Annons

Tänk stort – tänk danskt

Varför är Copenhagen den globala symbolen för Skandinavien och Kastrup Nordens flygplats? 

NÄR MAN SER DET LITE GRANN FRÅN OVAN. Arlanda bör göra som Kastrup och knyta all tågtrafik till sig, inklusive höghastighetsbanan.
NÄR MAN SER DET LITE GRANN FRÅN OVAN. Arlanda bör göra som Kastrup och knyta all tågtrafik till sig, inklusive höghastighetsbanan.Foto:Johan Nilsson / TT

Ett vanligt svar är att Köpenhamn ligger närmare kontinenten och Stockholm långt bort norr om Moskva. Ett annat är att Danmark konsekvent har gjort sin storflygplats till en knutpunkt för all tågtrafik och gjort flyget till en del av det ökande tågresandet. Var man än lägger räls i Danmark och numera i Sverige är Kastrup en integrerad del.

När skåningarna och äntligen svenskarna ville bygga en tåg- och bilbro över det fiskrika och vackra sundet mellan Malmö och Köpenhamn la danskarna första tågstationen under sin flygplats. Vips fick Kastrup hela Malmö och Lund med en pendel som går var 20:e minut. Och vips gick svenskarnas nya snabbtåg X2000 till Kastrup.

När Öresundsregionen fick ett samarbetsorgan för Skåne, Halland och hela Själland, med namnet Greater Copenhagen, hårdprioriterades räls. Skåne fick nya banvallar, Malmö nya stationer och tunnlar och Själland snygga tåg. Allt knöts till Kastrup som fick ett upptagningsområde från Göteborg i norr till Karlskrona i öster. Det står ”Kastrup” på varenda avgångsskylt i hela Sydsverige.

När kontinentaleuropéerna började knyta sina framtidsförhoppningar till snabba tåg sydde danskarna ihop sitt örike i en snabbtågsvision där Esbjerg, Ålborg, Århus, Odense, Köpenhamn och Kastrup binds samman med en höghastighetspendel som går en gång i kvarten och tar högst en timme.

Och när danskarna till slut lyckades övertyga tyskarna om tågtunnel under Fehmarn Bält och höghastighetståg till tvåmiljonerstaden Hamburg är Kastrup det självklara målet, med ny tågstation under den gamla. När banan är klar blir Köpenhamn ett europeiskt nav för tågtrafik och många miljoner människor kan ta tåget direkt till Kastrups internationella flygplats vilket gör resandet smidigt och punktligt.

Köpenhamns tunnelbana har givetvis station på Kastrup med avgång var fjärde minut.

I Stockholm har man gjort precis tvärtom. Tågsatsningar i olika delar av landet har aldrig knutits till Arlanda, inte heller tågsatsningar i Stockholmsregionen. Tunnelbanan har ingen Arlandastation, inte heller Mälardalstågen. SJ är ingen tung Arlandaaktör, bland annat för att tågresenärer tvingas betala en straffavgift på 120 kronor för att sätta sin fot på Arlanda. Det tog 50 år innan pendeltågen tog sig dit och fortfarande vet ingen om det. Den privatägda pendeln Arlanda Express är visserligen snabb men dyr, har glesa avgångar och ligger längst bort i ett hörn av Stockholm C. Ingen upplever att någon någonsin har tänkt på att integrera tågflödet till och i Stockholm med Arlanda.

Efter alla år är bil därför det vanligaste sättet att ta sig till Arlanda, vilket korkar igen E4:an, gör resandet osäkert, ovärdigt och otidsenligt och skapar behov av dyra förbifarter. Tåg står för 25 procent av transporterna.

Via sin handelskammare tycks näringslivet i Stockholm dessutom uppfatta tåg som ett hot mot Arlanda. Handelskammaren ägnade tio år åt att motarbeta idén om att resor till och från Arlanda skulle räknas in i flygplatsens miljötillstånd, vilket skulle ha främjat tåglösningar. Idag använder Stockholms näringsliv sin handelskammare för att kampanja mot nya stambanor för höghastighetståg eftersom man är rädd för att alla flygresenärer från Norrköping och söderut ska ta tåget till Kastrup. Tyvärr har M lockats med och frångått sin tidigare progressiva linje.

Kampanjen mot nya stambanor har orsakat ett olyckligt ställningskrig ända in i regeringen där man nu pausat nya nödvändiga investeringar i Arlanda. Om infrastrukturfrågan uppfattas som att välja mellan flyg och tåg väljer hela MP och halva S tåg. Resultatet hittills av det stockholmska näringslivets insatser är att nya stam- och landningsbanor försenas.

Arlandas status som internationell flygplats är existentiell för Stockholm och för näringslivet i huvudstadsregionen. För att fungera som internationell aktör i Storstockholm måste man ha tillgång till direktflyg till viktiga utländska orter. Huvudstadens flygförbindelser måste behandlas seriöst och långsiktigt och inte blockeras av tillfälliga opinionsvindar.

Gör som Köpenhamn. Bygg ihop samtliga tågsystem i Stockholm med Arlanda. Lös ut de kinesiska och australiensiska ägarna till Arlanda Express om det är nödvändigt. T-bana, pendeltåg, regiontåg och snabbtåg ska tydligt knytas till Arlanda C. Höghastighetsbanan ska integreras med Arlanda genom att som på Kastrup ha en station på flygplatsen. Swedavia måste lösgöra sig från bromsklossarna inne i stan och med kraft argumentera för modernisering av hela tågsystemet och integrera den med sin 30-miljarderinvesteringen på flygplatsen. Snabba tåg gör Arlanda starkare och förenklar för regeringen att ge grönt ljus.

Världens tillväxt sker i städer och städer konkurrerar om kapital, företag och folk. En lyckosam strategi är att bygga effektiva transportsystem för att binda samman befolkningscentra. Folk ser nya möjligheter när tåget tar under timmen, man tar nya jobb, bor på nya ställen och kan arbeta under resan. Hur elektrifierad bilparken än blir kommer den aldrig nå samma effektivitet. Räls är en del av staden och en del av flyget.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Resurs BankAnnons

Resurs Bank skapar hållbar lönsamhet när handeln förändras

Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank
Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank

Under lång tid har hållbarhetsfrågan och den cirkulära ekonomin vänt upp och ner på handeln och i dagsläget möter handlare också helt nya utmaningar där kunder håller hårdare i sina pengar. Förmågan att snabbt ställa om sin verksamhet blir därför allt viktigare, framför allt när nya oförutsedda omvärldsfaktorer nu tydligt påverkar handeln. Att väga in ansvarsfull kreditgivning och erbjuda flexibla betallösningar är två sätt att skapa hållbar lönsamhet och stå starkare i en osäker värld.

Nya utmaningar bidrar också till utveckling, nya kundresor och nya erbjudanden. Resurs Bank är en av de största leverantörerna av betallösningar på den nordiska marknaden och har lång erfarenhet av att i nära samarbete med sina partners möjliggöra detta omställningsarbete.

– Vill man få återkommande kunder kan man inte bara konkurrera med pris. Istället behöver man utmärka sig som en aktör som snabbt förstår kunderna behov och kan ställa om även när det blåser upp till storm. En viktig aspekt är att erbjuda olika alternativ av betallösningar i kombination med en noggrann kreditbedömning som ger kunderna ökad handlingskraft, trygghet och flexibilitet. Därför erbjuder vi bland annat prenumerationslösningar som ger kunden möjlighet att använda en produkt utan att äga den och därmed istället få en månadsavgift som går att avsluta, säger Anna Nauclèr, CCO på Resurs Bank.

Resurs Checkout – en omnilösning

När konsumenter ändrar sitt sätt att handla är det viktigare än någonsin med en omnilösning som håller ihop kommunikation och betallösningar i både e-handel och butik.

– Med Resurs Checkout får handlare en omnilösning som gör det smidigt att anpassa sin affär till de kanaler som konsumenterna efterfrågar. Med Resurs Checkout kan kunder välja delbetalning som gör att man kan skapa en jämnare månadsekonomi för att kunna planera sin ekonomi och känna sig trygg, fortsätter Anna.

Starka varumärken bygger lojalitet

Nyckeln till att få fler återkommande kunder ligger i att anpassa sin affärsstrategi så att den håller sig relevant och hjälper till att stärka varumärket. Precis som att affärsmodeller anpassas behöver varumärkesarbetet spegla vad som sker i världen.

– Handeln har mycket att vinna på att väga in aspekter som handlar om hållbar konsumtion, där kreditbedömning är grundläggande för att också skapa hållbar lönsamhet i sin affär. Genom att erbjuda co- och whitelabel-koncept för våra betallösningar, där våra partners varumärke frontas gentemot slutkund, skapas förutsättningar för en tydlig och anpassad kundkommunikation som stärker handlarens varumärke, säger Anna.

Klokare köp ger hållbarare samhällen

Detta får till följd att kunderna har råd att köpa produkter av högre kvalitet som håller längre vilket bidrar till klokare konsumtion samtidigt som högre snittköp skapar tillväxt. Långsiktigt smarta köp leder till hållbar privatekonomi, vilket i sin tur leder till mer hållbart rustade samhällen som kan leva upp till de globala målen.

– Resurs har en noggrann kreditbedömningsprocess med syfte att människor ska ha en långsiktig hållbar privatekonomi. Vi har individuell rådgivning och en rad olika aktiviteter för att undvika att kunder hamnar i inkasso. Ingen vinner på överskuldsättning, avslutar Anna.

FAKTA OM RESURS BANK

Resurskoncernen finns i hela Norden och består av Resurs Bank och Solid Försäkring. Vi jobbar med att skapa smarta betal- och finansieringslösningar för både konsumenter och företag.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Resurs Bank här 

Mer från Resurs Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Resurs Bank och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?