1515

Tänk stort – tänk danskt

Varför är Copenhagen den globala symbolen för Skandinavien och Kastrup Nordens flygplats? 

NÄR MAN SER DET LITE GRANN FRÅN OVAN. Arlanda bör göra som Kastrup och knyta all tågtrafik till sig, inklusive höghastighetsbanan.
NÄR MAN SER DET LITE GRANN FRÅN OVAN. Arlanda bör göra som Kastrup och knyta all tågtrafik till sig, inklusive höghastighetsbanan.Foto:Johan Nilsson / TT

Ett vanligt svar är att Köpenhamn ligger närmare kontinenten och Stockholm långt bort norr om Moskva. Ett annat är att Danmark konsekvent har gjort sin storflygplats till en knutpunkt för all tågtrafik och gjort flyget till en del av det ökande tågresandet. Var man än lägger räls i Danmark och numera i Sverige är Kastrup en integrerad del.

När skåningarna och äntligen svenskarna ville bygga en tåg- och bilbro över det fiskrika och vackra sundet mellan Malmö och Köpenhamn la danskarna första tågstationen under sin flygplats. Vips fick Kastrup hela Malmö och Lund med en pendel som går var 20:e minut. Och vips gick svenskarnas nya snabbtåg X2000 till Kastrup.

När Öresundsregionen fick ett samarbetsorgan för Skåne, Halland och hela Själland, med namnet Greater Copenhagen, hårdprioriterades räls. Skåne fick nya banvallar, Malmö nya stationer och tunnlar och Själland snygga tåg. Allt knöts till Kastrup som fick ett upptagningsområde från Göteborg i norr till Karlskrona i öster. Det står ”Kastrup” på varenda avgångsskylt i hela Sydsverige.

När kontinentaleuropéerna började knyta sina framtidsförhoppningar till snabba tåg sydde danskarna ihop sitt örike i en snabbtågsvision där Esbjerg, Ålborg, Århus, Odense, Köpenhamn och Kastrup binds samman med en höghastighetspendel som går en gång i kvarten och tar högst en timme.

Och när danskarna till slut lyckades övertyga tyskarna om tågtunnel under Fehmarn Bält och höghastighetståg till tvåmiljonerstaden Hamburg är Kastrup det självklara målet, med ny tågstation under den gamla. När banan är klar blir Köpenhamn ett europeiskt nav för tågtrafik och många miljoner människor kan ta tåget direkt till Kastrups internationella flygplats vilket gör resandet smidigt och punktligt.

Köpenhamns tunnelbana har givetvis station på Kastrup med avgång var fjärde minut.

I Stockholm har man gjort precis tvärtom. Tågsatsningar i olika delar av landet har aldrig knutits till Arlanda, inte heller tågsatsningar i Stockholmsregionen. Tunnelbanan har ingen Arlandastation, inte heller Mälardalstågen. SJ är ingen tung Arlandaaktör, bland annat för att tågresenärer tvingas betala en straffavgift på 120 kronor för att sätta sin fot på Arlanda. Det tog 50 år innan pendeltågen tog sig dit och fortfarande vet ingen om det. Den privatägda pendeln Arlanda Express är visserligen snabb men dyr, har glesa avgångar och ligger längst bort i ett hörn av Stockholm C. Ingen upplever att någon någonsin har tänkt på att integrera tågflödet till och i Stockholm med Arlanda.

Efter alla år är bil därför det vanligaste sättet att ta sig till Arlanda, vilket korkar igen E4:an, gör resandet osäkert, ovärdigt och otidsenligt och skapar behov av dyra förbifarter. Tåg står för 25 procent av transporterna.

Via sin handelskammare tycks näringslivet i Stockholm dessutom uppfatta tåg som ett hot mot Arlanda. Handelskammaren ägnade tio år åt att motarbeta idén om att resor till och från Arlanda skulle räknas in i flygplatsens miljötillstånd, vilket skulle ha främjat tåglösningar. Idag använder Stockholms näringsliv sin handelskammare för att kampanja mot nya stambanor för höghastighetståg eftersom man är rädd för att alla flygresenärer från Norrköping och söderut ska ta tåget till Kastrup. Tyvärr har M lockats med och frångått sin tidigare progressiva linje.

Kampanjen mot nya stambanor har orsakat ett olyckligt ställningskrig ända in i regeringen där man nu pausat nya nödvändiga investeringar i Arlanda. Om infrastrukturfrågan uppfattas som att välja mellan flyg och tåg väljer hela MP och halva S tåg. Resultatet hittills av det stockholmska näringslivets insatser är att nya stam- och landningsbanor försenas.

Arlandas status som internationell flygplats är existentiell för Stockholm och för näringslivet i huvudstadsregionen. För att fungera som internationell aktör i Storstockholm måste man ha tillgång till direktflyg till viktiga utländska orter. Huvudstadens flygförbindelser måste behandlas seriöst och långsiktigt och inte blockeras av tillfälliga opinionsvindar.

Gör som Köpenhamn. Bygg ihop samtliga tågsystem i Stockholm med Arlanda. Lös ut de kinesiska och australiensiska ägarna till Arlanda Express om det är nödvändigt. T-bana, pendeltåg, regiontåg och snabbtåg ska tydligt knytas till Arlanda C. Höghastighetsbanan ska integreras med Arlanda genom att som på Kastrup ha en station på flygplatsen. Swedavia måste lösgöra sig från bromsklossarna inne i stan och med kraft argumentera för modernisering av hela tågsystemet och integrera den med sin 30-miljarderinvesteringen på flygplatsen. Snabba tåg gör Arlanda starkare och förenklar för regeringen att ge grönt ljus.

Världens tillväxt sker i städer och städer konkurrerar om kapital, företag och folk. En lyckosam strategi är att bygga effektiva transportsystem för att binda samman befolkningscentra. Folk ser nya möjligheter när tåget tar under timmen, man tar nya jobb, bor på nya ställen och kan arbeta under resan. Hur elektrifierad bilparken än blir kommer den aldrig nå samma effektivitet. Räls är en del av staden och en del av flyget.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?