1515
Annons

Tid att sätta ungdomarna i arbete igen

LEDARE. I snart ett år har stora elevskaror, framför allt på gymnasiet, tvingats att från och till bedriva sina studier på distans.

DISTANSUNDERVISNING. På politisk väg har Sveriges unga försatts i ohälsosam och långvarig passivitet.
DISTANSUNDERVISNING. På politisk väg har Sveriges unga försatts i ohälsosam och långvarig passivitet.Foto:Jessica Gow/TT

Den höga kostnaden för att skicka hem ungdomar var känd från början. Numera vet man även att unga varken driver smittspridningen eller blir allvarligt sjuka. Trots det fortsätter skolor att hålla stängt. Det är oförsvarligt.

När distansundervisning blev möjligt även för högstadiet i början av året var många skolor snabba att följa upp med beslut. På vissa håll är det så fortfarande. På andra håll sker återgången till skolbänkarna successivt. Nyligen justerades rekommendationen för gymnasieskolan. Där ska undervisningen numera bedrivas som en kombination av distans- och närundervisning. Utvecklingen går åt rätt håll men är för långsam.

Skolan är inte bara lärarnas arbetsplats utan också elevernas. Studierna är deras vardagssyssla. Det de presterar där lägger grunden för framtida utbildningsval och karriärmöjligheter. Under det senaste året har ungas möjligheter att sköta sina studier väsentligt försämrats. Att närundervisning är bättre för lärandet är alla överens om. Det kan vara svårt att uppbringa motivation till matematiklektionen en vanlig skoldag, ännu svårare om man löser uppgifterna från sängen.

Kostnaden för utebliven kunskap faller inte bara på individen. I slutänden känner hela samhället av om en generation fått systematiskt sämre undervisning. Nyligen presenterade IFAU en studie som redogör för pandemins konsekvenser för barn och unga. Bara kunskapstappet i förskolor och grundskolor, som alltså i regel har varit öppna, kan kosta samhället 10 miljarder kronor på grund av ökad frånvaro.

På politisk väg har Sveriges unga försatts i ohälsosam och långvarig passivitet. Inte bara i sina studier. Genom isoleringen har de även förlorat sitt viktigaste sociala sammanhang. Likt arbetslöshet har det negativa effekter på det psykiska välmåendet. Allt fler unga mår allt sämre. Det riskerar att få långvariga konsekvenser.

Att stänga skolor med hänvisning till smittspridningen är ett svepskäl. Lite talar för isoleringen av unga medan nästan allt talar emot. Det är hög tid att snabba på återgången till skolbänkarna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Polisen bör ta in kompetens från bankerna

Polisen uppskattar att 100 till 150 ton narkotika till ett värde av 10 till 15 miljarder kronor smugglas till Sverige varje år, enligt rapporten Lärdomar av Encrochat.

FOLLOW THE MONEY. Polisen måste bli bättre på att spåra och beslagta gängens pengar. Rätt kompetens finns hos bankerna.
FOLLOW THE MONEY. Polisen måste bli bättre på att spåra och beslagta gängens pengar. Rätt kompetens finns hos bankerna.Foto:Jonas Ekströmer

Närmare 80 procent återinvesteras i nya narkotikaaffärer men mellan 2 och 3 miljarder utgör smugglarnas vinst.

För att komma åt den organiserade brottsligheten måste denna ”affärsverksamhet” bekämpas. Narkotikan måste beslagtas. Vinsterna måste förverkas. Det måste bli olönsamt att vara kriminell. 

Att lägga beslag på gängens brottsvinster har högsta prioritet för både moderater och socialdemokrater. I valrörelsen lovade exempelvis statsminister Magdalena Andersson ”en nationell attack” mot gängens pengar.

Lagändringar, som väntas träda i kraft nästa sommar, ska göra det enklare för Polisen att beslagta de kriminellas pengar, lyxbilar och dyra schweiziska armbandsur. 

Tyvärr är den myndighet som ska göra merparten av detta jobb illa rustad. I en rapport, som Di uppmärksammade på onsdagen, riktar Polisens internrevision kritik mot det egna arbetet för att komma åt brottsvinster. 

De poliser som ska spåra och lägga beslag på brottsvinsterna verkar sakna professionell styrning. Kunskapen hos förundersökningsledare, poliser i yttre tjänst och finansiella utredare är otillräcklig. Revisorerna lyfter ett exempel där poliser på grund av okunskap kan ha bidragit till att tvätta kriminellas pengar via Kronofogdemyndigheten.

Polisen måste snabbt bli bättre på detta område. Men hur? I myndigheten verkar det saknas rätt personer. Revisorerna efterlyser bättre styrning och uppföljning. Men hur det ska gå till om kunskaperna hos de personer som ska leda detta viktiga arbete är för låga är oklart.

Nyligen rekryterade SEB chefen för Finanspolisen, Nicklas Lundh, för att stärka upp bankens kompetens inom penningtvätt, bedrägerier och terrorismfinansiering. Polisen borde agera på samma sätt och rekrytera personer utifrån. Varför inte från bankerna? Där finns personer som vet hur man kartlägger företag, individer och pengaströmmar. 

Kan bankerna rekrytera poliser, kan Polisen rekrytera banktjänstemän. 

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera