1515
Annons

Teknikutveckling kräver samarbete

LEDARE. Den brist på halvledare som drabbat fordonsindustrin riskerar sprida sig till fler sektorer. Men bristsituationerna löser man genom mer samarbete, inte mindre.

Foto:Richard Drew

Halvledare är hjärnan i våra avancerade elektroniska produkter. De är strategiskt viktiga eftersom de är basen för vår pågående digitalisering och därmed ekonomiska tillväxt. De spelar också en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle, exempelvis genom eldrivna fordon.

När det nyligen uppstod en bristsituation i fordonsindustrin, som tvingade bolag som Volvo Cars, AB Volvo, GM, Ford, Toyota, Nissan och Volkswagen att dra ned på eller tillfälligt stoppa produktionen blev det tydligt hur sårbara kunderna var. 

Enligt analysfirman LMC har närmare en halv miljon bilar försenats. Bristen på halvledare slog mot fordonsindustrin först, men nu sprider sig problemet till fler branscher. Det uppger Samsung, som både producerar halvledare och telefoner.

Skälet till att fordonstillverkarna drabbades först var att när pandemin slog till för ett år sedan tvärbromsade de produktionen, och stoppade sina order hos underleverantörer som halvledarindustrin. Men när de rivstartade igen hade halvledarbolagen inte tillräcklig kapacitet att möta efterfrågan.

För pandemin innebar att efterfrågan på halvledare ökade inom många andra sektorer som gynnades av nedstängningar. Exempelvis läsplattor, datorer, dataspel och kryptovalutor. Vi ser både en ökad efterfrågan på specialisering och kapacitet. 

Amerikanska halvledarproducenten Nvidia börjar nu skräddarsy halvledare till kryptovalutor/block chain, som tidigare använde samma typ som dataspelen. Nya 5G-telefoner har större kapacitet och kräver därför fler halvledare än de tidigare generationerna. 

Konsultfirman Accenture beräknar att volymen halvledare i de nya telefonerna har dubblats. Samma sak kommer vi att se i andra elektroniska produkter, när de ökar sin prestanda ökar efterfrågan på halvledare.

Och det tar tid att skala upp produktionen av halvledare. Den är komplex, dyr och kräver extremt hög säkerhet, såsom stabil temperatur, frihet från damm och statisk elektricitet. Ledtiderna är långa.

Det finns en ökad politisk insikt om att de för både industri och försvar kritiska halvledarna riskerar att bli en bristvara. På grund av den geopolitiska oron i Sydostasien, där de flesta produceras, och handelskriget mellan Kina och USA, har halvledarna blivit ett potentiellt vapen när protektionismen ökar på alla fronter. 

Trots att amerikanska bolag står för nära hälften av försäljningen i sektorn, har de bara 12 procent av tillverkningen. 1990 var 37 procent av produktionen inhemsk. Skiftet är en effekt av internationaliserade, specialiserade produktions- och distributionskedjor som flyttat österut. 

Men Intel har till skillnad från de flesta andra amerikanska producenterna behållit egna fabriker i USA. Nu har de av säkerhetspolitiska skäl fått löfte om statliga pengar för att bygga fler inhemska fabriker. Samtidigt bygger tyska Bosch i Dresden. Det rör sig om stora investeringar, runt 10 miljarder dollar per anläggning. Det kan jämföras med den årliga omsättningen på 439 miljarder dollar.

Även Kina vill göra sig oberoende. För närvarande kan de bara framställa de mindre komplicerade halvledarna, och är nettoimportörer av halvledare och komponenter, främst från Taiwan, Sydkorea, Japan och USA. 

TSMC i Taiwan har vuxit fram som en av de ledande konktraktstillverkarna. Bolaget har ett sofistikerat samarbete med kunder som Apple, och de utvecklar nya produkter tillsammans.

Den volym som TSMC har byggt upp i Taiwan är helt avgörande för deras kompetens och kostnader. Men även de reagerar nu på det geopolitiska spelet. De bygger visserligen nya fabriker i Taiwan, men de flyttar också produktion till exempelvis Japan, därför att kunderna vill minska risken om Kina invaderar.

Det är ett dåligt tecken när företag måste börja lägga för mycket tid på strategier för att klara produktionen i händelse av konflikt. Osäkerheten ökar om tidigare väl fungerande produktionskedjor bryts upp, och kostnaderna lär öka.

Vi lever inte längre i ett bondesamhälle. Den snabba utvecklingen inom medicin, teknik och industri de senaste decennierna hade inte varit möjlig utan specialisering, internationella samarbeten och ekonomisk integration.

Enskilda nationer kan helt enkelt inte tillgodose sina egna behov inom strategiskt viktiga områden. Det blir också oförsvarligt dyrt. Den senaste tidens bristsituationer inom kritiska områden, som vaccin och halvledare, riskerar att öka, inte minska, om enskilda länder eller regioner sluter sig. Det förstår företagarna.

Intels nya vd Pat Gelsinger vill gärna ha statliga pengar för att bygga nya dyra fabriker i USA. Men han talar inte som en isolationist, utan använder uttrycket ”co-opetition”. Det är så all utveckling, inte minst spetsteknologi, har skett över tid, genom samarbete och konkurrens. 

Världen befinner sig i ett skede av dramatisk teknisk omställning för att klara klimatmålen. Halvledarbristen visar att det kan bli en utmaning att klara att tillgodose behoven inom fler nyckelsektorer, som energi, batterier och halvledare. Lösningen är samarbete, inte isoleringspolitik.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera