Teknikutveckling kräver samarbete

LEDARE. Den brist på halvledare som drabbat fordonsindustrin riskerar sprida sig till fler sektorer. Men bristsituationerna löser man genom mer samarbete, inte mindre.

Foto:Richard Drew

Halvledare är hjärnan i våra avancerade elektroniska produkter. De är strategiskt viktiga eftersom de är basen för vår pågående digitalisering och därmed ekonomiska tillväxt. De spelar också en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle, exempelvis genom eldrivna fordon.

När det nyligen uppstod en bristsituation i fordonsindustrin, som tvingade bolag som Volvo Cars, AB Volvo, GM, Ford, Toyota, Nissan och Volkswagen att dra ned på eller tillfälligt stoppa produktionen blev det tydligt hur sårbara kunderna var. 

Enligt analysfirman LMC har närmare en halv miljon bilar försenats. Bristen på halvledare slog mot fordonsindustrin först, men nu sprider sig problemet till fler branscher. Det uppger Samsung, som både producerar halvledare och telefoner.

Skälet till att fordonstillverkarna drabbades först var att när pandemin slog till för ett år sedan tvärbromsade de produktionen, och stoppade sina order hos underleverantörer som halvledarindustrin. Men när de rivstartade igen hade halvledarbolagen inte tillräcklig kapacitet att möta efterfrågan.

För pandemin innebar att efterfrågan på halvledare ökade inom många andra sektorer som gynnades av nedstängningar. Exempelvis läsplattor, datorer, dataspel och kryptovalutor. Vi ser både en ökad efterfrågan på specialisering och kapacitet. 

Amerikanska halvledarproducenten Nvidia börjar nu skräddarsy halvledare till kryptovalutor/block chain, som tidigare använde samma typ som dataspelen. Nya 5G-telefoner har större kapacitet och kräver därför fler halvledare än de tidigare generationerna. 

Konsultfirman Accenture beräknar att volymen halvledare i de nya telefonerna har dubblats. Samma sak kommer vi att se i andra elektroniska produkter, när de ökar sin prestanda ökar efterfrågan på halvledare.

Och det tar tid att skala upp produktionen av halvledare. Den är komplex, dyr och kräver extremt hög säkerhet, såsom stabil temperatur, frihet från damm och statisk elektricitet. Ledtiderna är långa.

Det finns en ökad politisk insikt om att de för både industri och försvar kritiska halvledarna riskerar att bli en bristvara. På grund av den geopolitiska oron i Sydostasien, där de flesta produceras, och handelskriget mellan Kina och USA, har halvledarna blivit ett potentiellt vapen när protektionismen ökar på alla fronter. 

Trots att amerikanska bolag står för nära hälften av försäljningen i sektorn, har de bara 12 procent av tillverkningen. 1990 var 37 procent av produktionen inhemsk. Skiftet är en effekt av internationaliserade, specialiserade produktions- och distributionskedjor som flyttat österut. 

Men Intel har till skillnad från de flesta andra amerikanska producenterna behållit egna fabriker i USA. Nu har de av säkerhetspolitiska skäl fått löfte om statliga pengar för att bygga fler inhemska fabriker. Samtidigt bygger tyska Bosch i Dresden. Det rör sig om stora investeringar, runt 10 miljarder dollar per anläggning. Det kan jämföras med den årliga omsättningen på 439 miljarder dollar.

Även Kina vill göra sig oberoende. För närvarande kan de bara framställa de mindre komplicerade halvledarna, och är nettoimportörer av halvledare och komponenter, främst från Taiwan, Sydkorea, Japan och USA. 

TSMC i Taiwan har vuxit fram som en av de ledande konktraktstillverkarna. Bolaget har ett sofistikerat samarbete med kunder som Apple, och de utvecklar nya produkter tillsammans.

Den volym som TSMC har byggt upp i Taiwan är helt avgörande för deras kompetens och kostnader. Men även de reagerar nu på det geopolitiska spelet. De bygger visserligen nya fabriker i Taiwan, men de flyttar också produktion till exempelvis Japan, därför att kunderna vill minska risken om Kina invaderar.

Det är ett dåligt tecken när företag måste börja lägga för mycket tid på strategier för att klara produktionen i händelse av konflikt. Osäkerheten ökar om tidigare väl fungerande produktionskedjor bryts upp, och kostnaderna lär öka.

Vi lever inte längre i ett bondesamhälle. Den snabba utvecklingen inom medicin, teknik och industri de senaste decennierna hade inte varit möjlig utan specialisering, internationella samarbeten och ekonomisk integration.

Enskilda nationer kan helt enkelt inte tillgodose sina egna behov inom strategiskt viktiga områden. Det blir också oförsvarligt dyrt. Den senaste tidens bristsituationer inom kritiska områden, som vaccin och halvledare, riskerar att öka, inte minska, om enskilda länder eller regioner sluter sig. Det förstår företagarna.

Intels nya vd Pat Gelsinger vill gärna ha statliga pengar för att bygga nya dyra fabriker i USA. Men han talar inte som en isolationist, utan använder uttrycket ”co-opetition”. Det är så all utveckling, inte minst spetsteknologi, har skett över tid, genom samarbete och konkurrens. 

Världen befinner sig i ett skede av dramatisk teknisk omställning för att klara klimatmålen. Halvledarbristen visar att det kan bli en utmaning att klara att tillgodose behoven inom fler nyckelsektorer, som energi, batterier och halvledare. Lösningen är samarbete, inte isoleringspolitik.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?