1515
Annons

Till och med kineserna överger Putin

De ryska bakslagen hopar sig. 

Tydligast är motgångarna på slagfältet där ukrainarna tagit tillbaka tidigare rysk-ockuperade områden i en imponerande takt.

ORO. Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping träffades under ett toppmöte i Uzbekistan i torsdags. Kinas president ska ha uttryckt ”oro” för vad som sker i Ukraina, vilket är första gången som meningsskiljaktigheter har framkommit sedan kriget startade.
ORO. Rysslands Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping träffades under ett toppmöte i Uzbekistan i torsdags. Kinas president ska ha uttryckt ”oro” för vad som sker i Ukraina, vilket är första gången som meningsskiljaktigheter har framkommit sedan kriget startade.Foto:Sergei Bobylev

Sedan den 6 september har 8500 kvadratkilometer återerövrats, inklusive viktiga logistikhubbar. De ryska soldaterna flyr utan kamp och lämnar en enorm mängd vapen och ammunition efter sig. 

Till och med ryska försvarsministeriet har tvingats konstatera att trupperna retirerar.

Nu kommer också signaler om att kineserna börjat få nog, vilket är allvarligt för Moskva. Under torsdagens toppmöte mellan Putin och Xi i Uzbekistan uttryckte den kinesiska presidenten ”oro” över Rysslands förehavanden i Ukraina, vilket Putin medgav i sammanfattningen av samtalet. 

Det är första gången som meningsskiljaktigheter framkommit sedan kriget startade.

Utåt har Kina hållit en låg profil i stödet till Ryssland, men spelat en viktig roll för att minska de ekonomiska effekterna av isoleringen. Kina har framför allt ökat importen av rysk energi, både olja och flytande gas.

Men det tycks inte räcka för att kompensera för västländernas minskande köp. När dessutom energipriserna gått ned märks det i den ryska statskassan, vilket även sanktionerna i allt högre grad börjat göra. 

Den ryska ekonomin väntas krympa 4,2 procent i år, enligt finansdepartementets egna prognoser. Frustrationen bland ryssarna blir allt svårare att dölja. Allt fler kritiska röster höjs nu offentligt.

Västs stöd till Ukraina är däremot obevekligt. I veckan meddelade Joe Biden att USA skänker ännu ett paket med försvarsmateriel värt 600 miljoner dollar, inklusive Himars, artillerisystemet som i hög grad bidragit till de militära framgångarna. 

Inte heller från EU märks tecken på avmattning. Under Ursula von der Leyens besök i Kiev på torsdagen upprepade hon budskapet från veckans tal om tillståndet i unionen: ”sanktionerna ligger fast”.

EU och medlemsländerna måste göra mer än så. Kriget befinner sig i ett kritiskt skede och ryssarna darrar på manschetten. Åt vilket håll det barkar kommer att ha direkt betydelse för hela kontinentens säkerhet, men också för energipriser och ekonomi. 

Jämfört med USA:s finansiella, humanitära och militära stöd ligger Europa klart i lä, trots vår geografiska närhet. Sverige väntas inom kort skicka ännu ett paket med vapen, vilket är välkommet. 

Men nu behövs en europeisk mobilisering för att förstärka Ukrainas momentum.

 

Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd som tar upp den stundande regeringsbildningen här.

Till slut möts våldsspiralen av riktig politik

Fyra skjutningar I Södertälje på åtta dagar.  Två döda. En invånare säger till SVT att hon inte ens går ut med soporna fast klockan bara är fem på eftermiddagen.

Foto:Christine Olsson

De fyra partierna i det vinnande regeringsunderlaget gör nu upp om sitt politiska program. Centralt i denna förhandling är kriminalpolitiken.

Skillnaden mot regeringsuppgörelsen 2019 är stor. Kriminalpolitiken satte inte något som helst avtryck i Januariavtalet, men mycket tid i förhandlingarna ägnades åt för många väljare perifera ämnen som skogspolitik, strandskydd och fri hyressättning. Detta trots att gängvåld och skjutningar var ett akut problem även då, låt vara att det har eskalerat ännu mer sedan dess. Löfvenregeringen tillsatte ”gängsamtal” med oppositionen för att komma överens om åtgärder mot den grova brottsligheten. Men regeringen bestämde att Sverigedemokraterna inte fick vara med (enligt inrikesminister Mikael Damberg därför att SD har ”en annan värdegrund” och en ”för grund förklaringsmodell”). Sedan havererade samtalen.

Eftersom de fyra partierna på högersidan i huvudsak har en likartad syn på brottsbekämpningen finns flera åtgärder som kan genomföras, som har betydelse för medborgarnas trygghet. 

En sådan är möjligheten till anonyma vittnen. I dag är ett stort antal grova våldsbrott ouppklarade eftersom det helt saknas avgörande vittnesmål. Det är rimligt att pröva denna möjlighet i ett läge då många allvarliga brott inte kan utredas, och förändringen efterfrågas av polis och åklagare. Att lämna ett offentligt vittnesmål om allvarlig kriminalitet är otänkbart för många personer.

Visitationszoner är en annan betydelsefull åtgärd. I debatten har det framställts som om sådana zoner skulle hota rättssäkerheten, och man frammanar bilden av en trakasserande poliskår som gör livet svårt för vanligt folk.

Men det är tvärtom, det handlar om att vanligt folk ska känna sig trygga. Tanken är att man ska kunna räkna med att beväpnade människor inte finns i det aktuella området, eftersom polisen har rätt att genom stickprovskontroller, alltså utan specifik misstanke, genomföra kontroller.

Till saken hör att i Danmark, som har visitationszoner sedan nästan 20 år, är det inte tillåtet att söka efter annat än just vapen.

När invånare i en utsatt stadsdel ber om trygghet måste politiken svara upp mot det. Att så långt det är möjligt säkerställa att människor inte är beväpnade är en del av samhällskontraktet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera