1515
Annons

Tid att öppna upp hela Sverige

LEDARE. Förväntningarna var höga på Folkhälsomyndighetens utlovade besked på fredagen om nya riktlinjer för sommarens inrikesresor. Semestertörstande svenskar, företag och hela branscher som blöder har väntat länge nog.

ÖPPENHET. På fredagen meddelade bland andra utbildningsminister Anna Ekström att skolor öppnar upp i mitten av juni. Nu måste besked komma om när det sker för hela Sverige.
ÖPPENHET. På fredagen meddelade bland andra utbildningsminister Anna Ekström att skolor öppnar upp i mitten av juni. Nu måste besked komma om när det sker för hela Sverige.Foto:Henrik Montgomery/TT

Så sent som på torsdagen bekräftade Folkhälsomyndigheten för Di att ny information inför sommaren skulle komma på fredagen. I stället blev det ett antiklimax när det på morgonen meddelades att beslut om resor skjuts fram.

Kanske var det fredagens besked att allsvenskan drar igång den 14 juni som Folkhälsomyndigheten syftade till när ny sommarinformation utlovades. Även om en och annan fotbollsfantast gläds, ter det sig bagatellartat i sammanhanget.

Företag som desperat söker att kunna planera sommarsäsongen fortsätter att famla i blindo när juni står för dörren. Med få kvarvarande dagar av maj kan konstateras att det inte går att skönja mycket mer om framtiden nu än den 19 mars när Folkhälsomyndigheten avrådde från resor inom landet.

”För många av oss som verkar inom besöksnäringen på Gotland kommer besluten som fattas de kommande veckorna att avgöra framtiden för våra företag”, skrev gotländska näringslivsföreträdare på Di Debatt 28/5.

Vad näringslivet vill ha är ett datum, och därmed möjlighet att organisera sina verksamheter. Chansen att förbereda och återuppta arbetet efter en vår i undantagstillstånd, och tid att ordna med personal. När människor tillbringar mer tid utomhus i värmen borde även större folksamlingar under påbud om folkvett kunna tillåtas, ett förbud som i dag begränsar många verksamheter. 

Gäster och kunder måste också ges tid att planera sina semestrar. Det senfärdiga beslutet påverkar människors vilja och förmåga att göra bokningar. Många undrar om de med gott samvete kommer kunna åka mer än 1-2 timmar i bil från bostaden.

Tidigare har även utlovats att besked om skolorna ska ges samtidigt som nya riktlinjer för inrikesresor. ”Vi har med den frågan [skolor] i vår samlade bedömning som vi gör i slutet på maj”, sa Anders Tegnell för drygt två veckor sedan. På den punkten kunde i alla fall regeringen och Folkhälsomyndigheten på fredagen äntligen ta bladet från munnen.

Gymnasieskolor, universitet, högskolor, yrkeshögskolan och komvux har sedan den 18 mars bedrivit distansundervisning på obestämd tid. På fredagen kom det efterlängtade beskedet att undervisningen kan återupptas på vanligt maner redan den 15 juni.

Framför allt gäller återgången till normaltillstånd för gymnasieelever. Utbildning för vuxna kan även i fortsättningen behöva bedrivas delvis på distans, i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer om att hålla avstånd och undvika större folksamlingar.

Med beskedet kan utbildningsverksamheter, sent omsider, börja planera och förbereda för att på ett säkert sätt ta emot elever och studenter i sina fysiska lokaler när höstterminen drar igång. Skolöppningen är fullkomligt riktig och inte en dag för tidig.

Att som ansvarig minister landa i något annat beslut torde ha varit otänkbart. Utbildningsminister Anna Ekström och ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, har ett ansvar gentemot Sveriges elever och studenter. Det ansvaret brast under våren när man med oroväckande följsamhet deltog i att släcka ned Sveriges utbildningsväsende.

De politiska förtjänsterna av att visa handlingskraft har solkats ned av distansundervisningens långtgående påverkan på samhället i stort och för de unga individerna. Om inte lärosätenas undervisning hade återgått till att ges på campus hade flera tusentals utländska studenter riskerat att inte få uppehållstillstånd, som Migrationsverket menar kräver fysisk närvaro.

Skolöpppningen är en viktig del i att anpassa samhället till den sakteliga men påtagliga virusoptimismen efter månader av mörker. Om man kan planera för skolornas hösttermin borde man rimligtvis kunna ge besked om sommarens resor. 

Människor och näringsliv behöver att hela Sverige öppnar upp. Hur kan man annars förvänta sig att våra nordiska grannar ska öppna upp för svenskar, om vår egen regering ser vår rörlighet som en risk.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

En höjd skatt leder inte till att en annan sänks

Fastighetsskatten tycks ha evigt politiskt liv. Trots att ingen av de potentiella regeringsbildarna påstår sig vilja ha en återinförd eller höjd fastighetsskatt har den blivit den mest omdiskuterade skattefrågan så här i början av valrörelsen.

FASTIGHETSSKATT. Socialdemokraterna säger sig inte vilja återinföra den. Ekonomerna säger att politikerna måste orka med att göra det. För alla andra gäller att vara vaksam när det utlovas skattesänkningar som ska väga upp.
FASTIGHETSSKATT. Socialdemokraterna säger sig inte vilja återinföra den. Ekonomerna säger att politikerna måste orka med att göra det. För alla andra gäller att vara vaksam när det utlovas skattesänkningar som ska väga upp.Foto:Fredrik Sandberg

Det började med att Moderaterna lät producera en valaffisch med budskapet att de fyra partierna till höger är överens om att inte återinföra eller höja fastighetsskatten - och underförstått att partierna på vänstersidan inte är överens om den saken.

Detta retade upp Socialdemokraterna som anklagade Moderaterna för fulspel - S vill inte alls återinföra eller höja fastighetsskatten, var svaret. (Detta trots att flera distrikt samt LO vill det.)

Bakgrunden är välkänd. Alliansregeringen avskaffade den dåvarande fastighetsskatten, och ersatte den med en ”kommunal fastighetsavgift”. Denna har ett tak, vilket gör att vänsterfolk brukar kalla skatten ”regressiv”, alltså att det är en mindre andel fastighetsavgift på dyra villkor än på billigare.

Ekonomskrået brukar förorda fastighetsskatt. Det beror på att det är en skattebas som är stabil, där skatten inte skadar ekonomins funktionssätt så mycket. En fastighetsskatt anses rättvis då den inte går att planera bort på samma sätt som en del andra skatter. Det finns också bostadspolitiska argument, om att det är för hög beskattning vid flyttning och för låg beskattning på den som bor kvar, vilket försämrar rörligheten på marknaden.

De som förordar fastighetsskatt brukar anse att detta ska ingå i en större skattereform, då man alltså överväger hela skattemixen för att göra den mer optimal eller enhetlig. 

På fredagsmorgonen medverkade professor Lars Calmfors i Sveriges Radio och argumenterade för fastighetsskatt. Han sa dock att han inte trodde att ”det politiska systemet” kommer ”att klara av” att införa en fastighetsskatt.

Den omständighet som ekonomerna ofta glömmer bort, legitimitet, är dock ingen detalj. Om människor är djupt negativa till en viss skatt är det en realitet. Vänsterpartiet, som uttryckligen vill återinföra fastighetsskatten, lockar färre än var tionde väljare.

Det finns ett moraliskt problem i fastighetsskatten – varför ska staten ha ökad skatt för att man själv bygger ut och förädlar sitt hus? Varför ska skatten öka för att grannen säljer? Varför ska man beskatta en icke-likvid tillgång?

Därutöver finns ett trovärdighetsproblem beträffande ett vanligt argument för fastighetsskatten. Det handlar om att skatten på arbete skulle sänkas för att väga upp den höjda fastighetsskatten. På torsdagen argumenterade Dagens Nyheter för att fastighetsskatten skulle återinföras och att skatten på arbete ska ned. Men i ledartexten fanns ingen vägledning om på vilket sätt inkomstskatten ska sänkas. Det är så det brukar vara – det är viktigare att argumentera för den höjda skatten än att precisera sänkningen.

Så är det också med idén om att en stor skattereform behövs. I januariavtalet fanns det med en sådan punkt, om en reform som skulle åstadkomma så mycket att den blev omöjlig. Och det blev inte ens en utredning om saken.

Några tidigare skattereformer har blivit historiska, men det innebär inte att det är ett bra lösning för framtiden. Ordet förknippas med att en skattereform ska genomföras över blockgränsen - och väljarna skulle därmed berövas möjligheten att ta ställning i en av de viktigaste politiska frågorna.

Tanken om en skattereform indikerar också att det skulle vara något allvarligt fel på det nuvarande systemet. Och visst är skatterna höga i Sverige, särskilt på arbete och på risktagande. Men samtidigt är en rad skadliga skatter avskaffade, som arvsskatten och förmögenhetsskatten. I en stor skattereform är risken att dessa förödande skatter kommer upp på bordet igen.

Allmänt sett finns det anledning att vara skeptisk mot skatteväxling, alltså att en höjning på ett ställe ska leda till en sänkning på annat håll. Hur har det gått med ”den gröna skatteväxlingen”? Politikerna höjde miljöskatterna men glömde bort den andra vågskålen, att sänka skatten på arbete.

Svenska skatter är redan höga. De tas ut delvis på fel saker. Skatternas utformning bör ses över. Och de bör sänkas generellt. Att sänka skattesatserna behöver inte innebära minskade skatteinkomster för staten - tvärtom. När det går bra för Sverige kommer goda skattepengar in till de gemensamma behoven.

Men när någon börjar diskussionen med att berätta vilka skatter som ska höjas ska man inte lita på att det verkligen blir någon sänkning i andra änden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera