I Sverige blir den bakhjulsdrivna modellen Y 150 000 kronor billigare och landar på strax under 550 000 kronor. Det är cirka 30 000 kronor mindre än vad Volvo Cars eldrivna XC40 kostar. Som Di:s bilreporter Karin Olander konstaterade i en kommentar till Teslas oväntade drag: det är upplagt för priskrig.
Teslas prissänkning är onekligen en uppmuntrande signal i en värld där allt verkar bli dyrare. Men att den ledande elbilstillverkaren aviserar substantiella rabatter kommer som en överraskning. I fjol ökade Teslas leveranser med 40 procent till 1,3 miljoner fordon. I kraft av sin marknadsledande position har bolaget kunnat ta ut höga priser. Enligt Musk har de till och med legat på ”pinsamma nivåer”.
Varför inte fortsätta att ta ”pinsamt” bra betalt? Det som siffrorna inte visar är att marknaden för elektrifierade fordon håller på att stöpas om i snabb takt. Teslas expansion och ledande position är hotad. Efterfrågan i hela bilbranschen väntas sjunka till följd av högre räntor och vikande konjunktur. Samtidigt flyttar Teslas konkurrenter fram ställningarna. De kunder som vill köra på el har numera många alternativ till Tesla.
Sydkoreanska Kia och Hyundai, japanska Toyota och många kinesiska tillverkare ligger långt framme och har flera elektrifierade modeller på marknaden. Tyskarna var visserligen sena med att haka på elbilstrenden men Mercedes, BMW och Volkswagen vräker nu ut nya modeller. BMW sålde under förra året 2,4 miljoner fordon, varav 10 procent var helt elektriska. I år ska den andelen öka till 15 procent, enligt Reuters.
Från att ha varit en lyxprodukt håller elbilar på att nå en betydligt bredare målgrupp. Det är en på många sätt glädjande utveckling. Teslas betydelse i sammanhanget kan inte överskattas. Elon Musk är branschens pionjär. Tesla startades redan för 20 år sedan. Han har skapat en helt ny produkt, som har inspirerat och oroat konkurrenter och som har lagt grunden för den elektrifierade bilismen.
Fokus i bilbranschen ligger nu på elmotorer, battericeller och mjukvara i stället för på växellådor och förbränningsmotorer. Det finns ingen återvändo. 2035 ska försäljningen av nya fossildrivna bilar upphöra i EU.
När den svenska regeringen i november valde att slopa miljöbonusen för elbilar över en natt var det naturligtvis en missräkning för alla konsumenter som hade kalkylerat med rabatten på 70 000 kronor. Men i ett vidare perspektiv var beslutet högst rimligt. Elbilen har blivit stor nog att klara sig på egna meriter. Prissättningen sköter marknaden bäst. Och på en fri marknad med många aktörer sker just det som Teslas prissänkning är ett exempel på: produkten blir billigare.
Sverige är inte det enda landet i Europa där subventionerna rullas tillbaka. I Tyskland, där elbilar står för cirka en tredjedel av nybilsförsäljningen, sänktes miljöbonusen med 25 procent vid årsskiftet. Även i Frankrike har de statliga stöden till elbilar minskat.
Samma utveckling syns tyvärr inte på andra sidan Atlanten, där president Joe Biden med statliga styrmedel vill uppmuntra gröna investeringar, bland annat i elbilar. Som en del av fjolårets jättelika klimatpaket, Inflation Reduction Act, kan den som köper en elbil få skattelättnader på upp till 7 500 dollar. Men bara om fordonet är tillverkat i Nordamerika med inhemska komponenter.
Skatterabatten är kanske förståelig mot bakgrund av att elbilar bara står för 6 procent av nybilsförsäljningen i USA. Men statlig styrning får alltid oönskade effekter. Debatten i USA har fastnat i detaljfrågor om vilka elbilar som räknas som tillverkade i landet och därmed anses vara berättigade till stöd. Så fort försäljningen tar fart bör skattelättnaden fasas ut.
Omställningen av en bransch sker bäst utan subventioner. Det är den snabbt växande marknaden för elbilar ett exempel på. När Tesla, BMW och Hyundai får konkurrera fritt blir elbilarna både billigare och bättre. Och det gagnar både kunderna och miljön.