kunden kan välja om man vill hyra en månad eller över en längre period. Företagen får en ökad flexibilitet och kan anpassa sitt kontor efter olika behov, säger Jonas Åström.

Om Rekomo
Rekomo säljer, köper och hyr ut begagnade kontorsmöbler till kontor i hela landet och har erbjudit återvunna och prisvärda kontorsmöbler sedan 1992. Grunden i affärsidén är hög kundnöjdhet och låg miljöpåverkan – det är lika viktigt att kunden ska bli nöjd med sitt kontor som att rädda miljön. 

Läs mer på rekomo.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rekomo och ej en artikel av Dagens industri

Till slut möts våldsspiralen av riktig politik

Fyra skjutningar I Södertälje på åtta dagar.  Två döda. En invånare säger till SVT att hon inte ens går ut med soporna fast klockan bara är fem på eftermiddagen.

Foto:Christine Olsson

De fyra partierna i det vinnande regeringsunderlaget gör nu upp om sitt politiska program. Centralt i denna förhandling är kriminalpolitiken.

Skillnaden mot regeringsuppgörelsen 2019 är stor. Kriminalpolitiken satte inte något som helst avtryck i Januariavtalet, men mycket tid i förhandlingarna ägnades åt för många väljare perifera ämnen som skogspolitik, strandskydd och fri hyressättning. Detta trots att gängvåld och skjutningar var ett akut problem även då, låt vara att det har eskalerat ännu mer sedan dess. Löfvenregeringen tillsatte ”gängsamtal” med oppositionen för att komma överens om åtgärder mot den grova brottsligheten. Men regeringen bestämde att Sverigedemokraterna inte fick vara med (enligt inrikesminister Mikael Damberg därför att SD har ”en annan värdegrund” och en ”för grund förklaringsmodell”). Sedan havererade samtalen.

Eftersom de fyra partierna på högersidan i huvudsak har en likartad syn på brottsbekämpningen finns flera åtgärder som kan genomföras, som har betydelse för medborgarnas trygghet. 

En sådan är möjligheten till anonyma vittnen. I dag är ett stort antal grova våldsbrott ouppklarade eftersom det helt saknas avgörande vittnesmål. Det är rimligt att pröva denna möjlighet i ett läge då många allvarliga brott inte kan utredas, och förändringen efterfrågas av polis och åklagare. Att lämna ett offentligt vittnesmål om allvarlig kriminalitet är otänkbart för många personer.

Visitationszoner är en annan betydelsefull åtgärd. I debatten har det framställts som om sådana zoner skulle hota rättssäkerheten, och man frammanar bilden av en trakasserande poliskår som gör livet svårt för vanligt folk.

Men det är tvärtom, det handlar om att vanligt folk ska känna sig trygga. Tanken är att man ska kunna räkna med att beväpnade människor inte finns i det aktuella området, eftersom polisen har rätt att genom stickprovskontroller, alltså utan specifik misstanke, genomföra kontroller.

Till saken hör att i Danmark, som har visitationszoner sedan nästan 20 år, är det inte tillåtet att söka efter annat än just vapen.

När invånare i en utsatt stadsdel ber om trygghet måste politiken svara upp mot det. Att så långt det är möjligt säkerställa att människor inte är beväpnade är en del av samhällskontraktet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera