En strid har blossat upp mellan plattformsbolagen, vars intressen annars ofta sammanfaller. Apple kommer inom kort att införa ett nytt integritetsskydd för sina användare. Det innebär att externa appar inte längre får samla in data från Apples kunder utan individernas uttryckliga medgivande. Bakgrunden är att varje nedladdad app från Appstore innehåller spårverktyg som kan användas för att följa användaren runt på internet, samla data och styra mot vissa annonser.
Kravet har fått Facebooks vd Mark Zuckerberg att gå i taket. Apples beslut innebär ökat skydd för Apple-användare, och är i linje med den policy de alltid haft som går ut på att om man håller sig till deras tjänster är man tryggare. Men det kan också ses som en konkurrensbegränsande åtgärd. Händelsen är en signal om att stämningen är tuffare mellan de stora teknikbolagen, samtidigt som de pressas av myndigheterna.
EU och OECD vill införa en digital skatt, som syftar till att komma åt teknikjättarna (främst Microsoft, Alphabet/Google, Facebook, Apple och Amazon). Det är en dålig idé. Dels saknar tanken i grunden legitimitet, dels är gränserna svåra att dra mellan vad som är en digital tjänst och inte. Dessutom är risken stor för dubbelbeskattning, vilket Pernilla Rendahl påpekar i en studie hon gjort för SNS.
EU arbetar med utformningen av en reglering av plattformsbolagen, och flera av dem, exempelvis Microsoft, Apple och Google, har utretts eller utreds för konkurrensbrott. Jättarna, som till stor del lever av annonsintäkter, har också en konflikt med mediebranschen gällande rätten att utan att betala förmedla nyhetsinnehåll som drar annonser. Här har Australien tagit det första steget, och infört en lag som tvingar plattformsbolagen att betala mediebolagen för nyheter de förmedlar.
Regleringen av plattformsbolagen motiveras av att de härjar oinskränkt. Men när bolagen successivt breddar sig ger de sig in på varandras områden och blir konkurrenter, även om de också har samarbeten. (Exempelvis betalar Alphabet Apple för att sökmotorn Google ska visas som förstahandsalternativ på deras telefoner och ipads, vilket de har stämts för.) Andelen överlappande intäktsområden bland de stora har de senaste fem åren ökat från 22 till 35 procent. Det visar en djupdykning som tidskriften Economist (27/2) har gjort över marknadsutvecklingen i USA.
Exempelvis har Amazons intäkter från e-handel har fallit från 87 till 72 procent sedan 2015. Där har Facebook, Google och snart Tiktok intressen. Marknadsandelen för Amazons molntjänst har legat stilla under samma period, pressat av bland andra Google Cloud och Microsofts Azure. Samtidigt ökar Amazon sin andel inom digitala annonser och tv/musiktjänster.
I takt med att antalet förstagångsköpare av Apples telefoner minskat har bolaget ökat satsningarna inom betaltjänster/finans och underhållning. Deras taltjänst Siri utvecklas allt mer mot en sökmotortjänst. Microsoft vill in på Facebooks arena, de har varit spekulant på sociala medieplattformarna Tiktok och Pinterest. Alla vill in på betalningsområdet, med Paypal som förebild. Alphabet, Amazon och Apple ligger alla långt fram inom självkörande bilar.
Inom streamingtjänster har Netflix marknadsandel mer än halverats sedan 2015, upp stiger gammelbolag som Disney, men även Amazon och Apple. Inom affärsmjukvara ligger Microsoft stilla på under 20 procent. Den ökade konkurrensen när teknikjättarna möter varandra kommer också att pressa marginalerna.
De fem dominerar fortfarande stort, därför att de har funnits i ett par decennier och plöjt ned enorma belopp i sina verksamheter. Men Economists siffror visar att det finns en dynamik i marknaden. Dessutom startas nya plattformsbolag, som Uber som finns i 60 länder och verkar inom resor, måltider och leveranser. De kommer sannolikt att utveckla sina tjänster vidare precis som de fem stora gjort. Med tiden kommer konkurrensen att öka och de som i dag dominerar börserna behöva maka på sig.
