1515
Annons

Teknikjättarna visar att konkurrensen lever

LEDARE. Med tiden har plattformsbolagen breddat sig och börjat konkurrera allt mer med varandra. Det gör att deras dominans inom respektive område minskar. 

LETAR TILLVÄXT. I jakten på ny tillväxt har de stora teknikbolagen (på bilden Amazons Jeff Bezos, Apples Tim Cook, Alphabets Sundar Pichai och Facebooks Mark Zuckerberg) börjat konkurrera med varandra.
LETAR TILLVÄXT. I jakten på ny tillväxt har de stora teknikbolagen (på bilden Amazons Jeff Bezos, Apples Tim Cook, Alphabets Sundar Pichai och Facebooks Mark Zuckerberg) börjat konkurrera med varandra.Foto:Pablo Martinez Monsivais Evan Vucci Jeff Chiu Jens Meyer

En strid har blossat upp mellan plattformsbolagen, vars intressen annars ofta sammanfaller. Apple kommer inom kort att införa ett nytt integritetsskydd för sina användare. Det innebär att externa appar inte längre får samla in data från Apples kunder utan individernas uttryckliga medgivande. Bakgrunden är att varje nedladdad app från Appstore innehåller spårverktyg som kan användas för att följa användaren runt på internet, samla data och styra mot vissa annonser.

Kravet har fått Facebooks vd Mark Zuckerberg att gå i taket. Apples beslut innebär ökat skydd för Apple-användare, och är i linje med den policy de alltid haft som går ut på att om man håller sig till deras tjänster är man tryggare. Men det kan också ses som en konkurrensbegränsande åtgärd. Händelsen är en signal om att stämningen är tuffare mellan de stora teknikbolagen, samtidigt som de pressas av myndigheterna.

EU och OECD vill införa en digital skatt, som syftar till att komma åt teknikjättarna (främst Microsoft, Alphabet/Google, Facebook, Apple och Amazon). Det är en dålig idé. Dels saknar tanken i grunden legitimitet, dels är gränserna svåra att dra mellan vad som är en digital tjänst och inte. Dessutom är risken stor för dubbelbeskattning, vilket Pernilla Rendahl påpekar i en studie hon gjort för SNS.

EU arbetar med utformningen av en reglering av plattformsbolagen, och flera av dem, exempelvis Microsoft, Apple och Google, har utretts eller utreds för konkurrensbrott. Jättarna, som till stor del lever av annonsintäkter, har också en konflikt med mediebranschen gällande rätten att utan att betala förmedla nyhetsinnehåll som drar annonser. Här har Australien tagit det första steget, och infört en lag som tvingar plattformsbolagen att betala mediebolagen för nyheter de förmedlar. 

Regleringen av plattformsbolagen motiveras av att de härjar oinskränkt. Men när bolagen successivt breddar sig ger de sig in på varandras områden och blir konkurrenter, även om de också har samarbeten. (Exempelvis betalar Alphabet Apple för att sökmotorn Google ska visas som förstahandsalternativ på deras telefoner och ipads, vilket de har stämts för.) Andelen överlappande intäktsområden bland de stora har de senaste fem åren ökat från 22 till 35 procent. Det visar en djupdykning som tidskriften Economist (27/2) har gjort över marknadsutvecklingen i USA.

Exempelvis har Amazons intäkter från e-handel har fallit från 87 till 72 procent sedan 2015. Där har Facebook, Google och snart Tiktok intressen. Marknadsandelen för Amazons molntjänst har legat stilla under samma period, pressat av bland andra Google Cloud och Microsofts Azure. Samtidigt ökar Amazon sin andel inom digitala annonser och tv/musiktjänster. 

I takt med att antalet förstagångsköpare av Apples telefoner minskat har bolaget ökat satsningarna inom betaltjänster/finans och underhållning. Deras taltjänst Siri utvecklas allt mer mot en sökmotortjänst. Microsoft vill in på Facebooks arena, de har varit spekulant på sociala medieplattformarna Tiktok och Pinterest. Alla vill in på betalningsområdet, med Paypal som förebild. Alphabet, Amazon och Apple ligger alla långt fram inom självkörande bilar.

Inom streamingtjänster har Netflix marknadsandel mer än halverats sedan 2015, upp stiger gammelbolag som Disney, men även Amazon och Apple. Inom affärsmjukvara ligger Microsoft stilla på under 20 procent. Den ökade konkurrensen när teknikjättarna möter varandra kommer också att pressa marginalerna. 

De fem dominerar fortfarande stort, därför att de har funnits i ett par decennier och plöjt ned enorma belopp i sina verksamheter. Men Economists siffror visar att det finns en dynamik i marknaden. Dessutom startas nya plattformsbolag, som Uber som finns i 60 länder och verkar inom resor, måltider och leveranser. De kommer sannolikt att utveckla sina tjänster vidare precis som de fem stora gjort. Med tiden kommer konkurrensen att öka och de som i dag dominerar börserna behöva maka på sig.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Befogad kritik av ESG-fonder

Tidigare i veckan publicerade Di en intervju där Merryn Somerset Webb, journalist och tongivande kritiker av näringslivets hållbarhetsarbete, riktar udden mot de mäktiga amerikanska fondbolagen.

VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.
VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.Foto:MARK LENNIHAN

Att fondernas hållbarhetsarbete skärskådas är välbehövligt. Blackrock, Vanguard och State Street är mäktiga aktörer som tillsammans förvaltar 20 000 miljarder kronor, enligt Wall Street Journal. När fonderna kanaliserar detta kapital till vissa sektorer (och väljer bort andra) får det ibland oönskade effekter.

Med hållbarhetsakronymen ESG (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) som ledstjärna har fondbolagen tagit på sig en roll som sträcker sig långt utanför kärnuppdraget: att maximera vinsterna i de bolag där man är ägare och generera högsta möjliga avkastning för spararna.

Fondbolagen själva hävdar att ESG-förvaltningen ger bättre avkastning. Men det återstår att bevisa att så verkligen är fallet. Globala ESG-fonder har presterat sämre än marknaden som helhet under de senaste fem åren, enligt en sammanställning från Bloomberg. Avkastning var i genomsnitt 6,3 procent per år, jämfört med 8,9 procent för en bred fond som inte exkluderade efter ESG-kriterier.

Men ESG-förvaltningen får också andra oönskade effekter. Pengar styrs bort från sektorer där de behövs. Ta den viktiga försvarsindustrin. Före kriget i Ukraina var exempelvis Saab-aktier bannlysta för hållbarhetsfonder. Det misstaget har dessbättre många förvaltare nu korrigerat.

Att bedöma vilken nytta ESG-förvaltningen gör är svårt. Det finns hundratals olika standarder för att mäta ESG, vilket inte precis underlättar för privatpersoner som vill förstå vilken nytta deras sparande har gjort. Tillsynsmyndigheter i USA och Tyskland har i år slagit ned på förvaltare som utan fog kallar sin förvaltning ”grön”. 

De sociala aspekterna av ESG är notoriskt undanglidande. Det som är okej i ett land kan vara helt fel i ett annat. Att ta ställning i sådana frågor kräver djup kännedom och trovärdighet, vilket fondbolag sällan har.

Hållbarhet är en självklarhet i näringslivet i dag, men för att engagemanget ska vara trovärdigt måste det fokuseras på områden där bolaget verkligen kan göra nytta. Skala bort, som tidningen The Economist argumenterar för, S:et och G:et i ESG och fokusera på bolagens koldioxidutsläpp. Och överlåt åt politikerna att stifta lagar och träffa överenskommelser som påskyndar den gröna omställningen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera