Annons

Tekniksamarbete är vägen till USA:s gunst

Lättnaden efter Joe Bidens valvinst förra året var stor runtom i Europa efter fyra kaotiska år med Donald Trump. 

Men när snart ett år har gått sedan presidentvalet kan vi konstatera att lättnaden förbytts i besvikelse.

FRAMSTEG. I förra veckan höll EU och USA sitt första toppmöte inom ramen för det nya handels- och teknikrådet (TTC) i Pittsburgh. USA skickade både handelsrepresentant Katherine Tai, handelsminister Gina Raimondo och utrikesminister Antony Blinken, medan EU företräddes av kommissionärerna Valdis Dombrovskis och Margrethe Vestager.
FRAMSTEG. I förra veckan höll EU och USA sitt första toppmöte inom ramen för det nya handels- och teknikrådet (TTC) i Pittsburgh. USA skickade både handelsrepresentant Katherine Tai, handelsminister Gina Raimondo och utrikesminister Antony Blinken, medan EU företräddes av kommissionärerna Valdis Dombrovskis och Margrethe Vestager.Foto:Rebecca Droke

Joe Biden har i stor utsträckning fortsatt på föregångarens protektionistiska handelspolitiska linje med bibehållna tullar. 

Han anklagas dessutom för att ha undanhållit relevant information från EU både inför utmarschen ur Afghanistan och sjösättandet av det färska Aukus-samarbetet med Storbritannien och Australien.

I besvikelsens spår har kraven på ökad ”strategisk autonomi” inom EU duggat tätt, vilket i sammanhanget betyder minskat säkerhetspolitiskt beroende av USA.

Det är ingen bra idé. Att sura och vända sig inåt löser inga problem, varken när det handlar om säkerhet eller handel. 

EU-länderna bör definitivt öka sina försvarsanslag, men samtidigt fortsätta att sträva efter samarbeten med USA där vi har gemensamma intressen.

Det gäller inte minst relationen till Kina, en fråga som Joe Biden prioriterar högt. Presidenten har också varit tydlig med att han helst tar sig an Kina tillsammans med allierade.

Men till skillnad från tidigare storpolitiska drabbningar tycks USA inte vara så intresserat av allierades soldater, sjömän eller stridsflyg. 

Tvärtom efterfrågar Vita huset allt mer samarbeten inom teknologi, standarder och att trygga värdekedjor. Detta är en viktig komponent i Quad-samarbetet med Japan, Indien och Australien. Detsamma gäller Aukus-pakten.

Vita husets inställning är förståelig. Kraftmätningen med Kina väntas inte utkämpas med militära medel utan snarare inom handel, kultur, och – framför allt – teknologi. 

Den aktör som styr den teknologiska utvecklingen globalt kommer att ha ett övertag både ekonomiskt, militärt och politiskt framöver.

Och faktum är att Kina inte bara har närmat sig USA och västvärlden teknologiskt på sistone. 

Kina gick 2019 om USA när det gäller antalet patentansökningar per år och är numera världsledande inom bland annat 5G, kvantteknologi, ansikts- och röststyrning och digitala betalningar.

EU, som inte är någon säkerhetspolitisk tungviktare, blir därför ändå en relevant allierad för USA i egenskap av ekonomisk stormakt. 

Det bekräftade Vita huset i förra veckan när man skickade både sin handelsminister, handelsrepresentant och självaste utrikesminister Antony Blinken till Pittsburgh och premiärtoppmötet för TTC, EU:s och USA:s nya bilaterala handels- och teknikråd. 

Under samtalen kom de bland annat överens om fortsatt samarbete kring cybersäkerhet, att minska handelshinder, trygga tillgången till halvledare, men också om utveckling av standarder för AI och andra ”nya” teknologier.

Det återstår såklart att se vad TTC kan generera i praktiken. Men samarbetet är tveklöst en möjlighet för Bryssel – och inte enbart när det gäller förbättrade relationer till Washington. 

Lyckas EU och USA hitta ett sätt att koordinera standarder och regelverk vore det mycket positivt för företag på båda kontinenterna – inte minst om det kan ske utan att politiker behöver ta känsliga ord som ”frihandelsavtal” i sin mun.

I USA finns dock kritiker som menar att det inte räcker med Vita husets uppdelade mobilisering av allierade för att rå på Kina. 

Det krävs en bredare USA-ledd plattform som förenar världens ledande ”tech-demokratier”, lyder tesen. Ett ”tech-Nato”.

Den intressanta idén, som lanserades under 2020 av två högprofilerade före detta UD-tjänstemän, vinner allt mer mark. 

Hanteringen av Huawei lyfts upp som ett exempel på hur den bristande koordineringen västländer emellan har spelat Peking i händerna.

Intressant nog pekas både Sverige och Finland ut bland de tolv tech-demokratier som borde ingå i en sådan konstellation.

Skulle samarbetet bli verklighet och Sverige få frågan bör vi definitivt tacka ja. Huawei-fallet och dess efterspel har tydligt visat på faran för en liten exportberoende ekonomi att ensam ta sig an Peking. 

Att vi står utanför Nato är ett annat argument för att knyta oss närmare USA, när än möjlighet ges.

Men oavsett om det handlar om Tech-Nato, TTC eller någon annan gruppering bör Sverige alltid verka för att inte öka distansen mellan väst och Kina, vilket bara skulle förvärra situationen. 

Kina bör alltid välkomnas att samarbeta med västvärlden om globala standarder.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera